Kreditkungen som blev riskkapitalist
Intervjun Vid 30 är Nils Wiberg luspank, lever i en studentkorridor och kan knappt betala hyran. Drygt 40 år senare värderas hans finansbolag i mångmiljardklassen. Hur gick det till?
Det började på hemmaplan. Nils Wibergs pappa var egenföretagare och hade som idé att exportera svenska artiklar till svenskar i USA. Det var alltifrån dalahästar till svenska kök och svenskt trä. Till en början gick det bra, men i takt med att konkurrensen hårdnade blev affärerna både färre och mindre lönsamma.
150 krediter om dagen
Prioritet Finans har två produkter: fakturaköp och fakturabelåning. Fakturaköp innebär att bolaget köper fakturorna och tar kreditrisken, medan fakturabelåning innebär att de belånar fakturorna och tar i det fallet inte kreditrisken. Bolaget har över 110 anställda, 6 000 anslutna företag och 2,5 miljarder kronor i eget kapital. I snitt beviljar bolaget 150 företagskrediter om dagen.
– Jag är uppväxt med en småföretagares upp och nedgångar. Ibland var det en glad pappa, och då fick vi glädjas över en affär. Ibland var det en ledsen pappa, och då hade vi knappt någonting, säger Nils Wiberg.
Uppväxten ger Nils Wiberg ett stort hjärta för entreprenörskap, men det ska dröja innan han själv kommer in på den banan. Han studerar ekonomi en period på universitet men planen är inte att ta sig vidare ut i arbetslivet. Nils är idrottsman, han spelar badminton på högsta nivå i allsvenskan och extraknäcker lite vid sidan om som ekonomikonsult. På det sättet lever han i många år. Det går knappt runt. Han bor i studentkorridor, har lite pengar och vissa månader är det svårt att få ihop tillräckligt för att betala hyran. När Nils Wiberg fyller 30 kommer han till insikt att den flackande livsstilen inte är hållbar.
– Det var inget liv, jag var tvungen att ändra något, säger han.
PK Banken ville köpa Prioritet och erbjöd mig några miljoner. Det är mycket pengar i dag, men då var det ofantligt mycket pengar, inte minst för mig som var luspank bara några år tidigare.
Nils Wiberg pratar intensivt och engagerat, vänder och vrider på historien och fyller på med detaljer efter hand. 1981 kommer Nils Wiberg via kontakter och ekonomisk hjälp från hans pappa över ett konkursbo med inriktning mot inkasso. Det blir startskottet för Prioritet Inkasso. Bolaget får en bra start samtidigt som inkassomarknaden i Sverige växer och fler aktörer börjar etablera sig. En är dåvarande PK Banken (Nordea) som kontaktar Nils Wiberg.
– PK Banken ville köpa Prioritet och erbjöd mig några miljoner. Det är mycket pengar i dag, men då var det ofantligt mycket pengar, inte minst för mig som var luspank bara några år tidigare, säger han med ett skratt.
Det blir aldrig någon affär, i stället börjar Nils Wiberg arbeta som inkassochef på PK Banken under förutsättningen att han kan fortsatta driva Prioritet vid sidan av. Han gör det i tio år, men ställs då inför valet att avancera i bankhierarkin och lägga ned Prioritet eller att säga upp sig och satsa fullt ut. Nils Wiberg väljer det sistnämnda och tar samtidigt med sig en viktig lärdom från banken som ska visa sig avgörande för hans fortsatta karriär.
– Bankerna hade väldigt lätt att säga upp krediter för småföretagare på grund av saker som centralbankerna gjorde eller om bankerna själva inte skötte sig.
– Jag insåg att det måste finnas ett annat sätt för företagare att skaffa fram pengar. Det var det min pappa inte hade, han hade inte likviditeten.
Affärsmodellen stöps om och Prioritet Inkasso blir nu Prioritet Finans. Det nya bolaget ska vara ett renodlat finansbolag som utgör en alternativ finansieringskanal till bankerna. Tanken är att minska ledtiden för företagen att få tillgång till kapital. Det gör Prioritet genom att köpa företagens fakturor. För varje köpt faktura tjänar Prioritet mellan 2 och 4 procent.
Affären går bra. I dag är 6 000 företag anslutna och Prioritet har runt 2,5 miljarder kronor i eget kapital som finansierar fakturaköpen. Nils Wiberg hade tidigt målsättningen klar.
– Jag bestämde mig för att jag ska bli oberoende av bankerna. Jag ska tjäna pengar, och jag ska skatta fram varenda krona i Sverige.
I USA finansierar sig företag i 25 procent av fallen via banker och runt 75 procent genom alternativa kanaler. I Sverige är det tvärtom, men enligt Wiberg är pendeln på väg att svänga, inte minst om det blir sämre tider.
– Om det blir lågkonjunktur stryper bankerna finansieringen för många företagare. Det gör inte vi, utan vi köper fakturor i hög och lågkonjunktur. Vi vågar ta lite högre risk än andra, för vi har förtroende för företagarna, säger han.
Med ett omfattande kundregister och miljarder i kassan är frågan vad nästa steg blir för Prioritet Finans. Flera konkurrenter breddar sig nu inom nya affärssegment för att fortsätta växa, men för det krävs banktillstånd. Det intresserar inte Nils Wiberg.
Vi har valt att inte bli bank. Jag vill inte vara beroende av vad ECB eller Riksbanken säger.
– Vi har valt att inte bli bank. Jag vill inte vara beroende av vad ECB eller Riksbanken säger. Om det blir en lågkonjunktur säger inte jag upp relationer med småföretagare, likt många banker tvingas göra. Och det får jag lov att göra, för det finns inga restriktioner på mig som det finns på en bank. Bankerna är hårt knutna vad de får göra och det kommer bli ännu tuffare.
Nils Wiberg syftar på penningtvättsskandalerna som avslöjats det senaste året i Danske Bank och i Swedbank.
– Jag är chockad över det som hänt. Jag hade aldrig kunnat tro att vi skulle få se det här hända i nordiska banker, säger han och reser sig upp och hämtar en tjock, vit pärm. Slår upp och pekar på ett dokument.
– Varje månad skickar vi följande till Finansinspektionen. FI har en sanktionslista på personer och företag man inte ska jobba med. Specifika personer, aktörer som skickar pengar utomlands, som har konstiga företagsupplägg och brevlådeadresser. Varje månad går vi igenom om vi har några kontakter med aktörer som finns på FI:s sanktionslista.
Bankerna silar mygg och sväljer kameler. Som kund får du inte lov att gå in på ett bankkontor och sätta in 10 000 kronor, men däremot går det jättebra att slussa mångmiljonbelopp för Ukrainas ex-president.
Hur ser du på bankernas arbete att motverka penningtvätt?
– Bankerna silar mygg och sväljer kameler. Som kund får du inte lov att gå in på ett bankkontor och sätta in 10 000 kronor, men däremot går det jättebra att slussa mångmiljonbelopp för Ukrainas ex-president.
Du låter väldigt kritisk.
– Jag är jättekritisk mot bankerna. Jag vill inte ta i för hårt, men det är väldigt tråkigt att inte tillsynsmyndigheten har bättre koll.
Enligt Europol stoppas endast 1 procent av den misstänkta penningtvätten i Europa. Har bankerna tillräckliga resurser och är det enbart bankernas ansvar att stoppa penningtvätt?
– Jag menar att bankerna har tillräckliga resurser för att identifiera och stoppa misstänkt penningtvätt. Bankerna har alla instrument, men de struntar i det av den enkla anledningen att de vill tjäna pengar. Det är pengar och vinster som styr, bankerna struntar i regelverket när det gäller de stora transaktionerna.
De struntar i regelverket?
– Ja, jag menar att bankerna gör det i de största transaktionerna.
Ett välkänt problem är att banksekretessen sätter käppar i hjulet för bankerna att dela med sig information med myndigheter. Ett annat problem är att myndigheterna åt andra hållet ger för lite information till bankerna om hur de ska agera för att följa regelverket. Vilken betydelse har det i sammanhanget?
– Att man gör tveksamma affärer och skyller på för knapphändig information från Finansinspektionen är löjligt. Det är inte svårt att tolka vad FI vill. Det är ordning och reda. Aktörerna bankerna gör affärer med står på FI:s sanktionslista, säger Nils Wiberg.
Vid sidan av företagsfinansieringen är Prioritet Finans nu på väg att etablera ett riskkapitalbolag som ska investera i vad Nils Wiberg kallar »framtidsbolag«. Prioritet söker brett och bolagen kan vara både noterade och onoterade och ska generellt vara medelstora företag. Hittills har Prioritet investerat två miljarder kronor – bland annat i Mat.se och 365id. Det här är bara början, menar Nils Wiberg.
– Vi har kommit in i sjukvårdssektorn, inom säkerhetsbranschen och vi har lite inom fritid. Jag kan inte säga hur mycket kapital vi ska investera totalt, men målsättningen är att landa runt 20 bolag. Det gäller att vi är varsamma och sprider riskerna.
I nuläget har Prioritet runt 110 anställda men i takt med att bolaget växer är planen att utöka personalstyrkan. Framåt söker bolaget mer juridisk kompetens och kreditkompetens. I nuläget är det förhållandevis enkelt att rekrytera personal, enligt Nils Wiberg.
– Jag söker inte aktivt personal från konkurrenter, det har jag aldrig gjort. Men det är många som söker sig hit, inklusive från branschkollegerna i stan. Det är såklart väldigt roligt.
Jag söker inte aktivt personal från konkurrenter, det har jag aldrig gjort. Men det är många som söker sig hit, inklusive från branschkollegerna i stan. Det är såklart väldigt roligt.
Problemet för Prioritet Finans, likt för många andra, är att det är svårt att hitta medarbetare med teknisk och datakompetens.
– Där är det lite jobbigt, det är tyvärr en bristvara. Vi hittar inte de människorna på programmeringssidan i dag, säger han.
Det är ingen hemlighet att den digitala utvecklingen skakar om gamla sanningar i branschen. Inom den största bankaffären, bolån, är förändring på gång där fintechbolag har börjat pressa storbankerna med olika digitala lösningar. Nils Wiberg ställer sig dock tveksam till att det kan ske en liknande utveckling inom marknaden för företagskrediter. Orsaken är att genomlysningen av småföretag i Sverige inte är tillräckligt bra.
– Ska den här affären digitaliseras måste all företagsinformation vara kontrollerad fullt ut. Och det är den inte i dag, säger han och pekar på att boksluten för bolag med en omsättning under 5 miljoner kronor inte granskas av en extern revisor.
– I vår specifika bransch måste man träffa företagaren. Vi har minst kreditförluster i Sverige, därför att vi känner våra kunder. Den stora majoriteten av Sveriges företagare vill väl, men inte alla. Och de företagarna hittar vi.
I dagsläget arbetar runt 20 personer på Prioritet med att bedöma fakturor och göra kreditbedömningar. I snitt betalar Prioritet Finans ut 150 krediter per dag. Nils Wiberg ser ingen anledning att automatisera den interna kreditbedömningsprocessen.
– Det är klart att även vi har en checklista, men vi måste komplettera med ögat, med känslan och människan. Jag kan köra mall men då bli vi medel. I dag är vi bäst och det kan vi bara vara om vi lägger på den personliga touchen.
Det är också anledningen varför Nils Wiberg inte vill växa utanför Sverige.
– Jag vill vara i Sverige och hjälpa svenska företag, jag förstår statistiken och kan rådge företagen. Vi håller oss till två produkter och en marknad.
På senare tid har det blivit allt vanligare bland nischade finansbolag att söka sig till börsen. Göteborgsbaserade nischbanken Collector Bank noterades 2015 och Resurs Bank gick till börsen 2016. Inte heller det lockar Nils Wiberg.
– Det är helt ointressant. Det är inte pengar som styr mig, det är friheten. Jag vill inte att någon ska styra över mig. Jag vill kunna säga, tycka och göra vad jag vill.
Nils Wiberg har drivit Prioritet Finans i nästan 40 år. Men han är inte klar. På frågan om det finns något annat han vill göra säger han att han varken kan eller vill sluta jobba.
– Det är så roligt och jag är född entreprenör. Jag är lycklig när jag är på min arbetsplats och kommer fortsätta så länge jag kan och orkar.