Gå direkt till textinnehållet
Manualen Illustration: Lotta Sjöberg

Löneökning viktigast för tjänstepensionen

Manualen Din pension sjunker för varje år du inte får en löneökning. Finansliv går igenom hur du boostar din tjänstepension.

Experter pekar allt oftare på betydelsen av tjänstepension för att bättra på den framtida pensionen. Det gäller särskilt om man har en högre lön. På all lön över 7,5 inkomstbasbelopp, vilket i år motsvarar 40 250 kronor per månad, sätter arbetsgivaren av extrapengar till tjänstepensionen. Det här gör arbetsgivaren i sin tur för att kompensera för bortfallet i den allmänna pensionen som slår i taket på samma nivå.

En högre lön kan alltså ge en ordentlig boost i pensionskalkylen, men för att bibehålla den nivån över tid gäller det att ha en tillräckligt bra löneutveckling.

Premiebestämd och förmånsbestämd pension

Det finns två sorters tjänstepension: premiebestämd och förmånsbestämd. Inom det premiebestämda systemet (BTP1) sätter arbets­givaren löpande av pension medan de förmånsbestämda pensionerna (BTP2) bestäms utifrån slutlönen där de sista åren är extra viktiga.

BTP1 ger rätt till 4,5 procent av lönen samt ytterligare 30 procent på lön över 7,5 inkomstbasbelopp. BTP2 ger 10 procent av slutlönen under 7,5 inkomstbasbelopp samt ytterligare 65 procent av slutlönen som ligger över 7,5 till 20 inkomstbasbelopp samt 32,5 procent mellan 20 och 30 IBB.

Faktum är att inga eller för låga löneökningar gör att tjänstepensionen backar. Det hänger ihop med förändringen i inkomstbasbeloppet (generella löneökningar i samhället) och inflationen, som båda har stigit historiskt. För 2019 är inkomstbasbeloppet 64 400 kronor, att jämföra med 62 500 kronor i fjol. Tröskeln till extrapengar via tjänstepensionen ökar alltså successivt, något som riskerar att bli en riktig kalldusch för framtida pensionsfirare som haft obefintliga eller låga löneökningar.

Störst förlorare är anställda som tjänar strax ovanför gränsen för 7,5 IBB, det vill säga mer än 40 250 kronor i månaden för i år. Ett år helt utan löneökning innebär att tjänstepensionen kan urholkas med så mycket som 10–11 procent, vilket motsvarar runt 700 kronor per månad beroende på avtalsområde (se tabell). För anställda som tjänar långt över gränsen blir pensionstappet lika stort mätt i kronor, medan den procentuella förlusten blir lägre. Anställda som tjänar under 7,5-nivån berörs däremot inte av förändringar i inkomstbasbeloppet.

Henrik Cronier, förbundsjurist på Finansförbundet, är oroad över vilka konsekvenser en svag löneutveckling kan få för pensionerna.

– Det är väldigt många av våra medlemmar som ligger runt den gränsen och förlorar i pension om de står stilla i lön, säger han och pekar på att medellönen för Finansförbundets medlemmar ligger på drygt 43 000 kronor.

Henrik Cronier menar att det är viktigt att skapa en medvetenhet kring löneutvecklingens betydelse. Inte minst bör anställda i lönesamtal förklara för arbetsgivaren att en för låg löneökning slår hårt mot pensionen. För att tjänstepensionen inte ska urholkas för anställda som ligger runt den kritiska nivån, alltså strax över 7,5 IBB, krävs en årlig löneökning på 2,3–2,5 procent i snitt om ökningen i IBB som i år ligger runt 3 procent.

– Man måste förklara för arbetsgivaren att pensionen sjunker för varje år om löneutvecklingen inte är tillräcklig. Går det inte att förhandla fram en högre lön kanske man ska fundera på att byta jobb, säger han.

Ett sätt att kompensera för lägre pension är att sätta av ett eget pensionssparande, och rådet som gäller då är att sprida riskerna och att ha låga avgifter. Ett annat alternativ är att lönaväxla, men för att det ska löna sig gäller det att tjäna minst 8 prisbasbelopp – i år motsvarande 42 933 kronor i månaden. Viktigast av allt är dock att säkerställa en god löneutveckling, enligt Henrik Cronier, men konstaterar samtidigt att det är mycket svårt att upprätthålla genom ett helt yrkesliv.

– Generellt får yngre högre procentuella löneökningar, men efter ett tag planar det ut och mattas av med åldern. Det är jättetufft att bibehålla den här nivån varje år, för de flesta kan lönen stå i princip stilla ganska många år en bit in i arbetslivet. Arbetsgivaren behöver ta ett större ansvar genom att höja lönerna, säger han.

Henrik Cronier har inga konkreta tankar om vad som behöver förändras i tjänstepensionssystemet för att lyfta pensionerna, men en väg att gå är att ta rygg på Finansförbundets avtal med Svensk Handel som nyligen införde flexpension, vilket beräknas ge ett pensionstillskott runt 2 procent per år. Sedan gäller det att från fackets sida se till att förhandla fram bra lokala löneavtal.

Håll dig uppdaterad med Finanslivs nyhetsbrev

Din e-postadress kommer enbart att användas för att skicka ut nyhetsbrev och relevant information som inbjudningar från Finansliv. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

– Vi har bland annat lagt in nivåer som säger att om en anställd inte får någon löneökning alls eller en mycket liten löneökning måste arbetsgivaren ta fram en åtgärdsplan för hur medarbetaren ska kunna få en rimlig löneökning, säger han.

Andra tips för att lyfta pensionen – särskilt för anställda med förmånsbaserad pension där de sista fem åren är extra viktiga – är att lösa in eventuella jobbförmåner som tjänstebil eller motsvarande mot högre lön innan man fyller 60 år.

– I den mån det går är det också bra att börja jobba tidigt och att jobba heltid, säger Henrik Cronier.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord