»Man står inte ensam som företagsrådgivare«

För snart två månader sedan lanserades Företagsakuten. Tanken är att det statliga paketet ska garantera 100 miljarder kronor i stödlån till småföretagare som drabbats av coronakrisen. Det är Riksgälden som har ansvaret och upplägget bygger på att staten garanterar 70 procent av lånen och att bankerna står för resterande 30 procent av risken.

Hittills har myndigheten fördelat runt 40 miljarder kronor till bankerna, men utlåningen går trögt. I nuläget har bara 762 miljoner kronor i lån beviljats från bankerna, enligt Riksgälden, alltså mindre än 1 procent av totalen.

Lånet har fått mycket kritik och enligt bedömare handlar det klena intresset om att en del av kriterierna som Riksgälden satt upp är både otydliga och svåra att leva upp till.

Stefan Stignäs som är chef för företagsmarknad och SME-affären i Sverige på SEB konstaterar att intresset för lånet varit klart lägre än han förväntat sig. Han påpekar att det både finns en del »kantiga kriterier« och att »lånet inte är optimalt«, men anser samtidigt att debatten blivit för ensidig.

– Jag tycker det har varit lite oförskyllt att upplägget skulle vara extremt krångligt. Vi har kunnat betala ut lån i paritet med de ansökningar som kommit in på motsvarande eller snabbare sätt mot vad vi gör för vanliga låneansökningar. Faktum är att det inte är så många som har velat ha lånet än.

– Vad vi ser är att det finns andra stödåtgärder som företagen hellre tar först, fortsätter han.

I första hand handlar det om åtgärder som korttidspermittering, amorteringsfrihet, hyresgästsättning och momsmoratorium, det vill säga åtgärder som inte innebär återbetalningsskyldighet. En del företag går också via statligt ägda Almi innan de kommer till banken för att ta lån, enligt Stefan Stignäs.

– Många trodde nog att fler bolag skulle ta på sig skuld direkt, men de flesta företag är försiktiga och försöker vara ansvarsfulla. De ser inte ett lån som första utvägen, säger han.

Det är lätt att förenkla och bara fokusera på en aspekt. Just nu ser vi rekordnivåer på företagens sparkonton.

Peter Dalmalm är Sverigechef för företagsaffären på Nordea som hittills har gett ut 55 lån inom ramen för Företagsakuten.

– Man kan tycka att programmet har genererat för få lån, men det första ett företag gör när det går dåligt är i regel inte att ta ytterligare ett lån, säger han och pekar på att det ofta finns en eftersläpning på ett par månader innan ett lån börjar nyttjas.

– Jag tror det är viktigt att komma ihåg att det är en komplex materia med alla regelverk och att det inte heller har gjorts förr. Det är lätt att förenkla och bara fokusera på en aspekt. Just nu ser vi rekordnivåer på företagens sparkonton, säger han.

Ett av de mest omdiskuterade kriterierna handlar om vad som är ett långsiktigt livskraftigt bolag. Någon övergripande standard för det finns inte. Samtidigt har Riksgälden en klausul som säger att myndigheten kan häva lånegarantin om bankens kreditbedömning inte varit tillräckligt bra.

Trots utrymmet för tolkning säger både SEB och Nordea att de inte har ändrat hur de jobbar i sin kreditprocess. Utgångspunkten framåt är att bolag som var lönsamma före krisen men som nu fått problem ska kunna få stöd.

– Företag som vi gillade innan kommer vi att försöka stötta så mycket vi kan, säger Peter Dalmalm och understryker att ett antal bolag också har nekats lån.

– Vi har haft några såna exempel. De företag som det gick dåligt för redan tidigare ska inte heller vara i de här programmen, säger han.

Samtidigt är en kännbar effekt av krisen att det har blivit mycket svårare att göra prognoser över företagens framtida kassaflöden, konstaterar Stefan Stignäs.

– I de flesta fall är det väldigt svårt just nu att göra en kassaflödes­analys 1–3 år framåt, eftersom det inte finns några estimat att luta sig mot. Det blir som att famla i mörkret, säger han men betonar att ansvaret för varje bedömning inte ligger på den enskilde rådgivaren.

– Man står inte ensam som rådgivare med sin bedömning, utan det här går in i den vanliga kreditprocessen och in i en kreditkommitté. I så fall är det banken som får problem.

I de flesta fall är det väldigt svårt just nu att göra en kassaflödes­analys 1–3 år framåt, eftersom det inte finns några estimat att luta sig mot. Det blir som att famla i mörkret.

I mitten av maj sa Riksgäldens generaldirektör Hans Lindblad att han trodde på en ketchupeffekt de kommande veckorna för garantiprogrammets lån. Stefan Stignäs tror det dröjer till hösten innan utlåningen kan ta fart på allvar.

– Då kommer vi veta lite mer hur framtiden kan se ut, vilket gör det lättare att göra antaganden. Sedan tror jag att vi kommer få se en andra våg runt september-oktober från företag som omsätter 50–100 miljoner kronor eller mer. Det är företag som klarat likviditeten genom att ta de andra stöden eller som har haft en kassa. De bolagen kommer att behöva ha de här lånen.

– Jag tycker att Riksgälden borde förlänga tidsramen till årsskiftet, och säga det redan nu så att man kan planera för det, säger Stefan Stignäs.

Fönstret för utlåning via Företagsakuten gäller i nuläget fram till sista juni, men med en möjlig förläning till slutet av september.