Gå direkt till textinnehållet
Helena Giertta, chefredaktör och ansvarig utgivare Finansliv.Foto: Tor Johnsson

»Jag saknar inte kontanterna«

Finanslivs chefredaktör om hur vi rekordsnabbt slutade använda kontanter och vad det innebär för framtiden.

Det tog mindre än tio år.

Rekordsnabbt slutade svenskarna att använda kontanter. De spås vara i princip helt försvunna 2023, om fyra år, men jag tror att för många av oss är det länge sedan vi använde dem. Vi ser de knappt på våra banker ens.

Få är de som sörjer, även om jag ibland kan fundera på hur barn nu ska lära sig pengars värde och att spara.

Få är de som sörjer, även om jag ibland kan fundera på hur barn nu ska lära sig pengars värde och att spara – utan spargris och allt som hör till. Och jag är bekymrad över hur vi ska lösa problemet med de som inte har, vill eller kan få digitala betallösningar.

Det vi fått är snabbhet och smidighet i finanssektorn.

Min pappa hade älskat det. Otaliga var de semestrar som vi oplanerat fick ta en vända till Genève. Som barn imponerades vi av de gigantiska bankpalatsen med marmordiskar och guld på väggarna. Men det viktigaste var att där kunde bankerna kontakta pappas bank och få bekräftat att det fanns pengar på kontot. Utan dessa pengar skulle vi inte tagit oss hem. Man kan förstås kritisera föräldrarna för dålig planering, men jag tror att de tänkte att de levde i ett modernt samhälle. Att då inte kunna få ut sina egna pengar från en stad i Europa var ju horribelt.

Det hade de rätt i. I dag är det nästan svårt att fatta problemet. Men kanske är det just minnet och erfarenheten av det outvecklade bankväsendet som gjort att såväl äldre som yngre i Sverige snabbt anammat de nya betalsätten, först bankomater och kort, sedan mobiler och Swish. Alldeles snart kommer vi att kunna betala med vad som helst.

När MSB förra året gick ut och uppmanade oss att ha en viss mängd kontanter hemma, för att kunna köpa det nödtorftigaste om en kris kommer, så lät det rimligt. Men ändå inte. Vem kommer kunna hantera pengar?

Vem kommer kunna hantera pengar?

Många menar att risken för korruption och brott minskar när kontanterna försvinner. Det känns däremot ganska naivt. Det var inte med kontanter som Danske Bank tvättade bort sitt förtroendekapital i Estland. Nej det dråpslaget gjordes för profit på ett alldeles vanligt elektroniskt sätt. Det drabbade alla anställda som alltid gjort precis som man ska.

Och för att korrumpera en makthavare går det garanterat lika bra med Swish.

Kontanterna försvinner och med dem andra problem, som att bankrånen blir färre, även om förra veckans rån av Handelsbanken i Djursholm var obehagligt nog.

Bankernas uppgift blir att se till att de nya betalningsmetoderna är säkra, både från insyn och mot skurkar.

Hastigheten imponerar, men kan också förblinda. Kanske ändå dags att sakta ner lite så att vi hinner parera farorna med de digitaliserade betalningarna också.

***

Knepigt nog är förändringen vad det gäller jämställda löner väldigt långsam. I 2018 års lönerörelse fick kvinnorna 0,1 procentenheter mer än männen i lönelyft. Med den takten dröjer det flera decennier att komma ikapp. Men det finns ett snabbspår och det är att kvinnorna tar sig in i de högavlönade områdena inom banken, som handlargolven och fondförvaltning.

Att utjämna löneskillnaden mellan män och kvinnor handlar inte bara om lika lön för lika arbete, utan också om att värdesätta kundkontakter lika väl som börsinsikter, för utan den ena finns inte heller den andra.

***

I nummer 1 2019 av Finansliv kan vi läsa om en kollega som började som myntpojke och nu är vd. Han har varit sin bank trogen sedan dess. Men vad är egentligen en myntpojke?

Har du ett eget minne kring detta så dela med dig!

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord