»Många tror att vi bara avvecklar automater«

– Här är vårt team som jobbar med lokalisering. De brukar skämtsamt kalla sig för byggavdelningen, säger Nina Wenning och visar ett stort rum där åtta anställda sitter utspridda vid sina skrivbord.

Här jobbar de anställda med att hitta nya platser att placera uttags- och insättningsautomater. Dessutom anlitar Bankomat ett konsultföretag för att nå ut till fastighetsägare. En betydande del av Bankomats verksamhet handlar nämligen om att få tag i lokaler.

– Många tror att vi bara avvecklar automater, men vi försöker faktiskt hitta bra platser att öppna nya. Det är svårt, säger Nina Wenning.

Under 2017 kommer Bankomat att öppna 80 nya så kallade kontantcenter, med både uttags- och insättningsautomater. Det handlar om att förstärka möjligheterna för kunder att framför allt kunna sätta in pengar, både på större och mindre orter runt om i Sverige.

– Vi vill utöka tillgängligheten, bankerna är måna om att kunderna ska kunna ta ut och sätta in sedlar.

Bankomat ägs av Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank, Sparbankerna och Danske Bank. Men bankerna bestämmer inte på vilka orter man ska utöka eller ta bort automater. Det gör Bankomat själva, utifrån de behov som bankernas kunder har men också deras egna utvärderingar av hur automaterna används.

–Vi tittar också på det demografiska läget, är det en avfolkningsort eller en inflyttningsort, finns det andra faktorer vad gäller handel som påverkar, eller finns det någon större väg som passerar orten?

Därefter beslutar Bankomat hur många automater som ska finnas på orten. Oftast väljer man minst två, det är en säkerhet om det uppstår tekniska problem med den ena.

Tidigare har många av automaterna legat i anslutning till bankkontoren, men i och med att flera kontor flyttar eller stängs måste Bankomat hitta nya platser.

En del av problematiken med att få nya lokaler för både kontantcenter och enstaka automater ligger i att Bankomat gärna vill ha attraktiva, lättillgängliga lägen inomhus i centrala delar av de orter de väljer att etablera sig. Men samtidigt behöver de inte så stor yta som exempelvis en klädbutik.

– Till exempel skulle vi gärna vilja etablera oss i Skärholmen och i Södertälje, men där hittar vi ingen yta. Skulle vi hyra större kanske det skulle vara enklare, säger Nina Wenning.

Men när de lyckas hitta lokaler är det ofta uppskattat, särskilt på mindre orter där det lokala bankkontoret har stängt.

– Vi fick nyligen det här från en kvinna i Hoting i Jämtland, som var så glad över att vi beslutat oss för att behålla vår uttagsautomat där trots att bankkontoret stänger, säger Nina Wenning och visar ett handskrivet tackkort.

Det omvända gäller förstås också. När Bankomat stänger automater får de kritik, särskilt om det är den sista automaten på orten. Men det är en fråga om ekonomi. Det finns ingen statlig subventionering för att ha automater på landsbygden.

– Man ska inte sticka under stol med att vi gör avvägningar. Om vi ser att automaten inte nyttjas tillräckligt då blir det ju en fråga om att avveckla.

Det var lite av en överraskning för Nina Wenning att Bankomat jobbar så mycket med lokaliseringsfrågor. Hon tillträdde som vd på Bankomat i höstas. Kort därefter beslutades det att Bankernas Depå, där Nina Wenning tidigare var vd, skulle slås ihop med Bankomat. Det var inte planerat när hon rekryterades.

– Nej, det beslutades efter. Men det är en fördel att jag har jobbat på Bankernas Depå, hade jag varit ny på båda verksamheterna hade fusionen varit svårare.

Nina Wenning var vd för Bankernas Depå i fyra år. Även det företaget ägdes av de största bankerna, och ansvarade för att hämta kontanter från Riksbanken till sina depåer. Därifrån fördes kontanterna med hjälp av värdetransportbolag ut till uttagsautomater, bankkontor och handeln.

Det var även Bankernas Depå som återförde gamla eller utslitna sedlar och mynt till Riksbanken från handeln, bankerna och automaterna.

– Allt det är under Bankomats paraply nu, i och med fusionen. Vi är de enda som hämtar pengar från Riksbanken. Inte för att vi har lagstiftat monopol på det, utan för att vi är de enda som vill göra det, säger Nina Wenning.

Bankomat har förberett sig noggrant för den sista delen av sedel- och myntutbytet, som pågår nu. Den 1 juli blir 100- och 500-kronors sedlarna ogiltiga att handla med, liksom de äldre 1-kronorna, 2-kronorna och 5-kronorna. Mynten går dock att sätta in på bankkonton till och med sista augusti.

Myntutbytet är den svåra biten, enligt Nina Wenning. Bankomat har ingen depå för mynt, de förs tillbaka direkt till Riksbanken. En process som är både fysiskt tungt och utrymmeskrävande.

– När 50-öringen drogs in för några år sedan var man helt förtvivlade över alla mynt man fick in. Förhoppningsvis är marknaden lite mer förberedd nu.

Förutom att leverera kontanter från och till Riksbanken är Bankomat också ensamma med att äga insättningsautomater i Sverige. Däremot har företaget konkurrenter på uttagssidan. Störst av dem är ICA och Kontanten, som har cirka 500 uttagsautomater vardera. Men Bankomat är klart marknadsledande med sina 2 000 automater.

– Vi tog över bankernas automater. Bankerna tycker att det är en bra service, men de hade problem med förlegade automater och system och att de konkurrerade om lägen sinsemellan.

Bankomat konkurrerar dock inte bara med andra uttagstjänster. Nya digitala betalningslösningar växer snabbt, som Swish, My Wallet och Izettle, liksom korttransaktionerna. Samtidigt minskar kontanthanteringen stadigt. Numera gör endast 6 procent av svenskarna kontantbetalningar flera gånger per dag.

–Sverige sticker ut i det sammanhanget, extremt mycket. Från att det var en liten trend, att vår kontanthantering stagnerade och började gå ned, har det gått väldigt fort.

Nina Wenning tror att det beror på flera faktorer. Ett av dem är rånen. För omkring tio år sedan skedde väldigt många bankrån, vilket fick bankerna att vilja minska kontanthanteringen.

– Jag jobbade själv på SEB då. 2008 hade vi en incident då rånare sköt in i ett bankkontor på Djursholm och en kula svepte förbi väldigt nära en anställd. På SEB satsade man då mycket på att öka säkerheten genom att flytta kontanthanteringen till automater.

Numera är bankrån och värdetransportrån sällsynta. Det beror inte bara på att kontanterna har försvunnit från många bankkontor utan också på en annan hantering av pengarna, enligt Nina Wenning. Till exempel skyddas sedlarna av infärgning in i alla led, redan innan de lämnar Riksbanken.

– Det tror jag har gjort att man inte tycker det är värt att råna värdetransporter eller spränga en automat. Tyvärr har det gått över lite till handeln istället. Men man har infört allt bättre system även där.

Några år efter de många rånen gick värdetransportbolaget Panaxia i konkurs, och många handlare förlorade sina dagskassor.

– Det var ett antal saker som samverkade som gjorde att folk började dra öronen åt sig och började fundera på alternativen till kontanter, säger Nina Wenning.

Kortbetalningarna ökade därefter, men under ganska lång tid ökade även kontanthanteringen. De senaste åren har det däremot vänt. Kontanthanteringen minskar och i dag står kortbetalningar för 85 procent av alla köp i handeln. Bankomat är naturligtvis medvetna om trenden, och arbetar just nu fram en ny strategi för hur bolagets verksamhet ska se ut tio år framåt i tiden.

– Vår styrka ligger i att vi jobbar bankgemensamt, vi har mycket expertis. Det finns mycket mer vi kan göra än kontanter och automater, säger Nina Wenning.

Samtidigt påpekar hon att det kommer dröja länge innan kontanterna är helt borta. Och ju mer bankerna minskar sin kontanthantering desto mer hamnar på Bankomats bord.

– Vi ska inte glömma att det är 53 miljarder kronor i kontanter som snurrar runt i Sverige samtidigt. Vi på Bankomat hanterar 500 miljarder kronor per år. Så även om det minskar är det fortfarande en ansenlig mängd som ska hanteras.