Gå direkt till textinnehållet
Johan Mörner, vd Erik Penser Bank.Foto: Jonas Eng

»Många banker ska göra allt, det blir för spretigt«

Den privatägda banken Erik Penser Bank växer kraftigt, men kommer inte gå mot fullservice-erbjudanden. »Det gäller att hitta nischen där vi kan bidra«, säger vd Johan Mörner.

Under första halvåret i år gjorde nischbanken Erik Penser Bank sitt bästa resultat hittills. Intäkterna ökade med 61 procent och i kronor landade de på 295 miljoner, att jämföra med 184 miljoner året innan. De viktiga återkommande intäkterna ökade med 30 procent. Banken närmar sig nu varannan intäktskrona i vinst, med en rörelsemarginal på 39 procent. Johan Mörner, vd i Erik Penser Bank, spår att lönsamheten kommer fortsätta.

– Jag tror absolut att vi kan bibehålla lönsamheten. Jag känner inte att vi är särskilt hotade i någon del av vår affär. Sen måste man alltid vara på tårna och se till att förbättra leveransen mot kunden och ha bra koll på konkurrenterna. Fördelen vi har är att vi har varit tidiga, säger han.

Erik Penser Bank är en privatägd oberoende bank som startades 1994 av finansmannen Erik Penser, fortfarande klar majoritetsägare med 85 procent av aktierna. Bolaget var länge en »klassisk fondkommissionär« med fokus på bland annat rådgivning, mäkleri­, analys, kapitalförvaltning och företagsaffärer men har längs vägen lagt till klassiska banktjänster som sparkonto och utlåning. Kunderna består av mindre företag, entreprenörer och investerare, men också förmögna privat­personer och familjer.

Anledningen att Penser blev bank hänger ihop med finanskrisen. Konsolideringen bland nischbanker och och fondkommissionärer hade pågått ett tag redan innan 2008, men tog fart ytterligare under krisen. De flesta mindre fristående försvann helt eller slogs ihop, men Penser höll sig kvar. Det blev dock inte mycket bankverksamhet i början, enligt Johan Mörner.

– Bolaget såg att ett banktillstånd kunde öppna möjligheter för nya affärer, men just där och då låg fokus snarare på överlevnad.

Johan Mörner kom in som vd i banken 2014. Innan det hade han varit i finansbranschen i 30 år, senast på Swedbank som private banking-chef och dessförinnan på Carnegie inom samma fält som Sverigechef. Ett viktigt skäl till att han tog jobbet hänger ihop med huvudpersonen bakom banken, Erik Penser.

– Penser är den enda privat­ägda banken i det här segmentet. Jag hade följt banken på avstånd ett tag och när jag träffade Claes-Henrik Julander (ordförande) och Erik Penser så kände jag att det var perfekt för mig, säger Johan Mörner.

Erik Penser bor sedan 70-talet i England, men är i Sverige runt en gång i månaden. Han sitter i bankens styrelse och har inte en operativ roll. Men trots det väger grundarens tankar och åsikter fortfarande tungt.

– Erik betyder otroligt mycket. Vår företagskultur bygger på hans värderingar och moraliska kompass. Den har lagt grunden för hur vi vill uppträda och vilka affärer vi vill göra, det sitter i väggarna. Vi tar inga stora strategiska beslut utan att Erik är med på tåget.

Vi utnyttjade för lite att vi var bank. Det var uppenbart att vi då var nästan helt beroende av transaktionsintäkter.

Åren efter finanskrisen var tuffa med flera nedskärningar i banken. En viktig pussel­bit när Johan Mörner tillträdde var därför att att få fart på bankverksamheten, inte minst utlåningen, för att på så sätt öka andelen återkommande intäkter. Låneboken hade fram tills dess varit begränsad, under en miljard, varav en stor del dessutom gick till värdepappersutlåning som inte kräver ett banktillstånd. Större återkommande intäkter var också helt nödvändigt för att få ned risken i banken.

– Vi utnyttjade för lite att vi var bank. Det var uppenbart att vi då var nästan helt beroende av transaktionsintäkter. Det gör att man hamnar i händerna på marknaden och får svårt att göra strategiskt långsiktiga investeringar och förändringar, för man vet inte vad som kommer hända nästa månad eller månaden därefter. Går marknaden ned snabbt, då blir det jobbigt.

Den största utmaningen inför förändringen handlade om att få de anställda med på tåget.

– Jag var lite orolig för att det inte skulle nå fram att vi inte ska ta bort den gamla affären, utan den ska vi också stärka tillsammans med bankverksamheten. Jag tycker att det gick över förväntan. Vi hade många anställda som varit med länge som kom med goda insikter och vi hade anställt många nya som kom med nya idéer. Folk över lag gillar att göra nytt och se om vi kan klara av det som vi föresatt oss.

Men allt var inte friktionsfritt. Vid tidpunkten var så kallade strukturerade produkter, en kategori som fått kritik genom åren för att vara både dyra och svåra att förstå, Pensers klart största affär.

– När jag kom in var den marknaden under extrem press, det var tydligt att affären var hotad, säger Johan Mörner. Efter par år bestämde sig bolaget för att lägga ned affären.

– Det passade inte oss längre. Vi såg att vi inte längre kunde tillföra ett mervärde till kunden, och då måste man också sluta. Att vi kunde ta det beslutet hänger ihop med att vi hade byggt upp fler återkommande intäkter.

Med det sätter Johan Mörner fingret på det vägval som många aktörer nu ställs inför; bredda mot ett så kallat fullservice-erbjudande eller smalna av. Penser har gått på det sistnämnda.

– Ett av de stora problemen för många banker är att man ska göra allt. Det blir så spretigt då, framför allt för oss som liten firma. Vi har inte stort nätverk av kontor eller andra naturliga sfärer, utan vi lever på att vi gör bra jobb för kunder. Då gäller det att hitta nischen där vi kan bidra, säger han.

Johan Mörner, vd Erik Penser Bank. Foto: Jonas Eng.

Utlåningen och kapitalförvaltningen är de affärsområden som har vuxit mest. Bäst går det för utlåningen som på ett par år har gått från 1 miljard till 5 miljarder kronor. Bostadsutveckling stod länge för den största delen av låneboken, men har de senaste åren blivit förbisprungen av ett annat område; fintech. Affären kom i gång 2017 och har gått så pass bra att fintech tillsammans med bostadsutvecklingsprojekten, kommer att bli ett eget företagsben efter årsskiftet. Affärsområdet har fått namnet finansiella lösningar (Financial Solutions). Enligt Johan Mörner innebär förändringen ingen dramatik.

– Affären har blivit så pass stor samtidigt som den klassiska företagsaffären har vuxit mycket att det blir logiskt att det teamet bara fokuserar på fintechsidan. Det är inte några jättestora förändringar, men det blir ett annat fokus, transparens och tydlighet både internt och externt, säger han.

Det är otroligt vad Klarna har lyckats åstadkomma, men även de börjar bli väldigt stora nu.

Vilka fintechbolag det är vill Johan Mörner inte gå in på, men det rör sig om företag som verkar inom konsumentkrediter. Tanken är inte bara att Penser ska avlasta fintechbolagens balansräkningsrisk, utan även vara en slags underleverantör av finansiella tjänster, så kallat banking as a service.

– Vi ska inte konkurrera med fintechbolag om deras slutkunder, men vi kan vara behjälpliga för bolag som vill ha finansiella tjänster, till exempel sparkonton. Fintech är duktiga på att attrahera kunder och att utmana storbanker, men de har inte jättestora balansräkningar. Vi har en ganska stor balansräkning, så vi hjälper dem med den risken.

De senaste åren har det kommit in en mängd nya utmanare, för att nu gå mot något färre och större fintechbolag. Vad är din syn på marknaden?

– Det är fortfarande en stark utveckling och det finns massor av nya duktiga aktörer som kommer in i alla nischer. Det finns samtidigt ett behov av konsolidering, men marknaden är fortfarande så pass ung och det finns en otrolig potential på många områden. Att tillväxten skulle avta kraftfullt tror jag absolut inte.

Potentialen inom fintech är särskilt stor i Sverige, enligt Johan Mörner. Han pekar på Klarna som har slagit sig in mellan storbankerna och tagit marknaden inom e-handel.

– Det är otroligt vad Klarna har lyckats åstadkomma, men även de börjar bli väldigt stora nu.

– Jag tror att Klarna kommer att möta hårdare konkurrens, det är en spännande och snabb­växande nisch. Det är det som är så kul med fintech att det finns alla möjligheter. I Sverige finns det en sån otrolig innovationskraft och många duktiga entreprenörer. Sverige och Stockholm är unikt på det sättet.

Så vilka blir vinnarna? Johan Mörner spår att fintechbolag med en stabil grund, en bra nisch, god riskkontroll och uthållighet blir de som står sig längst.

– Det finns en enorm potential i branschen på alla områden. De som har insett det och ser en långsiktighet i det kommer att klara sig. Det kommer inte alla att göra.

Det är 50 procent kvinnor i det här landet, då vore det konstigt om det inte ser ut så även hos oss.

Parallellt har även de anställda i banken blivit fler. I somras hade banken 115 anställda, att jämföra med 103 anställda för ett år sedan. Bolaget har vuxit på analyssidan, inom regelefterlevnad, kontrollfunktioner och stabsenheter. Bolaget har inget siffer­mål kopplat till personalstyrkan utan växer »i den takt som känns rätt«.

– Våra medarbetare är vår enda rejäla resurs, så det gäller att vi ser till att alla är nöjda, att det känns kul att gå till jobbet och att man trivs. Att vi har en omtänksam miljö som är inkluderande där alla känner att de kan göra skillnad.

Ett viktigt område de sista åren har handlat om att försöka rekrytera fler kvinnor. I nuläget är runt 40 procent av personalen kvinnor. Ledningsgruppen är jämställd, 50–50. Det handlar dock inte om någon kvotering, något Johan Mörner noggrant påpekar.

– Ska man hänga med i utvecklingen i näringslivet så måste man också avspegla hur det ser ut i samhället. Det är 50 procent kvinnor i det här landet, då vore det konstigt om det inte ser ut så även hos oss.
– För att få fler kvinnor att komma hit så måste det vara en miljö som de gillar. Då måste man se till att man har en sån miljö.

Penser har också en uttalad målsättning att öka andelen anställda med utländsk bakgrund, men det är inte kopplat till ett specifikt siffer­mål.

– Det är en jätteviktig fråga för oss och om man tittar på resultatet så tycker vi att mixen har blivit bra ändå. Sen är vi inte perfekta och vi har långt kvar. Det är absolut en sak som vi kan bli bättre på, säger Johan Mörner.

Det har nu gått runt fyra år sedan Mifid 2 trädde i kraft. Det nya regelverket infördes för att stärka konsumentskyddet och att få bort intressekonflikter kring rådgivning.

Johan Mörner anser att det stramare regelverket i grunden är sunt och har varit bra för kunderna, men påpekar samtidigt att regelbördan har blivit för tung.

– De här extremt detaljerade reglerna har skadat marknaden. Jag tror det finns väldigt många personer som skulle behöva rådgivning, men som inte får det för att regelverket är komplicerat.

Johan Mörner menar att regleringarna har byggt upp höga inträdesbarriärer kring rådgivning där bara de rikaste har råd.

– Om du är en stor kund och har mycket pengar, först då är det värt att betala för rådgivning. Det tycker jag är något som våra politiker, kommissionen och Bryssel ska ta till sig.

Erik Thedéen flaggade tidigare i år för att myndigheten vill införa ett provisionsförbud, vore det en bra åtgärd?

– Det tycker jag. Jag ser inte varför man ska tjäna pengar på att sälja någon annans produkter. Man ska tjäna pengar på att man tillför något till kunden. Jag tror att alla har ett ärligt uppsåt och vill hjälpa sina kunder, men då tycker jag det är bättre att man tar betalt för det värde man tillför.

Mest läst

Finansförbundets krönika

»Finansförbundet och de flesta andra parter på arbets-marknaden är överens om teorin att inflationen bäst bekämpas genom minskad konsumtion«, skriver Finansförbundets presidium.
Läs Finansförbundets krönika
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord