JAK – en bank i motvind

Banken hade under 2015 tagit beslut om hårda besparingar och bland annat skurit ned på den opinionsbildande verksamheten, vilket mött motstånd i delar av medlemskåren. Nya låneprodukter var fortfarande under utveckling. Dessutom var rättviserörelsen från 60-talet mitt inne i en omvandling till helbank med ett stort utbud av tjänster. Allt detta låg på bordet, när brevet från Konsumentverket damp ned. Myndigheten hade inlett en tillsyn där man ifrågasatte om banken fick kalla sig räntefri. Det verkade som om banken, sin räntefria image till trots, faktiskt hade ränta, enligt myndigheten.
När Finansliv kontaktar Sammy Almedal är han beredd på en lång process.
– JAK måste få vara och kalla sig en räntefri bank, annars faller en stor del av verksamheten. Vi hoppas att nå en lösning tillsammans med Konsumentverket, men vi är beredda att driva frågan långt. Det kan vara en domstol på EU-nivå som är den slutgiltiga instansen, säger JAK:s vd.

Konsumentverket vill att delar av den kostnad som banken i dag kallar lånekostnad i stället kallas för ränta. JAK motsätter sig det av flera skäl. Framför allt menar medlemsbanken att de inte har ränta, i alla fall inte i enlighet med JAK:s definition.
–  Lagstiftningen finns till för att komma åt bluff- och bågföretag och det är bra, men denna tolkning drabbar alla som vill ha en alternativ bank. Vi anser inte att vi vilseleder konsumenten genom att kalla ränta lånekostnad, fortsätter Sammy Almedal.
Konsumentverket misstänker att banken har något som fungerar som en ränta, som den definieras av de flesta aktörer.
–  För oss är det viktigt att informationen ska vara tydlig för konsumenten och inte vilseledande. Det ska vara saklig information som gör att konsumenterna kan ta välgrundade affärsbeslut och det ska gå att jämföra med andra erbjudanden, säger Konsumentverkets jurist Sara Wahlberg.
Att medlemsbanken har en annorlunda syn på vad som ska kallas ränta spelar ingen roll.
–  För oss är det avgörande hur en genomsnittskonsument uppfattar det, säger Sara Wahlberg.

Av skriftväxlingen framgår att JAK med egna ord beskriver sin lånekostnad till Konsumentverket på ett sätt som många konsumenter nog skulle uppfatta som ränta.
Banken skriver att det som kallas lånekostnad räknas ut på samma sätt som ränta, det vill säga ”lånekostnad * procentsats * tid”, och att JAK accepterar att hantera begreppet lånekostnad som om det vore ränta.  Det framgår också att Skatteverket låter deras kunder dra av lånekostnaden som ränta. Frågan är då om kunderna betalar ränta i lagens mening?
–  Det låter som det av deras yttrande att döma och i så fall är det vilseledande för konsumenten, säger Sara Wahlberg.
Enligt JAK är det inte viktigt att man tar betalt för att låna ut pengar, vilket är nödvändigt för att låneverksamheten ska fungera. Det viktiga för banken är att den inte tjänar pengar på pengar, enligt deras sätt att se det.
–  Det finns säkert 40 definitioner på ränta. Men det som skiljer ut oss är att vi inte ger sparränta och vi tar inte ut en kostnad som syftar till att ge en vinst till ägarna, svarar Sammy Almedal.

Varför kan då inte Konsumentverket bara låta JAK ha sin egen definition av ränta och räntefrihet? Jo, för att lagen sätter stopp för det. Att kalla det lånekostnad, i stället för eller utöver ränta, är att i lagens mening säga att det är en avgift för lån, och en sådan är förknippad med krav. Denna avgift får bara gå till kostnader som har direkt med kundens lån att göra, som till exempel kostnader för den arbetstid det tar att lägga upp lånet eller andra uppläggningskostnader.
–  Lagstiftningen är väldigt trubbig. Det vi har liknar på många sätt en ränta, men det går inte till vinstuttag eller till bonusar, säger Sammy Almedal.

Redan i dag måste JAK skriva hur mycket lånekostnaden motsvarar i ”effektiv ränta” på sin hemsida i samband med exempel vad ett lån kostar. Men det är inte så jobbigt att följa den delen av lagstiftningen, enligt Sammy Almedal. Det jobbiga skulle vara om de inte får kalla sig räntefria.
För att få fortsätta med detta lägger banken mycket krut på att argumentera med hjälp av religionsfriheten. Att ta bort begreppet lånekostnad skulle strida ”mot den uppfattning som en mycket stor del av JAK:s lånekunder har av religiösa eller andra livsåskådningsskäl”, anför banken i ett av sina skriftliga svar, vilket skulle strida mot grundlagen och EU-rätten.
Det finns flera anledningar till att religion har blivit en viktig del av bankens försvarslinje. Banken har seglat upp som ett alternativ till de stora bankerna för de mer religiösa av Sveriges muslimer eftersom det saknas en strikt islamisk bank i Sverige. JAK:s ordförande Monjia Manai Sonnius är till exempel troende muslim, och hon ser gärna att muslimerna i Sverige lite oftare ser JAK som ett alternativ.
–  Vi är den enda banken som är uttalat negativ till ränta. Ur islamisk synvinkel är JAK medlemsbank det bästa och mest räntefria alternativet, och jag tycker att muslimer borde tänka lite mer på oss som ett alternativ, säger Monjia Manai Sonnius.

Det finns en diskussion bland muslimer i fall JAK är räntefria nog, och enligt JAK:s ordförande skiljer sig synen åt mellan de muslimska organisationerna. Kritiken handlar ofta om att JAK-banken får ränta på de medel de inte har lånat ut, om ränteläget är positivt. I dag ligger de pengarna i statsobligationer.
– Några säger att vi är ok, och andra säger att vi inte är tillräckligt räntefria, men de har nog inte gjort tillräckligt med research. Till dem brukar jag säga: titta på hur det är med de andra bankerna.
Även om Monjia Manai Sonnius inte säger sig kunna överblicka vad en eventuell Konsumentverksseger skulle innebära för svenska muslimers syn på medlemsbanken är det inte direkt våghalsigt att tänka sig någon form av negativ PR-effekt utifall räntefrihetsbegreppet skulle strykas. Bankledningen är klart missnöjd med att Konsumentverket anser att religionsfriheten är ett irrelevant argument.
– Det handlar inte bara om religionsfrihet, utan även om åsiktsfrihet. Det finns politiska ideologier som inte gillar ränta heller. Det är relevant att ta upp räntefriheten både ur ett religionsfrihets- och ett åsiktsfrihetsperspektiv, eftersom dessa är lagstadgade rättigheter och religionsfriheten har ett väldigt starkt lagstöd, säger Monjia Manai Sonnius, som betonar att JAK Medlemsbank är politiskt och religiöst obunden.

Alla räntekritiker håller inte med om att begreppet räntefri bank är det viktigaste i JAK:s ideologi. En av dem är Kåre Olsson, ordförande i JAK 1992 och 2002–2007.
–  Man är emot den mekanism som säger att den som äger utan att aktivt göra något kan kapa åt sig mer och mer tillgångar utan att tillföra något värde, och att man kan tjäna pengar på enbart sitt ägande av pengar eller andra tillgångar. Mot den bakgrunden har man fört fram räntefriheten som ett symbolord. När det var 10 procent ränta på bostadslån var det naturligt att fokusera på räntefriheten som en symbol för den grundläggande idén. Men det blir ganska meningslöst att i dagens läge fokusera på att räntan är det skadliga, säger Kåre Olsson.
Om banken inte längre skulle kalla sig räntefri vore det inte en katastrof, menar han.
JAK borde i stället satsa mer på folkbildning och förklara föreningens ideologiska ställningstagande om ekonomisk rättvisa, enligt den förre JAK-ordföranden. Men på senare tid har man blivit sämre, anser han. I intervjuskriften JAK 50 år, som organisationen publicerade förra året, varnade han för att ”rörelsen har blivit inlåst i bankvalvet”. Hans ord har åtminstone tillfälligt besannats.

Under 2015 beslutade JAK att pausa med centrala medlemsaktiviteter och stöd till lokalföreningarnas folkbildande insatser under två år. En stor del av kursverksamheten lades ned. Avdelningen för idé- och medlemsstöd skars ned från sex till en anställd. Resurserna skulle möjliggöra omvandlingen till en helbank.
–  Man har valt att kliva av den svenska folkbildningstraditionen och man prioriterar inte det idémässiga innehållet. I princip var det därför jag slutade vara medlem i JAK, säger Kåre Olsson.
Vd Sammy Almedal anser att beslutet om att ställa in all central idé- och medlemsaktivitet  på två år är olyckligt, men poängterar att det finns lokala avdelningar som har egna pengar, om än i varierande grad.
– Jag kan förstå kritiken, men det har alltid varit en del av verksamheten att vara till medlemmarnas ekonomiska nytta och det har kostat mer och mer att bedriva bankverksamhet. Dessutom är det så att om banken fungerar är det ett tecken på att ideologin fungerar. Vi bevisar att det finns en modell där människor inte tjänar pengar på pengar.
Ändå håller han med om att det på sikt inte är hållbart med så lite folkbildning.
–  Vi måste hitta sätt att folkbilda mer kostnadseffektivt, så att verksamheten kan återuppstå, säger bankens vd.

Kåre Olsson är pessimistisk. Hur ska en liten bank med dagens regelkrav kunna klara av både bankverksamhet och folkbildning?
– Kostnaderna ska slås ut på en liten volym kunder och det ger ett oerhört litet handlingsutrymme.
Folkrörelsetanken är så stark i JAK att den klarar en paus, var budskapet från JAK:s ledning i medlemstidningen Grus & Guld när beslutet om att satsa på banken på bekostnad av folkbildningen kommunicerades.
–  Det blir nog permanent. Banken kommer antagligen inte att ha resurser till att driva folkbildning eller att utveckla en folkrörelse för ekonomisk frigörelse, säger Kåre Olsson.

Text: Rickard Jakbo
Foto: JAK medlemsbank