
»Många känner inte igen sig«
Löneutvecklingen i finansbranschen är stark, konstaterar Finansförbundet i Nordea. Samtidigt känner många anställda inte igen sig i de löneökningar som statistiken visar.
Lön har blivit en allt viktigare fråga för de anställda, konstaterar Rikard Nyström, Christer Stenmark och Susanne Anderberg på Finansförbundet i Nordea. Tillsammans är de en del av det partsgemensamma förhandlingsrådet i banken, där lön ingår som en viktig fråga.
– Lön tillsammans med kompetensutveckling är en av de viktigare frågorna under året, av naturliga skäl. Det är det mest konkreta man kan titta på för att utvärdera sitt arbete, säger Susanne Anderberg.

Uppgiften för gruppen är bland annat att informera om de anställdas rättigheter, som rätten till ett lönesamtal, se till att löneprocessen går rätt till och att följa upp löneökningarna. Arbetet pågår året runt, men fokus ligger särskilt på arbetet kring lika lön och lönerevisionen. I början av året är det därför mer att göra än vanligt. Vid Finanslivs intervju pågår årets revision och den ska vara klar i mitten av februari.
I fjol var löneutvecklingen den näst högsta på över 20 år i finansbranschen, men trots det minskade reallönerna (läs mer på sidorna 26–29.) När den här tidningen skickas till tryck är siffrorna från Nordea ännu inte klara, men de brukar ligga i paritet med branschsnittet.
Rikard Nyström konstaterar att löneökningarna i branschen är bra, men att lönestatistiken kommer med en viss skräckblandad förtjusning. Orsaken är att allt för många anställda inte känner igen sig i statistiken, menar han.
– Vi har ett visst bekymmer med fördelningspolitiken i det hela. Det är många medlemmar som inte känner igen sig i siffrorna i statistiken. Det är inte roligt att man år efter år känner att man halkar efter, säger Rikard Nyström.
En anledning till det är löneglidning. Bankerna köper in kompetens eller får betala mer för att inte tappa personal, vilket slår igenom i statistiken.
– Det är roligt att det går ut mycket pengar till medarbetarna, samtidigt är den här fördelningen inte glasklar för personalen, fortsätter han.
För tredje året i rad fick lönegrupperna rådgivare, kassapersonal och kundtjänst lägre löneökningar än branschen totalt.
I Nordea har det gjorts satsningar för att lyfta de yrkesrollerna. Både ingångslöner och roller ses över med jämna mellanrum, säger Rikard Nyström. Samtidigt är yrkesgrupperna några av de största i branschen, påpekar han.
– När du har en stor grupp människor med samma arbetsbeskrivning finns alltid en risk att det blir mer exakt på kronan utifrån löneramarna. Vi har de diskussionerna med banken, är det rimligt att det är så?
Susanne Anderberg nämner att det är hög konkurrens om kompetensen i branschen, och att låga löneökningar riskerar att leda till personaltapp.
– Om man i kronor och ören får ett lägre utfall finns en högre risk att personal byter till en konkurrent eller att man lämnar branschen. Samtidigt är ledningen i banken inte omedveten om problemet, för det är dyrt att släppa i väg personal, säger hon.
Finansförbundet har sedan 2015 ett så kallat sifferlöst kollektivavtal. Avtalet ger inga generella löneökningar, utan lönerna förhandlas lokalt. Enligt Rikard Nyström visar de senaste årens löneökningar, som varit högre än på arbetsmarknaden i stort, att modellen fungerar. Baksidan är att avtalet inte ger samma kraft som en återkommande avtalsrörelse. Christer Stenmark är inne på samma spår.
– När vi fick avtalet fanns det en oro kring om det skulle utnyttjas av arbetsgivarna och att många skulle få noll i löneökningar. Men det ska vara undantag, inte regel. Ett sifferlöst avtal betyder inte noll, det betyder att du kan få noll, säger han och konstaterar att andelen som får noll eller en knapp löneutveckling brukar vara låg.

Christer Stenmark trycker på att ha en handlingsplan för att den anställde ska veta vad som krävs för att nästa år komma tillbaka till en ökning.
– I de fall där lönen blev ringa eller noll försöker vi få en förklaring till vad det beror på. Oftast får vi en förklaring, och vi stämmer även av med individen. Vissa förklaringar är dock svåra att förstå, då blir det diskussion kring rimligheten. Det kan vara en utmaning att få chefen att tala ur skägget. Men majoriteten av de vi kontaktar får vi ordning på.
För första gången sedan 2018 fick kvinnorna i finansbranschen högre löneökningar än männen, visar statistik från Finansförbundet och BAO. I Nordea har trenden gått åt rätt håll sedan 2019, och i fjol minskade lönegapet ytterligare. Christer Stenmark pekar på att det har stor betydelse för arbetet att följa upp lönerna hela året.
– Det får inte bli så att revisionen går till kvinnorna, och att männen sedan tar i kapp det på löneglidningen. Ska vi knapra i kapp måste kvinnorna få mer i procent och i kronor, annars kommer gapet inte minska.
När branschen kan vara i mål är svårt att säga, men EU:s nya lönetransparensdirektiv kommer att hjälpa en bit på vägen, tror Christer Stenmark.
– Jag tycker det är jättebra, för ingen arbetsgivare kommer vilja skylta med om det finns osakliga löneskillnader.
Så när kan vi vara tillbaka vid reallöneökningar?
– Inflationen kommer att påverka lönerna även i år, vilket gör att reallöneökningarna kommer tillbaka först 2025, tror Rikard Nyström.
– Jag tror inte allt kan hämtas hem i år, men att det på sikt kommer tillbaka till det normala, säger han.
Han påpekar att det finns många faktorer förutom löneökningar som påverkar inflationen, att arbetsgivaren därför behöver ta sitt ansvar för att personalen får en löneutveckling.
– Det går väldigt bra för bankerna, det ska även avspeglas i vad de anställda får i sina lönekuvert. Det är inte så att Nordea som företag inte har råd med löneökning.