Gå direkt till textinnehållet
Foto: Istock

»Ni har 18 månader på er att ta beslut om framtiden för kontanter«

Stefan Johansson, försäljning- och marknadschef på Loomis, ger politikerna 18 månader på sig att bestämma om kontanternas framtid. För då måste Loomis, som har monopol på att transportera kontanter i Sverige, fatta beslut om de ska finnas kvar i Sverige överhuvudtaget.

Det var uppenbart att kontanter är en brännande fråga under en debatt i Almedalen på tisdagen. Stefan Johansson, Loomis, menade att staten måste besluta om att kontanterna ska finnas kvar. Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges Konsumenter, sa samma sak:

– Vi måste stifta en lag som säger att alla måste ta emot kontanter, på samma sätt som man har i Danmark.

Svensk Handels näringspolitiska expert Bengt Nilervall var mer tveksam.

– Vill vi verkligen att det ska kunna användas kontanter i alla sammanhang? Parkeringsautomater, eller handlare som aldrig tagit kontanter, ska de tvingas införa allt som kontanter innebär med kassahantering, transporter och säkerhet?

Stefan Johansson, Loomis, Nina Wenning, Bankomat, Jan Bertoft, Sveriges konsumenter, och Bengt Nilervall, Svensk Handel. Foto: Helena Giertta

Den rapport som Svensk Handel samtidigt presenterade visar att i handeln är det 88 procent som fortfarande tar emot kontanter. 90 procent av all handel sker med kort och 8 procent med kontanter.

– Samtidigt svarar 72 procent att de inte ser att kontanter kommer att försvinna, sa Bengt Nilervall.

Kontanter behövs för tillgängligheten, integriteten och samhällets sårbarhet.

Han påminde också om att de tillsammans med Finansförbundet för inte alltför länge sedan gick ut i en kampanj för att få bort kontanterna från bankerna, på grund av rånrisken. Även i handeln finns det en påtaglig säkerhetsrisk med kontanter.

I den undersökning man gjort verkar minskningen av kontanter ha planat ut.

– Det är positivt. Kontanter behövs för tillgängligheten, integriteten och samhällets sårbarhet. Restauranger och kaféer har ofta skyltar där det står »Vi är kontantfria« det borde heta att de infört kontantförbud, menade Jan Bertoft.

Bankomats vd Nina Wenning betonade kontanternas betydelse i oroliga tider.

– Under en treveckorsperiod efter att Ukrainakriget bröt ut ökade uttagen kraftigt. Vad kunde man själv göra i den situationen som upplevdes obehaglig? Jo, se till att det fanns kontanter hemma. Vi fick ett omedelbart kvitto på hur viktiga vi är för svenska folket. Vi behöver ha en beredskap för att få det att fungera både nu och i framtiden.

Konsumenterna har visat att de inte vill ha kontanter.

Den enda politikern i panelen var Björn Wiechel (S) riksdagsledamot som också sitter i finansutskottet. Han vill att parterna själva i första hand ska sköta detta.

– Men om det behövs går vi in och reglerar. Statens roll på betalmarknaden utreds just nu och vi får se vad den utredningen kommer fram till. Men den som inte kan eller vill använda tekniken, måste ha möjlighet att handla ändå. Det måste lösas.

– Det är dags att börja reglera nu, svarade Stefan Johansson och kallade nuvarande system för en selektering, en ekonomisk apartheid.

Björn Wiechel (S), finansutskottet. Foto: Helena Giertta

– Konsumenterna har visat att de inte vill ha kontanter. Jag har svårt att se att vi kan lagstifta att alla måste ta emot kontanter, replikerade Bengt Nilervall.

– Marknaden har misslyckats med att lösa detta. Vi måste erkänna det, svarade Stefan Johanson och fick medhåll från konsumentorganisationens Jan Bertoft.

– Det är statens ansvar att få den här marknaden att fungera, sa han.

– Om kontanter ska fungera i kristid, så måste de också fungera i fredstid, konstaterade Bankomats vd Nina Wenning.

Oron för att kontanterna ska försvinna kanske uttrycktes kanske tydligast i en kommentar från en i publiken:

– Ni får inte ta bort dem, de är en trygghet. Särskilt nu, när ett cyberattack kan stoppa hela det nuvarande systemet.