Minusräntan
»Minusräntan har inte varit bra för bankerna«
Johan Javeus, SEB. Foto: Oskar Omne

»Minusräntan har inte varit bra för bankerna«

Ränteläget SEB:s chefsstrateg tycker inte att åren med minusränta gett den effekt som utlovades.

Fem år har gått sedan Riksbanken införde minusränta. Sedan dess har bankerna betalat 7,3 miljarder kronor i ränta till Riksbanken. Siffran går att ställa mot den finska banksektorn som betalat mer än dubbelt så mycket, enligt en undersökning av Deposit Solutions.

Åren med minus­ränta

I februari 2015 sänkte Riksbanken för första gången räntan till minusränta till -0,1 procent. Efter nära fem år höjde man räntan till noll i slutet av december i fjol. Som lägst var reporäntan -0,5 procent. Sammanlagt betalade de svenska bankerna 7,3 miljarder kronor i minusränta till Riksbanken. Under perioden köpte Riksbanken även statsobligationer och äger i nuläget tillgångar för runt 400 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 40 procent av det totala utbudet.

– Det har inte varit speciellt bra för bankerna. Alla banker har tvingats betala för att ha pengar hos Riksbanken, samtidigt som de inte har kunnat ta ut en motsvarande negativ ränta från kunderna, konstaterar Johan Javeus, chefsstrateg på SEB.

Minusräntan infördes som ett sätt att öka aktiviteten i ekonomin för att få fart på inflationen. För att öka tempot ytterligare började Riksbanken även att köpa svenska statsobligationer och äger i nuläget statsobligationer för runt 400 miljarder kronor, vilket motsvarar nära hälften av den totala marknaden. Tillgångsköpen har pressat ned räntan på långräntorna, ibland så lågt att avkastningen på statsobligationer varit negativ. Detta har inneburit kraftig huvudvärk för de pensionsfonder och andra institutionella aktörer som tvingats köpa dem enligt regel­boken, men tillgångsköpen är omdiskuterade även av andra skäl.

En aspekt handlar om Riksbankens dominans på marknaden som enligt bedömare riskerar att trycka ut utländska investerare och göra Sverige mer riskabelt för utländska placerare. När likviditeten i den svenska statsobligationsmarknaden minskar kan prissvängningarna bli större och marknaden blir för liten för många utlänska placerare att bry sig om.

– I ett läge där likviditeten försämras och det finns väldigt få statsobligationer kvar på marknaden kan det här bli problem. För mig är det här inte ett akut problem i nuläget, men det finns många investerare som skulle ge ett annat svar, säger Johan Javeus.

Enligt Statistiska Centralbyrån ligger inflationstakten nu på 1,7 procent, alltså en bra bit under Riksbankens mål på 2 procent. På frågan om minusräntan haft önskad effekt anser Johan Javeus att åtgärderna varit förhållandevis tandlösa.

Jag, och många med mig, tror att de positiva inflationseffekterna av minusränta har varit väldigt begränsade.

– Det har varit lite »kosta vad det kosta vill« för att nå inflationsmålet. Jag, och många med mig, tror att de positiva inflationseffekterna av minusränta har varit väldigt begränsade.

– Jag skulle sträcka mig till att vi hade haft ungefär samma inflation i dag även om räntan hade legat på noll istället för minus under den här perioden, säger han.

I slutet av december höjdes räntan återigen till noll. För bankerna är förändringen positiv. De behöver nu inte betala ränta för att ha pengar hos Riksbanken. Härifrån ska räntan fortsätta stiga i långsam takt, enligt Riksbankens prognos. Johan Javeus tror att nästa räntehöjning kan komma att dröja ännu längre.

Johan Javeus, SEB.
Foto: Oskar Omne

– Jag ser inte de senaste två höjningarna som något som kommer fortsätta, utan räntan kommer ligga kvar på noll under en överskådlig framtid.

En lärdom från åren med minusränta är att det finansiella systemet faktiskt klarar av negativa räntor, anser Johan Javeus. Däremot menar han att den extra inflationsimpulsen både varit för liten och för dyrköpt i relation till de negativa effekterna i samhällsekonomin.

– Vi har sett en kraftigt försvagad växelkurs, bopriser som stiger snabbare än vad Riksbanken förväntat sig och även ökade klyftor i samhället.

Johan Javeus tror inte att Riksbanken kommer gå tillbaka till minusränta. Hamnar man i ett läge som kräver penningpolitisk stimulans kommer Riksbanken i stället att använda andra verktyg, tror han.

– Det skulle kunna vara att Riksbanken lovar att hålla räntan på noll under en längre tid eller att utöka tillgångsköpen till andra typer av tillgångar som företags- och bostadsobligationer.

publicerad
4 mars 2020
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Vi är bra på långa ord. Och på att förklara dem. Läs mer i Finansliv #9, hos våra prenumeranter på fredag ⭐️
Nästa vecka är det dags för #finanslivsfrukost om #vettochetikett och det finns några platser kvar! Boka på Finansliv.se(länk i bio) ☕️
I nummer 8 av #finansliv tar vi ett stort grepp på #fintech 3.0 - ✅De överlevde boomen ✅Trenderna bankerna investerar i ✅Därför måste bolagen ändra inriktning Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram