Gå direkt till textinnehållet
Caroline Wiborg på Swedbank jobbar hemifrån 3–4 dagar i veckan. I stället för att pendla mellan Nynäshamn och Stockholm kan hon lägga tiden på träning eller en promenad med hunden Tancy. Foto: Jonas Eng

Undersökning: Så många får jobba hemma

Nära 80 procent av de finansanställda får jobba hemifrån nu, jämfört med en tredjedel före pandemin. Men ännu fler vill kunna göra det. Var tredje upp­lever en orättvisa kring distansarbete, visar Finanslivs undersökning.

Pandemin vände upp och ner på samhällen världen över, inte minst arbetslivet. Plötsligt tvingades miljontals människor jobba hemifrån. I början var utmaningarna stora, särskilt de tekniska. Men ganska snabbt lyckades man ställa om till videomöten och digital fika med kollegerna.

När restriktionerna försvann och samhället öppnade upp igen var det en sak som blev kvar: hemarbetet. I dag jobbar 78 procent av de anställda i finansbranschen på distans, de flesta flera dagar i veckan. Det visar Finanslivs undersökning om distansarbete 2023. När Finansliv gjorde en liknande undersökning i början av 2020 – precis innan pandemin bröt ut – var det bara 33 procent som jobbade på distans. Då handlade det oftast om någon gång i månaden, endast 12 procent jobbade hemma flera dagar i veckan.

– Pandemin gjorde att många såg att det fungerade bra att jobba hemma. Vi fick in en bra rutin i mitt team, säger Caroline Wiborg, som är network manager på Swedbanks avdelning LC&I (stora företag och institutioner).

Hon jobbar i dag hemifrån 3–4 dagar i veckan. Distansarbetet har underlättat hennes vardagsliv. Eftersom hon bor i Nynäshamn men jobbar i centrala Stockholm blev det mycket pendling förr. Tid som hon nu kan lägga på träning, promenader med hunden eller bara lite längre sovmorgon.

– Jag är piggare nu för att jag kan sova längre och hinner träna, säger Caroline Wiborg.

Men framför allt handlar det om effektivitet, anser hon. Majoriteten av hennes möten sker ändå via video eller telefon, eftersom hon främst har kontakt med utländska aktörer.

– Så för mig spelar det ingen roll att jag är inne på kontoret. Det är nästan bara jobbigare, då måste jag hitta ett ledigt rum. Visst är det kul att träffa kollegerna, men jag är mycket mer effektiv hemma, säger Caroline Wiborg.

Det visar också Finanslivs undersökning. Av de som jobbar på distans anser 70 procent att det är mer effektivt. Endast 11 procent tycker att det är mindre effektivt, medan 19 procent inte ser någon skillnad.

»Jag har utvecklat ett behov av att jobba hemma, det ger mig ett friare och rikare liv. Det är enormt viktigt för mig«, säger Ludvig Burenberg på Avida Finans, här i hemmakontoret i Rönninge. Foto: Jonas Eng

Effektivitet är också det främsta skälet till hemarbete, visar undersökningen, tätt följt av att slippa pendla och få ihop vardagen. Drygt en tredjedel anger att de jobbar hemifrån för att de har svårt att koncentrera sig på jobbet.

– Jag upplever att jag har större möjligheter att fokusera när jag jobbar hemma och kan strukturera och planera min arbetsdag på ett bättre sätt, säger Jarkko Salovaara, som jobbar med private banking på Nordea.

Ludvig Burenberg på Avida Finans instämmer. Han jobbar med regulatorisk och finansiell rapportering, främst till Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån.

– Eftersom jag har en självständig roll och våra rapporter är ganska komplicerade känner jag att jag kan koncentrera mig bättre hemma. Det är tyst och jag får sitta fokuserad, säger han.

Till skillnad från sina kolleger jobbade han på kontoret under större delen av pandemin, då han inte hade tillräckligt bra uppkoppling hemma. Men när Ludvig Burenberg installerade fiber i huset började han i stället jobba hemifrån fyra dagar i veckan. Sedan årsskiftet har han dock bestämt sig för att vara på kontoret lite oftare.

– Att få jobba hemma är det bästa som hänt mig, men samtidigt kände jag efter att tag att det blev lite ensamt. Jag skulle egentligen kunna göra hela mitt jobb hemifrån, men man missar vad som är på gång, det som inte tas upp på möten utan som det snackas om i periferin, säger Ludvig Burenberg.

En sådan tendens syns också i Finanslivs undersökning. Av de svarande anser 28 procent att kontakten med kollegerna blir sämre vid distans­­ar­bete. Majoriteten, 65 procent, tycker dock inte att det är någon skillnad.

Som jämförelse anser bara 9 procent att kontakten med chefen blir sämre vid distansarbete, och av cheferna anser 11 procent att kontakten med de anställda blir sämre.

Numera jobbar Ludvig Burenberg hemifrån 2–3 dagar i veckan. I början kände han ett motstånd mot att åka till kontoret oftare, inte minst eftersom han tappar ett par timmar varje dag i restid.

– Men det blir roligare att komma in till kontoret ju oftare man är här, säger Ludvig Burenberg.

Samtidigt vill han inte återgå till att jobba på kontoret varje dag, påpekar han.

– Jag skulle bli väldigt besviken om möjligheten till distansarbete försvann.

Ludvig Burenberg sparar två timmar restid varje dag när han jobbar hemifrån, eftersom han slipper pendlingen från Rönninge till centrala Stockholm. Foto: Jonas Eng

Han är inte ensam om den åsikten. 86 procent av de finansanställda anser att det är mycket eller ganska viktigt att få jobba på distans. Tre fjärdedelar av de som inte har möjlighet att jobba hemifrån skulle vilja ha det, och av dem som jobbar på distans är det många som vill göra det ännu mer än i dag.

En av dem är Johan Josefsson. Han jobbar som skadereglerare på Ica För­säkringar i Borås, som snabbt ställde om till hemarbete under pande­min. Innan dess hade han aldrig arbetat på distans.

– Det fungerade jättebra. Vi är tre kontor som samarbetar: Borås, Solna och Växjö. Vi blev mer av ett lag när vi satt hemma, då alla var med på samma möten och fick samma information samtidigt, säger Johan Josefsson.

Men när pandemin var över ökade kraven på att vara på kontoret. Johan Josefsson har fortfarande möjlighet att jobba hemifrån, men bara på måndagar och fredagar.

– Det är synd, tycker jag. Jag köper det om vi har möten eller om chefen kommer på besök, men i övrigt ställer det bara till det med livspusslet. Vi är många som ingår i team som finns på andra orter, vi sitter ändå inte med kollegerna.

Det gör också semesterplaneringen krångligare, tycker Johan Josefsson. Förr kunde han jobba en vecka från sommarstugan mitt i sommaren om det behövdes.

– Nu måste jag åka in till kontoret, fast jag i princip inte har några fysiska kundbesök, säger Johan Josefsson.

Det blir också fler vab- och sjukdagar om man inte kan jobba på distans, påpekar han. Det problemet lyfter också många av de anställda i Finanslivs undersökning. Ofta går det bra att jobba hemifrån när barnen är sjuka, eller om man själv har en lättare förkylning. Det upplevs som orättvist av de som inte har samma möjlighet.

»De som inte kan arbeta på distans är tvungna att sjukskriva sig«, skriver en anställd i Finanslivs undersökning.

Nästan var tredje svarande upplever att det finns orättvisor kring distansarbete, visar undersökningen. Främst handlar det om vilka som får jobba hemifrån och inte.

»Det är inte möjligt för alla att jobba på distans, vilket skapar orättvisor. Dessutom är det svårt med luddiga direktiv kring när och hur ofta vi förväntas vara på plats på kontoret«, skriver en anställd.

»Vissa har möjligheten och vissa inte fastän vi jobbar på samma kontor«, skriver en annan.

Så här kommenterar några i Finanslivs enkät:

Några upplever att chefer har större möjlighet att jobba på distans än andra anställda. Så var fallet när Finansliv undersökte distansarbetet 2020, innan pandemin. Då jobbade 59 procent av cheferna på distans, dubbelt så många som de anställda generellt. Men så ser det inte ut i dag. Finanslivs undersökning av distansarbetet 2023 visar att 84 procent av cheferna jobbar hemifrån, en marginell skillnad mot snittet på 78 procent. Men upplevelsen av orättvisa behöver inte vara felaktig, det kan ­skilja sig åt på olika arbetsplatser.

En tydlig skillnad syns dock mellan chefer och andra anställda. Bland chefer uppger 20 procent att de jobbar hemifrån för att de inte hinner med jobbet under arbetstid. Det är dubbelt så många som anställda generellt.

En del anställda tycker att distansarbetet är orättvist för att det ökar belastningen på dem som måste jobba på kontoret, medan andra upplever att de som är på plats uppmärksammas mer av cheferna. Vissa tycker det är fel att de som arbetar hemifrån måste stå för eget kontorsmaterial som skärm och stol, andra tycker att de som måste vara på kontoret borde få ersättning för resekostnader till och från jobbet.

Men vanligast är just upplevelsen av orättvisa kring vem som får arbeta hemifrån. Många upplever reglerna för distansarbete som otydliga, visar undersökningen. Möjligheten att jobba hemifrån utgår inte alltid från arbetsuppgifterna, utan tycks mer hänga på chefens inställning.

»Är beroende av vilken chef kontoret har, vi får exempelvis endast jobba hemma två dagar per månad«, skriver en anställd.

»En del medarbetare och chefer uppskattar inte hemarbete trots bra resultat och för mig är det väldigt svårt att förstå«, skriver en annan.

Även Jarkko Salovaara tycker att det kan vara svårt att förstå hur arbetsgivaren resonerar ibland. Han bytte nyligen tjänst inom Nordea och jobbar numera hemifrån ett par dagar i veckan. Men på hans förra tjänst fick de inte jobba på distans alls när pandemin var över. Det trots att ­Nordea har en policy som godkänner distansarbete två dagar i veckan när arbetsuppgifterna tillåter det.

– Vi fick ingen direkt förklaring till varför vi inte ingick i koncerndirektivet. Där tycker jag att banken borde varit mer transparent, säger Jarkko Salovaara.

Swedbank har en liknande policy. Banken gick redan under pandemin ut och meddelade att distansarbete kommer finnas kvar som arbetssätt även efter att restriktionerna släppts. Det ställningstagandet tror Caroline Wiborg är viktigt, inte minst för att undvika orättvisor.

– Det finns fortfarande chefer som tycker det är jobbigt att alla inte är på plats. Då är det viktigt att arbetsgivaren går ut och säger att det här är ett permanent arbetssätt. Sen finns det arbetsuppgifter som inte går att utföra hemifrån, men det blir orättvist om varje chef ska bestämma själv.

Cheferna måste våga lita på att anställda gör sitt jobb, även hemifrån, anser hon.

– Om man inte tror det så får man hitta andra sätt att kontrollera det på. Sen finns det alltid några slackers, men de kommer vara slackers även på kontoret, säger Caroline Wiborg.

»Visst är det kul att träffa kollegerna, men jag är mycket mer effektiv hemma«, säger Caroline Wiborg. Hon är network manager på Swedbanks avdelning LC&I och de flesta av hennes möten sker ändå via Teams eller telefon. Foto: Jonas Eng

Ann Johansson på Länsförsäkringar AB instämmer i att chefer måste våga lita på sin personal. Hon jobbar med ett projekt kring flexibelt arbetssätt på kontoret.

– Vissa chefer anser att alla ska vara på plats när chefen är där. Men egentligen är chefen kanske bara tillgänglig en timme om dagen, måste alla vara på kontoret hela tiden då?

Hon anser att cheferna måste ut­veckla sitt ledarskap för att få till ett fungerande distansarbete, och tydligt motivera varför de anställda behöver vara på kontoret om man anser det.

Länsförsäkringar har inte bestämt hur många dagar de anställda måste jobba på kontoret, utan deras policy utgår från verksamhetens, gruppens och individens behov, där verksamheten väger tyngst.

– Det kan exempelvis finnas säkerhetsskäl som gör att man måste vara på kontoret, eller det kan vara någon som är ny i teamet som behöver komma in i gruppen, säger Ann Johansson.

Många vill gärna att kollegerna ska vara på plats när man själv är det. Då kan det vara bra att komma överens om vilka dagar teamet jobbar på kontoret, enligt Ann Johansson. En annan faktor som kan påverka är möten.

– Hybridmöten är fortfarande en stor utmaning för vissa team, det kan vara värt att ses några gånger i veckan för att få till bättre möten. Samtidigt kan ett hybridmöte göra att man kommer framåt i en fråga även om någon i gruppen är sjuk eller på annan plats.

Men även om det finns utmaningar är distansarbetet här för att stanna, enligt Ann Johansson.

– Ja, absolut. Det finns ingen väg tillbaka. Det handlar om arbetsgivarvarumärke, många anställda väljer arbetsplatser med ett flexibelt arbetssätt. Men hur företag och chefer hanterar det är avgörande.

Att distansarbetet kommer finnas kvar tyder också Finanslivs undersökning på. 71 procent av de anställda i finansbranschen uppger att deras möjlighet att arbeta hemifrån har ökat jämfört med före pandemin. De flesta arbetsgivare tycks alltså ha behållit distansarbetet även efter att restriktionerna försvann.

Caroline Wiborg tror och hoppas att distansarbetet kommer att finnas kvar.

– Jag hoppas verkligen att vår arbetsgivare håller fast vid det. Sen är vi alla olika, det finns de som vill vara inne på kontoret fem dagar i veckan, och de som vill vara inne max en dag. Det är det som jag tycker har varit den stora vinsten, att man kan göra på olika sätt, säger Caroline Wiborg.

Ludvig Burenberg instämmer. Han kan inte tänka sig att återgå till det arbetssätt han hade före pandemin.

– Jag har utvecklat ett behov av att jobba hemma, det ger mig ett friare och rikare liv. Det är enormt viktigt för mig.

Så gjordes undersökningen

Finansliv har genomfört en enkät om distansarbete bland anställda i finansbranschen. 2 400 personer har svarat på enkäten, som genomfördes i mars 2023. Av de svarande har 9 procent en chefsroll.

78 procent av de svarande jobbar på distans, de flesta flera dagar i veckan. 71 procent uppger att deras möjlighet att jobba på distans har ökat jämfört med före pandemin.
Finansliv genomförde en liknande undersökning i början av 2020, innan pandemin bröt ut. Då jobbade endast 33 procent på distans, de flesta av dem bara någon gång i veckan eller i månaden.

 

Mest läst

Finansförbundets krönika

»Finansförbundet och de flesta andra parter på arbets-marknaden är överens om teorin att inflationen bäst bekämpas genom minskad konsumtion«, skriver Finansförbundets presidium.
Läs Finansförbundets krönika
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord