Gå direkt till textinnehållet

Nu miljömärks våra sparpengar

I början av 2000-talet var en Svanen-märkning av fonder sist uppe på tapeten. Då var inte branschen mogen. Men nu verkar tiden vara inne – i slutet av nästa år beräknas konsumenterna kunna bli guidade av den välkända miljösymbolen i jakten på bra sparalternativ. Och samtidigt väntas även Naturskyddsföreningen komma med en märkning.Text: Åsa Berner

Mer om God Finans

Undersökning efter undersökning visar att en majoritet av svenskarna vill investera till exempel pensionspengar ansvarsfullt och hållbart. Men att konsumenttrycket på banker och fondbolag skulle vara stort är en sanning med modifikation. I verkligheten är de hållbara fonderna hos de flesta aktörer fortfarande en nischprodukt, som inte efterfrågas av så många, medan den allra största delen av våra sparpengar puttrar på som vanligt.

Problemet är naturligtvis att finansiella produkter i sig ofta är svåra att förstå sig på, och ska man dessutom som konsument försöka förstå om en investering är hållbar eller inte, känns uppgiften för de allra flesta övermäktig. Det är här en utomstående märkning kan göra skillnad.

– Svanen verifierar att det är en bra produkt. De flesta har inte tid och kapacitet att sätta sig in i detaljer, och är tacksamma om det finns en märkning de känner till och har förtroende för, säger Ragnar Unge, vd för Svanen.

 

När vi träffas efter lunch den här oktoberdagen har han hunnit med att avverka diskussioner om såväl hållbart skogsbruk i tropikerna, som miljömärkta byggnader. Nu får han ställa om till sin senaste bransch, som innebär helt andra utmaningar än organisationen är van vid, något vi ska återkomma till flera gånger under intervjun.

Det var i våras som nyheten släpptes att Svanen ska märka även aktiefonder. Men än så länge har arbetet inte kommit så långt.

– Det är ett svårt projekt. Vi har väntat på beslut om medel från Nordiska ministerrådet, om att alla nordiska regeringar skjuter till pengar till projektet. Men det kom i september, så nu ska arbetet komma igång – det ska bli väldigt spännande, säger Ragnar Unge.

Första steget blir att leta rätt på konsultstöd som kan branschen och som kan hjälpa till att ta fram kriterier för märkningen och hur den ska lanseras.

Själv har Ragnar Unge försonderat terrängen under ett års tid, och träffat de stora fondaktörerna.

– Det generella budskapet från branschen är att området är komplext och svårt, men att det behövs en märkning som konsumenterna har förtroende för. Företagen menar att de har svårt att kommunicera det goda arbete de faktiskt gör.

 

Det stora som skiljer finansbranschen från andra branscher som tidigare blivit miljömärkta, är att Svanen nu kommer in ett steg senare i processen – i stället för en industri eller produkt är det ett ägande av företagen som producerar som ska miljömärkas.

Ragnar Unges vision är att märkningen ska ta hänsyn till en rad olika områden. Förutom den mest självklara – vilken typ av företag fonden har aktier i – vill han att en märkning också ska kunna hjälpa till att tillföra riskkapital till mer hållbart företagande, liksom att stimulera till ett mer aktivt, hållbart ägarskap från fondernas sida, där dessa använder sin makt som ägare för att påverka företagen.

– Vi kommer också att ställa krav på hur förvaltningen av fonden ska skötas för att skapa långsiktighet i placeringar och placeringshorisonter.

Transparens och dialog med kunderna kommer vara en annan viktig del.

– Vi kommer ställa krav på hur företagen förklarar sina investeringar för kunderna – vilken information och kanske hur den är förpackad. De flesta kunderna nöjer sig med Svanen-loggan, men de mest intresserade ska få hjälp att ta till sig mer information och kunna ta dialogen med fondförvaltarna, säger Ragnar Unge.

 

Även en annan fågel väntas guida oss efter sommaren nästa år – Naturskyddsföreningen vill sätta sin pilgrimsfalksprydda märkning Bra miljöval på antingen fonder eller hela banker.

– Något av de alternativen blir det. Vi upplever en stor förvirring bland konsumenterna, där en märkning kan göra nytta. Vårt varumärke garanterar en god ledning, säger Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Även Naturskyddsföreningen testar nu av mot branschen för att få sitt upplägg accepterat. Svante Axelsson tycker det är bra med konkurrens även bland märkningar, och tror att konsumenterna kan klara av två eller tre märkningar utan att bli förvirrade av det.

– Jag ser det som ett kompletterande system. Det gäller bara att vi inte endast kopierar varandra.

Att kvalitetssäkra fondförvaltarnas påverkan på företagen de investerar i ser Svante Axelsson som den svåraste biten i arbetet.

 

ragnar ungeRagnar Unge misstänker att kontrollen av att kriterierna följs kommer att behöva vila på mer subjektiva bedömningar än vad Svanen-organisationen hittills varit vana vid.

– Normalt sett ställer vi krav på dokumentation och testresultat, där vi till exempel kan se att en produkts nedbrytbarhet är vetenskapligt bevisad. Här är det betydligt mjukare värden vi ska in och bedöma.

Om reglerna är väldigt strikta och svart-vita är Ragnar Unge rädd att man missar chansen att uppnå effekt. Därför är han beredd att riskera mer omfattande och personalkrävande bedömningar när det gäller finansbranschen.

– Potentialen är så stor att vi inte vill böja oss för svårigheterna, utan försöka ställa krav och göra bedömningar som är tillräckligt bra för att få god effekt.

 

För över tio år sedan provade Svanen idén med en märkning på finansbranschen, men då var marknaden inte mogen för en extern märkning, säger Ragnar Unge.

– Miljösidan på fondmarknaden var då lite för ny, och var bara igång på svenska marknaden – vi är ju en nordisk märkning. Det är först nu vi känner draget från alla de nordiska länderna.

Men visst finns det de som ifrågasätter en Svanen-märkning av fonder. Senast var det SEB:s Klas Eklund som på Sveriges konsumenters seminarium Blåslampan i oktober menade att en sådan märkning inte var möjlig eftersom människor rankar olika aspekter av hållbarhet på olika sätt. Han menar att det är bättre att ha flera olika rankningar att välja på, trots att det är bökigare för konsumenten, än att ”trycka ihop allt till ett index som samlar allt från klimat och vapenexport till mänskliga rättigheter.”

Ragnar Unge köper, naturligt nog, inte hans argument, utan menar att problemet med att det finns flera aspekter att ta hänsyn till även gäller andra produkter. Och dessa har man lyckats märka. Till exempel måste märkningen för ett tvättmedel väga ihop både energisnålhet, nedbrytbarhet och hur smart förpackningen är.

– Kanske får vi inte ett perfekt system från början. Men chansen till nytta genom att styra om miljarder kronor till att ställa om företag är för stor för att inte våga.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord