Lönelyft betyder mest för din framtida pension
Manualen Halkar du efter lönemässigt riskerar du att förlora tusenlappar i pension. För varje år med uteblivna löneökningar minskar pensionen.
Det våras löneförhandling där sannolikt en och annan funderar på hur de i år ska lyckas övertyga chefen att fylla på lite extra i lönekuvertet.
Vad de flesta samtidigt glömmer bort är att en bra löneförhandling kan sätta extra fart på pensionen. Detta gäller framför allt om man har en högre lön.
För all lön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (IBB) sätter arbetsgivaren av extrapengar till tjänstepensionen. Det beror på att det är där som inbetalningarna till den allmänna pensionen slår i taket. Extraavsättningarna uppgår till 30 procent på den överskjutande delen av lönen.
Inkomstbasbeloppet bygger på de generella löneökningarna i samhället och på inflationstakten. Nivån har ökat stadigt med åren och för i år är inkomstbasbeloppet 71 000 kronor, att jämföra med 68 200 kronor i fjol, alltså 4 procent högre. För 2022 innebär det att 7,5 IBB motsvarar en lön på 44 375 kronor i månaden.
För anställda i det lönespannet är det därför extra viktigt att löneutvecklingen hänger med. Annars finns risk att missa de viktiga extrainsättningarna och därmed få en lägre pension.
Stillastående eller ett för lågt lönepåslag kan innebära att tjänstepensionen minskar med så mycket som 15 procent, visar beräkningar Finansliv tagit del av (se tabell). För en anställd som tjänar 44 000 kronor i månaden innebär det en sänkt premie med 351 kronor i månaden och 4 212 kronor om året. För att hålla jämna steg och bibehålla insättningarna krävs en löneökning på 3,4 procent.
Statistik från Finansförbundet visar att lönerna för kollektivet ligger nära den viktiga IBB-gränsen. Medellönen bland Finansförbundets medlemmar ligger på 48 456 kronor och medianen på 42 650 kronor. För hela BAO-området är medellönen högre, 54 201 kronor och medianen ligger på 46 250 kronor.
Även de som tjänar långt över nivån för 7,5 IBB riskerar att få en riktig kalldusch, enligt sammanställningen, samtidigt som det inte krävs lika stora procentuella lönepåslag för att bibehålla samma nivå. Anställda som tjänar under 7,5 inkomstbasbelopp påverkas inte.
Henrik Cronier, förbundsjurist i Finansförbundet, påpekar samtidigt att medellönen sjunker från det att man fyllt 50, medianen sjunker några år senare.
– Vi har märkt att medellönen sjunker ju äldre du blir. Efter 60 mattas det av och du får generellt en lägre inkomstutveckling, säger han.
Inkomstbasloppet
Inkomstbasbeloppet, IBB, styrs av den generella löneutvecklingen i samhället och har ökat från år till år. För 2022 är inkomstbasbeloppet 71 000 kronor, medan det låg på 68 200 kronor 2021.
Premiebestämd och förmånsbestämd pension
Det finns två sorters tjänstepension: premiebestämd och förmånsbestämd. Inom det premiebestämda systemet (BTP1) sätter arbetsgivaren löpande av pension medan de förmånsbestämda pensionerna (BTP2) bestäms utifrån slutlönen där de sista åren är extra viktiga.
BTP1 ger rätt till 4,5 procent av lönen samt ytterligare 30 procent på lön över 7,5 inkomstbasbelopp.
BTP2 ger 10 procent av slutlönen under 7,5 inkomstbasbelopp samt ytterligare 65 procent av slutlönen som ligger över 7,5 till 20 inkomstbasbelopp samt 32,5 procent mellan 20 och 30 IBB.
I båda fallen är det negativt med hög inflation och liten eller utebliven löneutveckling men det slår på olika sätt. Hur det i praktiken blir den dag man går i pension är svårt att förutsäga, enligt Henric Cronier.
Ytterligare en aspekt som slår mot pensionen är inflationen. De senaste åren har inflationstakten legat på låga nivåer, men har den senaste tiden rusat långt över Riksbankens mål och är nu på 6,1 procent, mätt enligt KPIF.
Utvecklingen gör att det kommer bli ännu viktigare för pensionen att inte stå stilla i lönehänseende, enligt Henrik Cronier.
– Vi har en bra löneutveckling i branschen och lönerna gick upp med 4,3 procent totalt sett 2021, men det är ett faktum att många kommer få känna av en reallönesänkning. Sedan var det heller inte alla som fick så höga löneökningar.
Henrik Cronier pekar på att spara privat och att löneväxla som två alternativ till att enbart hålla koll på lönekuvertet.
– Det blir som en första hjälpen. Hänger man inte med i löneutvecklingen så måste man göra något annat. Där är privat pensionssparande via ISK är ett bra alternativ. En annan möjlighet är löneväxling, om man har möjlighet till det, och arbetsgivaren erbjuder det.
