Gå direkt till textinnehållet

God finans – så får Folksams »katter« näringslivet att ta hållbarhet på allvar

En katt bland hermelinerna. Så kallar sig Folksam när de genom sitt ägande försöker få bolagen att utvecklas mer hållbart.

När näringslivet går bort sig i hållbarhetsfrågorna fräser @etikkatten till. Gänget bakom detta twitteralias, liksom bakom bloggen En katt bland hermelinerna, leds av Carina Lundberg Markow, chef för ansvarsfullt ägande på Folksam.

Carina Lundberg Markow och hennes kolleger på Folksam driver näringslivet i hållbar riktning.

– Vi använder vår ekonomiska styrka, som en förhållandevis stor ägare, till att systematiskt försöka påverka företagen att ta in hållbarhet i hela sin verksamhet, säger hon.
Sedan tio år tillbaka går hon och hennes kolleger på alla större svenska bolagsstämmor och ställer frågor till ledningarna kring hållbarhet, och lägger förslag om de anser att det krävs.
Således fick Alfa Lavals vd på bolagsstämman i april svara på frågor om hur bolaget jobbar för att energieffektivisera sina transporter. Och Handelsbankens avgående vd Pär Boman fick på sin bolagsstämma frågor om varför kreditpolicyn med inriktning på hållbarhet inte är mer tydlig. Bomans svar visar att det inte var första gången frågan var på bordet: ”Efter förra året då Folksam påpekat detta så har vi ånyo sett över våra kreditrutiner och vi känner oss trygga med hur de ser ut. Men vi förstår att vi kan bli mer transparenta med hur vi arbetar (…) Vi kommer söka kontakt med Folksam för dialog så att ni kan känna er trygga i hur vi arbetar.”

– Det händer att företagen blir trötta på oss. Men hållbarhetsansvariga inom företagen tycker att det är intressant att få feedback på sitt arbete, att de får uppmärksamhet för vad de gör. Det har hänt många gånger att hållbarhetsansvariga sagt till mig ”På dem bara, de lyssnar inte på mig, men de måste göra något åt detta”, säger Carina Lundberg Markow.
Hon beskriver att Folksam jobbar med att påverka på flera olika nivåer. Det årliga indexet är ett.
– Där ser vi på alla svenska företags prestanda ur ett hållbarhetsperspektiv. Där når vi många, men går inte så djupt.
För att borra djupare bestämmer Folksam varje år temaområden som Carina och de övriga ”katterna” tar upp på bolagsstämmor och andra möten med företag. I år handlar det om hållbara transporter och barns rättigheter.
– I genomsnitt träffar vi våra största svenska innehav vartannat år, om det inte inträffar något akut. Vi skickar brev till ordförande inför varje stämma.

Som hållbarhetsarbetet utvecklats de senaste åren deltar Folksam i allt större utsträckning i så kallade intressentdialoger, som noterade företag ska ha enligt GRI, en internationell standard för hållbarhetsrapportering.
– Det är seminarier och möten med företagens ledningar. Ofta är det rundabordssamtal, där vi deltar tillsammans med olika investerare.
Vid akuta lägen, som när FN, media eller någon frivilligorganisation larmar om allvarliga problem i ett företag, tar Folksam direktkontakt med företaget och bedömer hur de hanterar situationen.
– Om företaget inte är tillräckligt kraftfullt eller segt i starten – det är då jag går ut och rasar i Dagens Industri, tycker saker och ventilerar kritiken mer offentligt. Vi vet att företagen är känsliga för publika debatter.
– Hjälper inte det får jag skriva debattartiklar.

Samma dag som vår intervju rapporterar Expressen om SAAB-skandalen, där stora summor gått till agenter, som använt dem till mutor i Sydafrika. Enligt nya uppgifter visste dåvarande SAAB-ledningen om detta.
– Jag skrev en debattartikel i frågan för tio år sedan. Ledningen sade då att de inte visste något, men i efterhand kan vi se att de var medvetna. Då blir jag putt. Vi kanske skulle varit ännu tuffare, kanske avinvesterat.
– Men å andra sidan – om vi tittar på SAAB i dag, på compliance och antimutverksamhet, så ser det riktigt bra ut. Det verkar som att företaget tagit sitt ansvar. Stannar starka, engagerade ägare så kan det ske förändring.
Den stora frågan är hur lång tid ett företag ska få på sig. Och det finns inget enkelt svar på det. Medan Folksam bedömer att ett vanligt industriföretag kan behöva 10 år på sig att ställa om till en mer miljövänlig process, kan ett oljebolag behöva 30, 40 år. Ett konsult- eller IT-företag kanske bara behöver sex månader.
– Så länge det finns friskhet kvar i företaget finns möjlighet till dialog, och det lönar sig att vara kvar som aktieägare. När man säljer har man kastat in handduken, då ser vi det som att vi förlorat. Det är att ge upp, säger Carina Lundberg Markow.

Fallet med Lundin Petroleum 2012, där Folksam till sist valde att avinvestera, blev enormt uppmärksammat. På stämman yrkade Folksam på att Lundin Petroleum skulle tillsätta en oberoende, extern granskning, om det stämde som oljeföretaget sa, att de var oskyldiga till tidigare folkrättsbrott i Sydsudan och Etiopien. Stämman sade nej.
– Lundin firade med tårta och kaffe när vi sålde. Och det är tyst om Lundin nu, eller hur? Det finns ingen kvar som ställer krav på att reda ut historien.
En annan fråga, som många miljöorganisationer brukar ställa, är om det överhuvudtaget går att påverka oljebolag att bli mer miljövänliga.
– Vad är alternativet? Det gäller att på sikt hitta sätt att ha kvar välståndet i världen, att ha energi för produktion och för att värma bostäder. Lösningen ligger i att få nuvarande energiproducenter att delta i omstruktureringen.
– Jag har respekt för att det finns investerare som tagit ett strategiskt beslut att inte investera i fossil produktion. Men vi tror att för att få utveckling på sikt krävs att man är kvar och fortsätter vara besvärlig.
Carina Lundberg Markow utesluter inte att Folksam kan avinvestera oljebolag som inte gör tillräckligt, och menar att de närmaste tio åren kommer att visa vilka bolag som tar omvandlingen på allvar.
– Men att avinvestera oljebolagen nu är att slänga ut barnen med badvattnet. Det är inte en lösning för världen, även om det ser snyggt ut i ens egen årsredovisning.

Fair Finance Guide är ett internationellt initiativ som vill öka insynen i hur hållbart bankerna investerar. De kritiserade i somras fem av de sju största bankerna i Sverige för att ha stora brister i sin påtryckningsdialog med företag de investerar i. Amnesty, som gjorde granskningen, menade att många av dialogerna inte alls satte någon riktig press på företagen, utan bara blev ett falskt alibi för att fortsätta investera som vanligt.
– Jag kan hålla med om att man måste kunna ta till storsläggan, och bankerna är ofta inte beredda att göra det, säger Carina Lundberg Markow.
Hon efterlyser mer samarbete i branschen.
– I år har vi till exempel lagt förslag på bolagsstämmorna i BP och Shell tillsammans med engelska pensionsförvaltare, om att öka transparensen om vad företagen gör för att utveckla alternativa energikällor.
– Vanligtvis blir vi nedröstade. I år stödde styrelserna förslaget och det gick igenom. Det är ett av de större genombrotten vi sett.

Text: Åsa Berner

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord