Jacob de Geer: »Jag hatar att förlora«

Starstable, Spotify och Fishbrain susar alla förbi när besökarna tar hissen upp till Izettles huvudkontor på Jakobsbergsgatan i centrala Stockholm.
Huset Epicenter är ett minikluster för det nya näringslivet. De som utmanar – eller hotar – gamla affärsmodeller. De som politikerna hoppas ska kunna ge oss alla jobb när bottar, maskiner och ai har konkurrerat ut människor i en rad yrken.

I receptionen står sex generationer av Izettles kortläsare uppställda i var sin glaskupol. Jacob de Geer – som grundade Izettle 2010 tillsammans med riskkapitalisten Magnus Nilsson – ser dem varje dag när han kommer in till jobbet. De tjänar som en tydlig påminnelse om Izettles grundidé: att ta bort allt krångel kring kortbetalningar, och förvandla en mobiltelefon till en kassa.
– Vi levererar på att göra det enkelt att ta betalt med kort. Nu jobbar vi på att hjälpa småföretag att sälja mer genom att ge offlinebutiker samma verktyg som finns för onlinehandeln, säger Jacob de Geer.

I dag är hälften av alla kortläsare i Sverige från Izettle, enligt bolagets uppgift.
Vägen dit har dock varit långt från rak för Jacob de Geer, som både hunnit få sitt tredje barn och gå igenom en skilsmässa under Izettles livstid.

– När jag och Magnus startade Izettle tänkte vi att det kunde bli en besvärlig resa eftersom vi hade med hela den finansiella industrin att göra. Naivt nog utgick vi från devisen ”hur svårt kan det vara”, säger Jacob de Geer och ler snett åt minnet innan han tillägger:

Det har varit jäkligt svårt faktiskt.

– Det visade sig vara mycket lurigare än vi trodde. Det har varit jäkligt svårt faktiskt.

***

Jacob Louis de Geer, 41, kommer från adelssläkten de Geer. Pappa Carl var bankman och mamma Christina var lärare innan de tog över driften av släktens herrgård Stora Wäsby.

Likt Klarnas grundartrio gick Jacob på Handelshögskolan i Stockholm.
När han var klar 1999 hade Martin Lorentzon precis grundat marknadsföringsbolaget Tradedoubler. Jacob, då i 25-årsåldern, blev bolagets första anställda.

Åtta år senare lade jätten AOL ett bud på det då börsnoterade Tradedoubler på 6,3 miljarder kronor. Styrelsen sade ja. Men ett flertal ägare ratade budet – som drogs tilllbaka i april 2007. Martin Lorentzon hade då redan hunnit grunda Spotify.

I samma veva gick Jacob de Geer vidare för att grunda sina första egna bolag: Streamingtjänsten Ameibo och mediebyrån Tre Kronor.
Med sig hade han ett stort antal miljoner från sin exit i Tradedoubler – och ett mantra som han använder än i dag.

– När det var riktigt motigt på Tradedoubler sade Martin alltid att summan av alla problem vi löser är värdet på bolaget. Då blir varje problem en bonus på sista raden så småningom, säger Jacob de Geer.

Det mantrat skulle komma väl till pass när han skulle sjösätta Izettle.

Historien om hur Jacobs De Geers ex-fru Nicole sådde fröet till Izettle är vid det här laget välkänd. Hon drev ett enmansbolag som sålde läsglasögon. På mässor missade Nicole försäljning för att folk i allt större utsträckning hade slutat ta med sig kontanter.

”Skaffa en kortterminal då”, rådde Jacob sin fru.
När hon förklarade att man var tvungen att betala en startavgift, binda upp sig i flera år på en månatlig avgift plus betala en avgift på varje transaktion såg Jacob de Geer luckan.
Kortterminalsjättarna struntade i de små handlarna.

– Det där måste ju någon ha löst, tänkte jag. Men jag kollade runt och hittade ingenting. Det trots att småföretagen står för 20-30 procent av BNP:n på varje marknad. Det var ett väldigt starkt businesscase, säger Jacob de Geer.

I januari 2010 började han och Magnus Nilsson skissa på sin egen kortläsare. Den skulle vara snygg. Väldigt billig. Lika säker som de dyra konkurrenternas – och fungera med en padda eller smartphone.
Izettle-grundarna hittade ett bolag i Göteborg som var experter på säker hårdvara för kortbetalningar. Jacob de Geer minns kallduschen.

”Det finns sex miljoner taxiförare i Kina som skulle vilja haft detta redan i går. Några av världens största aktörer inom den finansiella sektorn gör kortterminaler. Om det fanns någon möjlighet att göra det ni vill göra skulle det redan ha gjorts. Glöm det!”, var budskapet han fick.
Jacob och Magnus, som inte kunde någonting om kortterminaler sedan tidigare, sökte vidare.

Vi satt där och gnuggade händerna, men precis ingenting hände.

Till slut fann de en fabrik i Tyskland som tog på sig att bygga prototypen till Izettles första kortläsare.
Parallellt hade utvecklingen av mjukvaran som skulle förvandla en telefon till en kassa pågått i Sverige.
När paketet från den tyska fabriken damp ned satt Jacob och Magnus som på nålar.
Där i låg en strippad version av en betalterminal. Två pålödda sladdar gick till en 30-pinssladd (ni kommer ihåg den där breda kontakten som tidiga Iphones använde). Högtidligt kopplade Jacob och Magnus in kontakten.

– Vi satt där och gnuggade händerna, men precis ingenting hände.

Det blev den första i vad som skulle bli en lång rad motgångar när den enkla idén om att demokratisera kortbetalningarna skulle genomföras.
– Det var en ögonöppnare och det har kommit tusen sådana tillfällen. Vi började inse hur otroligt komplext det var, med krypton, säkerhetsklassningar och licensieringar, säger Jacob de Geer.
Lorentzons mantra kom väl till pass.

Givet marknadens storlek, och det faktum att ingen hade kunnat lösa problemet tidigare, borde belöningen för den som lyckas bli stor.

Vem som helst kan få en bra idé. Lyckat entreprenörskap handlar i mångt och mycket om genomförandet. Om att orka. Våga. Och vinna i kampen mot de etablerade institutioner som har den marknad du försöker vända upp och ned på.

– Jag hatar att förlora, det är en bra egenskap att ha. Tittar du på framgångsrika bolag som Spotify, King eller Klarna, drivs de också av människor som menar att inget är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid, säger Jacob de Geer.

***

I juni 2011 var det äntligen premiär för Izettle på marknaden. Samtidigt hade Twittergrundaren Jack Dorsey sjösatt Square, en mycket lik produkt, i USA.
Fem år senare har de båda bolagen på var sin sida av Atlanten förenklat vardagen för kaféer, små musikfestivaler och foodtrucks.

Sedan starten har Izettle tagit in närmare 1,4 miljarder kronor i riskkapital. Affärsmodellen bygger på att bolaget tar en procentuell andel av alla transaktioner. I fjol ökade intäkterna med 82 procent till 345,7 miljoner kronor.
Men Izettle har, likt Spotify, fortfarande ett bevis kvar. Går affären att skala upp snabbt nog, och på tillräckligt många marknader, för att nå vinst?
Izettle redovisade en förlust på 295,1 miljoner kronor 2015.

– Vi har tre saker som står högst på vår lista. Det är tillväxt, tillväxt och tillväxt, säger Jacob de Geer.
Beskedet är att kapitalet räcker minst året ut, och enligt den nuvarande affärsplanen hela vägen till lönsamhet.
Samtidigt viskas det bland riskkapitalisterna om att Izettle kan vara på väg att göra ytterligare en nyemission.

– Vi får propåer regelbundet från aktörer som vill gå in. Det handlar till syvende och sist om huruvida värderingen är tillräckligt bra för att vi ska vilja späda ut ägandet. Men vi är inte ute och aktivt söker kapital just nu.

Vad anser du att Izettle är värt i dag?

–Vad jag tycker att Izettle är värt. Det är en bra fråga, säger Jacob de Geer som för första gången under den knappt timmeslånga intervjun tycks hamna utanför sitt flow av medievana rappa svar.
– Jag tänker inte så mycket på det. Det är bara relevant när vi tar in pengar, om vi skulle få ett bud på oss eller om vi skulle gå till börsen.

När Izettle förra sommaren plockade in 570 miljoner kronor landade värderingen på 4 miljarder kronor – dubbelt så mycket som ett år tidigare.
Det innebär att Jacob de Geers ägarandel i bolaget var värd över en halv miljard kronor, enligt Di Digital.
Izettles styrelseordförande, den forne Nordea-toppen Hans Dahlborg, brukar påminna Jacob de Geer om allvaret.
– Man får aldrig glömma bort att vi har ansvar för andras pengar, och i vårt fall handlar det om 1,5 miljarder kronor. Det är väldigt, väldigt mycket pengar.

Hur känns den pressen – som ju landar rakt på dig?

– Det är stundtals väldigt jobbigt. Man sover inte alltid gott om nätterna direkt, det kan jag erkänna.

Vad gör du själv när du behöver komma bort från allt?

– Jag har tre barn, så jag har inte så mycket mer tid att ge än till dem och Izettle. Men jag spelar tennis, det är min yoga.

***

Solen stekte över Skandias trädgård i Almedalen Visby när Jacob de Geer klev upp på scenen i början av juli. Där fanns även Klarnas grundare Sebastian Siemiatkowski. De var på politikerveckan för att prata om hur de nya fintech-aktörerna utmanar storbanker och andra finansiella institutioner.
De är bra på ”bank-bashing”, Jacob och Sebastian. Och visst har de poänger.
De fyra storbankerna i Sverige har i decennier fått håva in miljardvinster tämligen ostört, delvis på grund av att inträdesbarriären för eventuella utmanare var så enormt hög i den analoga världen.
Digitaliseringen. Smartphoneboomen. Och innovationer som Bank-id förändrar bilden radikalt.
Jacob de Geer menar dock att bilden som ofta målas upp om storbankernas kommande död är överdriven.

–Men det håller inte längre att erbjuda allt till alla, det finns för många vassa nya aktörer som blir proffs på smånischer ur bankernas utbud.

Jacob De Geer kan i dag blicka ut över ett 200-tal anställda på Stockholmskontoret. Izettle börjar bli ett stort bolag. Några våningar ned i samma hus sitter Telia Purple Plus, det forna Televerkets nya specialgrupp, som ska ta fram nya tjänster i samarbete med startuper. Att Telia har lagt satsningen i startuphuset Epicenter är en närmast övertydlig illustration över hur en gammal jätte söker ny relevans.
Bankernas största utmaning är enligt Jacob de Geer kulturell.
– Man sitter med personal som förvisso är duktig men garanterat inte lika hungrig som småbolagen som jobbar dygnet runt för att förändra världen. Man gör som man alltid har gjort.

Hur gör du för att Izettle – som ju börjar bli ett stort bolag – inte ska bli precis så?

– Det är verkligen en utmaning. Speciellt när man blir äldre. Hade vi bara sysslat med betalningar, vilket folk ofta tror, hade det varit svårare. Vår vision är att skapa ett fintechföretag som hjälper småföretag att växa. Så länge vi uppfinner saker hela tiden är risken att köra i gamla hjulspår mindre.
En av dessa uppfinningar är finansieringstjänsten ”Izettle Advance”, som förvandlar Izettle till en minibank genom att ge sina kunder förskott på uppemot en halv miljon kronor. Skulden inkasseras genom högre transaktionsavgifter.

Jacob de Geer pratar sig gärna varm om tjänsten ur ett renodlat kundperspektiv. Lika viktigt är dock att bolag som Izettle och Square lär behöva en armada av kringtjänster för att lyckas tjäna de stora pengarna.
– Vi kan hjälpa småföretag sälja mer genom all data vi har. Kan vi ge offlinebutiker samma verktyg som e-handlarna har så är vi någonting riktigt spännande på spåren, säger Jacob de Geer.

Erik Wisterberg är journalist på Breakit.se