Sparande blir miljömärkt

Efter ett drygt års arbete med att ta fram kriterier för en miljömärkning skickade Svanen ut ett förslag på remiss till fondbolag, myndigheter och organisationer i februari. I juni klubbades förslaget av Nordiska miljömärkningsnämnden.

Kriterierna i förslaget kan delas in i fyra områden. Det första är vilken typ av företag eller branscher som en Svanen-märkt fond måste välja bort, det andra vilka bolag som ska prioriteras i fonden.

Transparens och påverkan är det tredje området som Svanen ställer krav inom, det vill säga hur bolagen redovisar och kommunicerar kring fonden, samt hur fondbolag agerar som ägare i de företag som finns i fonden.

För det fjärde ska fondförvaltaren visa att den har ett kvalitetssystem som garanterar att det finns tillräckliga resurser och kompetens för att klara kriterierna även på längre sikt.

– Kriterierna är uppbyggda på ett sätt som Svanen ofta gör, med en obligatorisk del med krav som alla måste klara av, och sedan ett smörgåsbord av poängkrav som man sammanlagt ska komma upp till en viss nivå inom, säger Ragnar Unge, vd Svanen.

Företag som utvinner eller raffinerar energi från olja, kol, gas eller uran får inte vara med i en miljömärkt fond. Inte heller företag som generar energi från de källorna.

Fonden får heller inte innehålla företag som producerar eller säljer tobak, producerar genmanipulerat utsäde, tillverkar eller säljer vapen, eller som bryter mot utvalda internationella normer och konventioner.

– Det är vår ”no-no”-lista i förslaget som vi nu testar av mot bland annat branschen, säger Ragnar Unge.

Att välja bort företag är alltid det enklare steget, betydligt klurigare är det att ställa krav på hur man väljer de företag som ska vara med. För Svanens märkning är det första kravet att 90 procent av alla företag i fonden ska vara analyserade utifrån hållbarhetsaspekter. Det andra kravet är att minst 50 procent av fonden består av företag som har ett starkt hållbarhetsarbete enligt fondens analys.

– Företagen kommer då förstå att nordiska investerare och fonder analyserar såväl hållbarhetsarbetet som ekonomiska siffror och att de, om de faller väl ut i den analysen, premieras genom att hamna i en Svanen-fond. Vi hoppas och tror att det blir en drivkraft för företagen, säger Ragnar Unge.

Om fonden investerar i speciella ”gröna” områden, till exempel mer miljövänlig teknik, så ges den extra poäng. Tanken med poängkraven är att ge fonderna en flexibilitet för hur de vill jobba med hållbarhet.

En Svanen-märkt fond ska regelbundet rapportera vad den innehåller och varför den valt att investera som den gjort. Förändringar över tid ska motiveras, om man tagit bort något eller valt till nytt.

Fondbolaget ska också öppna upp för frågor från fondandelsägare och det finns regler för hur det ska göras.

– Företaget har en viss tid på sig att besvara en fråga till exempel. Man kan få extrapoäng genom att göra svaret offentligt på sin hemsida eller liknande, säger Ragnar Unge.

Fonden ska också redovisa hur man engagerar sig i hållbarhetsarbetet på de företag man investerat i – med vilken frekvens man gjort det och vad det lett till. Svanen vill också ha en rapport om hur fondbolaget agerar på företagens bolagsstämmor. Här ska framgå hur många stämmor man gått på och i vilka frågor man röstat.

Fondbolagens förenings vd Fredrik Nordström framförde nyligen i nyhetsbrevet Fond & bank att det finns en del frågetecken för föreningens del vad gäller miljömärkning av fonder: ”Det är inte självklart att man kan sätta upp kriterier för finansiella portföljer som sedan ska leda till reella effekter på klimatet eller andra hållbarhetsmål. Problemet är hur man ska avgöra vad en sådan märkning egentligen säger konsumenterna”.

Ragnar Unge säger att han är säker på att en Svanen-märkning av fonder kommer att påverka företag i en mer hållbar riktning, även om det är svårt att leda i bevis exakt vad en fond har presterat för miljöförbättringar.

– Det är klart att det är mer komplext att miljömärka en fond, än en vara som vi exakt vet hur den tillverkas. Men vi är övertygade, och det är egentligen branschen också, att den sitter på en stor påverkansmöjlighet.

– När tillräckligt många stora fonder sätter blåslampa på företagen, så ökar engagemanget och investeringarna som förbättrar både teknik och arbetssätt, säger han.

På frågan om han har några farhågor kring fondmärkningen svarar Ragnar Unge:
– Ja, Svanen är inte garant för att alla företag i fonden är perfekta. Det kommer ske misstag – företag i en Svanen-märkt fond kommer få kritik för något hållbarhetsrelaterat. Då finns en fara att det blåses upp i media att ”de här dumheterna finns med i en Svanen-fond”.

– Men vi är mer fokuserade på resultatet av fonden; att fonden faktiskt ska göra nytta med sin ägarroll och bidra till positiv utveckling, än att den bara ska innehålla perfekta företag.

De första Svanen-märkta fonderna väntas presenteras vid den  internationella miljömärkningskonferensen i Stockholm den 10 oktober.

Text: Åsa Berner