Meriter eller personlighet – vad ger jobb?

Folksam utannonserade i början av maj en utredartjänst. Personen de sökte skulle gärna ha polisiär bakgrund och ”kvalificerad utredningsteknisk kunskap” – samt ”mycket gott omdöme och en utvecklas personlig mognad”.

Totalt inkom 70 ansökningar, varav 50 hade den rätta kompetensen. Fyra av de sökande stack ut i mängden och kallades för att genomgå tester och en intervju.
– De låg väldigt nära varandra i kompetens och erfarenheter. Egentligen vill man ha allihop, men det går ju inte, säger Hans Andersson, ansvarig för rekryteringen.
Det låter som en väldigt kompetensstyrd rekrytering?
– Både och. Grunden är förstås att man har kompetensen, vi gick hårt på kompetensdelen i början av gallringen. Men det sista testet och intervjudelen handlar mycket om den sociala kompetensen, vilket är viktigt eftersom vi för mycket samtal med kunder. Bäste sökande har både formell och social kompetens.

Även Patientförsäkringen LÖF har rekryterat under våren. I mars annonserade de efter fem personskadereglerare. I jobbannonsen efterlyste de teamorienterade personer med ”några års erfarenhet” och hög arbetskapacitet.
– Personskadereglering är ett väldigt komplext arbete. Det är viktigt att kunna arbeta strukturerat och analytiskt. Man får stora mängder information som man ska dra slutsatser ur, säger Henrik Cronmark, HR-chef som ledde anställningsprocessen.
Henrik Cronmark förklarar att han bland de 130 ansökningarna som inkom därför höll utkik efter personer som hade ”arbetat med kvalificerat strukturarbete och beslutsfattande” inom bland annat försäkringsbranschen, socialtjänsten, sjukvården och domstolsväsendet.
Av de drygt 30 sökande som såg ut att uppfylla HR-chefen Henrik Cronmarks kravspecifikation bäst kallades 20 till en första intervju.
– Tolv av dem kallades till en andra intervju tillsammans med rekryterade chef och facken. För oss är kundfokus väldigt viktigt eftersom våra kunder på något vis alltid är drabbade. Därför är det viktigt att man också kan hantera dem på ett professionellt och bra sätt. Att ha förmågan att kunna ha en bra dialog, säger Henrik Cronmark.
Så vad utmärkte de fem som slutligen fick jobben?
– Eftersom i princip alla sökande hade bra tekniska meriter, så det är mycket socialt som väger över till deras fördel. Det är trygga personer med hög social kompetens. De har en social förmåga att bemöta och samarbeta, att använda sin tekniska kompetens ut till både kund och kolleger.

Om man ska tro rekryteringsprocesserna på Folksam och Patientförsäkringen LÖF är nyckeln till ett nytt jobb i första hand den formella kompetensen.
Men de sociala egenskaperna är därmed inte oviktiga: Det menar Johan Kjellberg, som kan kallas expert inom rekrytering. Han arbetar sedan flera år som rekryteringskonsult på bemanningsföretaget Amendo som rekryterar personal till sina kundföretag inom bank-, finans- och försäkringsbranschen.
Johan Kjellberg menar att generellt sätt så väger formella meriter tyngre – och efterfrågas mer – än sociala egenskaper.
– Inom bank och försäkring är formella meriter såsom kompetens och erfarenhet ofta av central betydelse, säger han.
Men, som sagt, behövs även sociala egenskaper, precis som exemplen på Folksam och Patientförsäkringen LÖF visar.
– Vi väger dock i våra processer, i mer eller mindre stark grad, alltid in sociala egenskaper och värderingar som en del i urvalsarbetet. I den mån rekryterande chef lägger större vikt vid det formella blir mitt ansvar att utmana och styra in kravprofilen även på de mer ”mjuka” värdena, säger Johan Kjellberg. 

Sjukgymnasten Ludvig Guste var en av dem som fick jobb på patientförsäkringen LÖF – via LinkedIn.

Patientförsäkringen LÖF tog även hjälp en headhunting-firma i jakten på nya skadereglerare.
Det gjorde att Ludvig Guste fick arbete som skadereglerare – även om han inte sökte jobbet.
– Jag har jobbet som sjukgymnast inom primärvården tidigare, Men jag hade lagt ut mitt CV på LinkedIn, det var på den vägen headhunting-firman hittade mig, säger Ludvig Guste.
27-årigen blev telefonintervjuad av firma och senare kallad till intervju med LÖF.
– Jag hade ingen tanke på att man kunde arbeta som skadereglerare, men tyckte det lät spännande, säger Ludvig Guste.

Även Magnus Gustavsson fick jobb som skadereglerare på Patientförsäkringen LÖF. Han har arbetat inom försäkringsbranschen sedan 2001. Efter sju år på If kände han att det var dags att byta arbeta.
– Jag sökte jobbet på annons. Jag kände många sedan tidigare som jobbar på LÖF som talat väl om arbetsplatsen, säger han.
Efter ett antal veckor och intervjuer med bland annat HR-chefen Henrik Cronmark erbjöds han jobb som skadereglerare.
– Jag är övertygad om att det är många andra som sökte jobbet som har mer kompetens än vad jag har. Men jag tror det handlar om personkemi också. Sådant här handlar om flera faktorer, vad man gör med sin kompetens och att man passar in i gruppen också, säger Magnus Gustavsson.