Konsten att inte låta sig skrämmas

Investerare oroar sig i huvudsak för Kina. Det som  främst har förändrats är investerarnas förtroende för de kinesiska makthavarna när det gäller deras förmåga att hantera nedgången som har drabbat den globala efterfrågan. Detta förtroende skadades när börsbubblan sprack. Utvecklingen borde dock knappast ha kommit som en överraskning eftersom yuan-denominerade aktier som handlas i Shenzen och Shanghai sällan återspeglar företagens intäkter. De speglar snarare det kaotiska samspelet mellan regeringens manipulering av marknaden och de kinesiska privatinvesterarnas nyckfulla vilja eller ovilja att spekulera.

Investerarna var emellertid övertygade om att makthavarna skulle genomföra nästan vilka åtgärder som helst för att stödja den så kallade marknaden för A-aktier (aktier som handlas på det kinesiska fastlandet). Istället genomfördes ett flertal tafatta politiska åtgärder utan någon större effekt, och nu tycks makthavarna i Peking vara uppgivna.

Därefter följde den oväntade yuan-devalveringen. Beroende på utgångsläge kan den händelsen tolkas som antingen ett positivt tecken på att Kina fortsätter med sina försök att frigöra valutan, eller som ett desperat försök att öka exporten. Vilken avsikt de kinesiska makthavarna än har så märks effekterna av deras handlande i hela Asien. Tillväxten är långsam och företagen har svårt att öka sina intäkter. Centralbanker i hela regionen kan nu lockas att följa Kinas exempel och försvaga sin egen valuta för att försöka bibehålla konkurrenskraften inom exportsektorn.

Sårbarheten på de asiatiska marknaderna är särskilt oroande med tanke på den alltmer känsliga situationen på övriga marknader, särskilt tillväxtmarknaderna – Grekland tycks hela tiden vara ett nödlån från utträde ur eurozonen och i Japan har stimulansåtgärderna inte resulterat i någon hållbar tillväxt. Den amerikanska centralbanken Federal Reserve kommer med största sannolikhet att höja räntan inom kort och det kommer att skapa oönskad press på centralbanken i form av en stigande dollar och en nedåtpress för prisnivåerna. Allt detta skapar befogad oro bland investerarna. Priserna har hållits uppe av tillförseln av likviditet och förtroende för beslutfattarnas omdömesförmåga snarare än företagens fundamentala värderingar.

Å andra sidan känner vi oss relativt tillfreds med de nyligen genomförda utförsäljningarna. Om värderingarna i högre grad börjar återspegla fundamentala faktorer kommer nya möjligheter att öppna sig som vi kan komplettera våra nuvarande innehav med.

Asien, och i ännu högre grad tillväxtmarknaderna, ser billiga ut jämfört med Europa och USA. Mot denna bakgrund är det inte rationellt att kapitalet flödar ut från utvecklingsländerna, särskilt med tanke på att företagens intäkter i dessa länderna överlag har stabiliserats (med undantag för råvarubolagen). Vi kan till och med få se en återhämtning för intäkterna redan under nästa år.

Det bör tilläggas att den nuvarande situationen inte är i närheten av IT-kraschen, Sars, eller den senaste globala finanskrisen. Ett fåtal länder är utan tvekan sårbara för kapitalutflöden, vilket kommer att pressa deras skuldåtaganden och valutor. Dessa länder utgör dock undantag och vi ser ingen risk för att problemet ska sprida sig eftersom marknaden numera har en bättre förståelse för hur tillväxtmarknaderna skiljer sig åt.

Jämförelser mellan dagens situation och Asienkrisen för nästan 20 år sedan är helt orimliga enligt oss. Vi har därför fortsatt starkt förtroende för kvaliteten i vårt aktieurval såväl som för den långsiktiga underliggande ekonomiska utvecklingen som ger stöd åt Asien. Vår erfarenhet säger oss att det som händer nu varken är särskilt nytt eller överraskande.

Hugh Young
VD för Aberdeen Asset Management i Asien