Ingen risk att säga ifrån vid mobbning på jobbet

Att säga ifrån när en kollega utsätts för mobbning kan kännas obekvämt, men också riskabelt för att själv bli nästa offer. Men att agera mot mobbning är inte farligt, visar en ny forskningsstudie.

Risken för att bli utsatt för mobbning finns bara för de som inte säger ifrån. Enligt Michael Rosander, biträdande professor vid Linköpings universitet, är risken för de som inte gör något tre gånger så stor.

– Vi kunde visa att det är när du inte gör något som risken finns. Myten att bli nästa offer om man agerar, den stämmer inte. Det kan vara andra omständigheter som gör att du blir utsatt, men inte att du griper in, säger han.

Sedan tidigare finns flera undersökningar om människors upplevelse när de ser mobbning där rädslan för att själv drabbas är central. Att däremot titta närmare på riskerna för de som står vid sidan av har inte gjorts tidigare, studien är alltså den första i sitt slag.

Totalt deltog 788 personer från olika branscher i studien, som pågick under 18 månader. Undersökningen avgränsades till anställda som inte var mobbade vid studiens start och som varit på samma arbetsplats under perioden. En av fyra anställda, alltså runt 200 personer, hade sett mobbning på arbetsplatsen under perioden, enligt studien. Hälften av dem agerade och den andra hälften inte.

Tydliga mobbningsbeteenden delas ofta in i arbetsrelaterade och personrelaterade. Arbetsrelaterat kan vara en anställd som får en ohanterlig arbetsbörda, inte får tillräcklig information eller att arbetsuppgifterna läggs under kompetensnivån. Personrelaterat handlar om beteenden som att regelbundet bli utsatt för skämt, retad, förlöjligad, eller isolerad.

– Många har säkert under en viss period fått en tyngre arbetsbörda. Det innebär inte att det är mobbning. Det viktiga är att titta på systematiken. Mobbning handlar om att en person systematiskt och över tid utsätts för negativa beteenden, säger Michael Rosander.

Indirekta mobbningsbeteenden kan vara svårare att sätta fingret på. Som kollega finns det dock vissa varningssignaler att vara vaksam på. Är det exempelvis alltid en viss person som får göra skitgörat eller som inte får vara med? Det är viktigt att försöka se systematiken, enligt Michael Rosander.

– I det här otydliga kan det ofta räcka att någon tar ett första steg, då kommer sannolikt fler att följa efter och våga säga till.

Michael Rosander påpekar att det i slutändan är arbetsgivaren som bär ansvaret för en god arbetsmiljö och som har skyldighet att agera direkt vid kränkande särbehandling och mobbning.

Samtidigt är det ganska vanligt att chefen är en del av problemet. I nästan hälften av fallen som går att koppla till mobbning är chefen inblandad, berättar Michael Rosander.

– Därför måste det vara glasklart från företaget vart man kan vända sig, och det ska finnas andra vägar att gå än till närmaste chefen.

Det handlar nödvändigtvis inte om en mobbande chef. Även en passiv chef ökar risken för mobbning.

– En låt-gå-chef som väljer att inte agera är förödande för mobbning. Så även om chefen inte mobbar kan det vara en stor del av problemet, säger Michael Rosander.

Det viktigaste för att motverka mobbning är att ta tag i problemet så tidigt som möjligt.

– Mobbningsproblematik blir bara svårare och svårare att hantera ju längre det har pågått. Att ta tag i det tidigt ökar chansen att vända det.

– En viktig pusselbit för att komma till rätta med mobbning är att skapa en öppen diskussion inom organisationen hur vi är och vill vara mot varandra.

En av de viktigaste sakerna för att minska risken för mobbning är att se till att det finns en tydlighet vad gäller roller, ansvar och vad som förväntas av medarbetare, säger Michael Rosander.

– Ordning och reda i organisationen, kort och gott.