Nischbankernas nya prövning

Nischbankerna har en stark period bakom sig med hög tillväxt och god lönsamhet. Det finns flera orsaker bakom utvecklingen. Konkurrenskraftiga sparkonton, flexibla lösningar och tjänster för hushåll och företag, hårdare krav på bolånemarknaden och satsningar utomlands är några av aspekterna som drivit på tillväxten för de etablerade bankutmanarna.

Den viktigaste orsaken bakom intjäningen handlar dock om nischbankernas fokus på blankolån, alltså lån utan säkerhet. Det är en snabbt växande marknad. I februari låg ökningen på 8,8 procent i årstakt, att jämföra med bolånens 5,1 procent. Enligt SCB blev marknaden värd 280 miljarder kronor i år, att jämföra med 170 miljarder 2010. Enligt FI har en stor del av tillväxten kommit från lån mellan 250 000 och 500 000 som har ökat tio gånger mellan 2008 och 2018.

Regleringstrycket har förvisso dämpat tillväxten, exempelvis genom begränsade räntesatser, men trots det har nischbankernas lån vuxit mer än marknaden.

Därför var det nog en och annan som höjde på ögonbrynen när Collector i januari, trots hyfsad konjunktur, gav beskedet att banken tagit en kreditsmäll på 800 miljoner kronor, skrivit av IT-tillgångar på 150 miljoner och samtidigt gjort en nyemission på 1 miljard kronor. I samma veva meddelades också att fintechsatsningen Collector Ventures, som investerat i över ett tjugotal start-ups, läggs ned.

Beskedet blev en riktig kalldusch för aktieägarna, men lika mycket en tydlig markering att jakten på tillväxt har ett högt pris på kreditmarknaden om den inte hanteras med varsamhet.

Sedan kom coronaviruset. Hur djup och utdragen krisen blir kan ingen säga. Konjunkturinstitutet spår att BNP backar med 4,8 procent i år från en ökning i fjol på 1,2 procent. Samtidigt stiger arbetslösheten till 8,5 procent från 6,8 procent 2019.

Enligt bedömare väntar en våg av företagskonkurser senare i höst.
Nedgången i ekonomin och den ökande arbetslösheten leder osökt in på nischbankernas kreditrisk. Hur står segmentet i en situation med kraftig stress och ökade så kallade non performing loans, det vill säga lån som fallerat och ligger efter mer än 90 dagar vilket i nästa led innebär kreditförlust. Enligt en genomgång av Dagens Industri uppgick de noterade nischbankernas problemlån redan före coronakrisen till 22 miljarder kronor, vilket kan jämföras med det samlade egna kapitalet på 12,7 miljarder.

Oron har smittat av sig på aktiemarknaden. När den här tidningen skickades till tryck i slutet av augusti hade nischbankerna rasat med i snitt 38 procent i år, att jämföra med storbankerna som var ned 6 procent och börsen som var svagt upp.

– Affärsrisken i de här lånen har ökat

Än så länge syns inga effekter på sista raden, men givet eftersläpningen tror Sean Cotten, kreditvärderingschef på Nordic Credit Rating, att det kommer se annorlunda ut efter sommaren.

– Rapporterna för tredje kvartalet kommer bli väldigt intressanta. Det är först då som det går att se en effekt för de här lånen hos nischbankerna, säger han.

Utöver Collector har ett antal nischbanker gjort mindre reserveringar. I april reserverade Resurs Bank 75 miljoner kronor och på det har ett antal aktörer gjort avsättningar i storleksordningen 20–35 miljoner kronor. Avsättningarna beror delvis på de nya reglerna för beräkning av kreditförluster, men enligt Sean Cotten finns det också en viss koppling till nya regelverk i Norge. I fjol infördes ett centralt skuldregister som innebär att bankerna kan få en samlad bild över en kunds skuldsättning, exklusive bolån.

– Det har kommit fram att det finns individer i Norge som har lånat miljonbelopp i de olika nischbankerna. När bankerna nu vet vilka de individerna är blir det i stort sett omöjligt för dem att gå vidare till nästa institut för att betala tillbaka sina lån, säger Sean Cotten som påpekar att det fortfarande är svårt att säga hur förlusterna kommer att slå för svenska aktörer som bedriver utlåning i landet.

– Vi förväntar oss fortfarande att det ska finnas tillväxt framöver, men kanske en mer sund tillväxt, fortsätter han.

Ett liknande register diskuteras nu i Sverige och Finansinspektionen har tidigare gått ut med att konsumentlån med höga räntor kommer vara en huvudpunkt på myndighetens agenda. »Det skulle höja kvaliteten på kreditprövningarna och därmed vara ett effektivt verktyg i kampen mot överskuldsättning«, skriver FI i en rapport från tidigare i år.

Parallellt prövas en annan del av affärsmodellen. En del nischbanker och kreditmarknadsföretag använder sig av en modell där de säljer förfallna lån till inkassobolag. Poängen är att undvika att problemlån sipprar ned på balansräkningen, men givet den ökade osäkerheten är det i nuläget inte lika enkelt. Exempelvis meddelade kreditmarknadsföretaget Avida tidigare i år att ett av inkassobolagen som brukar köpa krediter från bolaget har avslutat samarbetet.

Som lök på laxen är EU på gång att införa ett nytt regelverk där banker måste skriva ned riskabla lån i en snabbare takt. Reglerna innebär att bankerna ska skriva av problemlån på tre år och införs 1 januari 2022.

– Affärsrisken i de här lånen har ökat. Det blir mer och mer press på konsumentbanker, säger Sean Cotten.

Samtidigt har nischbankerna stabil likviditet. Den viktiga obligationsmarknaden har svajat under våren och periodvis inte fungerat alls, men täckts upp av en kraftig ökning i inlåningen för vissa nischbanker.

Myndigheterna har också varit snabba på att ge stöd. Den viktigaste åtgärden handlar om nollställningen av det kontracykliska kapitalbuffertkravet för banker från 2,5 till 0 procent, vilket stärker bankernas kapital.

Dessutom har bankerna uppmanats att hålla på utdelningarna i år, vilket tillför extra stridskassa. Bara i Resurs Banks fall skulle en inställd utdelning innebära att 420 miljoner kronor stannar i bolaget.

– Likviditeten i de här bankerna har hittills varit väldigt bra. Det krävs en stor bank run innan de här bankerna ska få problem. Där är vi inte heller, det går snarare åt andra håller nu, säger han.

Risknivån är som före krisen

Vidare påpekar Sean Cotten att nischbankerna är lönsamma och dessutom sitter på stora reserver.

– Nischbankerna har ett eller ett par år framför sig där de skulle kunna göra förlust utan att det innebär stora problem, säger han och tillägger att han inte ser nischbankernas lån som en risk för den finansiella stabiliteten.

Marginalen Bank är en av aktörerna som tidigt gjorde en extra kreditförlustreservering. Avsättningen landade på 20 miljoner kronor, men enligt finanschef Adnan Hadziosmanovic har banken hittills inte sett några stora skillnader i nyutlåning, riskvilja eller lån som hamnar hos inkasso. Hittills har banken inte heller sett några tydliga negativa effekter på konsumenternas betalningsförmåga.

– Jag tror det krävs ytterligare några månader innan vi kan se tydliga effekter. Det har skett en del varsel, men än så länge inte lika många uppsägningar, säger han och påpekar att bolaget inte har behövt vidta några åtgärder för att sänka risken i verksamheten, säger han.

– Vi har en volym som vi är vana att hantera och administrera. Risknivån är som före krisen och vi ser inte någon anledning nu att ändra aptiten eller kreditrisken.

– Förlusterna är inte på något sätt en överraskning för oss

Mattias Carlsson, vd på TF Bank, ger en annan bild. Nischbanken har en viss utlåning i Sverige, men fokuserar på de andra nordiska marknaderna, Baltikum, Polen och Tyskland. Till följd av hårdare krav på social distansering i de länderna har bolaget sett en tydligare effekt från coronakrisen med en vikande efterfrågan på lån och kraftig sättning i efterfrågan på kreditkort. I takt med att flera av länderna nu har börjat öppna upp har efterfrågan på lån börjat komma tillbaka, säger han.

– Det viktiga för oss är att fortsätta att vara disciplinerade i vår kreditgivning och ödmjuka inför att vi inte vet vad de faktiska effekterna. Det här är inte över än.

För att minska risken i kreditgivningen har banken gjort en översyn under våren. Koll på nya kunders branschtillhörighet är nu extra viktigt för att bedöma den framtida betalningsförmågan. Banken har även gjort så kallade geografiska avvägningar beroende på länders förmåga att stimulera ekonomin och hur de sociala skyddsnäten ser ut.

– Vi har sänkt vår riskaptit lite grann under våren. Samtidigt har våra marknader historiskt varit mer motståndskraftiga i kriser än exempelvis i USA eller i Storbritannien som har helt andra system för social trygghet. Där går förlusterna upp väldigt snabbt, säger Mattias Carlsson som även han menar att det för tidigt att säga hur kundernas betalningsförmåga påverkats av krisen.

Det anser även Klarnas Sverigechef Joakim Lundberg. Han menar att bolaget har påverkats annorlunda än många nischbanker och pekar på ett uppsving i e-handeln där framför allt den äldre kundkategorin har börjat hitta till onlinebutikerna.

Samtidigt landade bolagets kreditförlust mellan januari till mars i år på 692 miljoner kronor, vilket var klart högre än fjolårets siffra på 297 miljoner kronor under motsvarande period.

Joakim Lundberg kan inte säga hur stor del som är kopplad till Sverige, men påpekar att kreditförlusten i första hand hänger ihop med bolagets expansion i USA. Enligt Joakim Lundberg har nischbanken inte heller sett behov av att vidta några generella riskåtgärder.

– Förlusterna är inte på något sätt en överraskning för oss, utan vi växer kraftigt och en tillväxt kostar. Det är helt enligt plan och Klarna som företag går bra. Vi har inte sett några stora bakslag som har drabbat oss i Sverige, säger han.

Även TF Bank har tagit höjd för sämre tider. Under våren gjorde bolaget en reservering på 30 miljoner kronor, vilket enligt Mattias Carlsson även innebär att bolaget räknar med ökade kreditförluster under andra halvåret. Han spår en liknande utveckling för resten av branschen.

– Jag tror att vi kan få se ökade förluster, men det handlar inte om några dramatiska förändringar. Jag tror att den allmänna kunskapen om konsumentkrediter är ganska låg bland många bedömare. Portföljerna är mer diversifierade och motståndskraftiga mot en högre arbetslöshet än vad många tror.

– Det är också ett bredare spann av personer som tar den här typen av lån än vad många bedömare räknar med, säger han.

Adnan Hadziosmanovic på Marginalen tror också att det är sannolikt med ökade problemlån och kreditförluster till hösten.

– Det finns mycket som pekar åt det hållet. Ju längre tid det tar att komma tillbaka till normalläge desto större risk är det att privatpersoner och företag inte kan betala tillbaka.

– När regeringen förr eller senare börjar släppa på stödåtgärder kommer det vara lättare att få en riktig värdemätare på ekonomin. Om 3–4 månader när amorteringsfriheten kanske inte tillämpas lika hårt kommer man börja se hur betalningsförmågan hos privatpersoner och företag ser ut, säger han.

– Det här blir ett lackmustest för hur branschens affärsmodell står sig

Vad skulle det betyda för er affär om det blir ytterligare stress i marknaden under hösten?

– Vi var väl rustade redan innan krisen, men har tillämpat alla försiktighetsåtgärder vi kan för att stärka motståndskraften. Vi har exempelvis ökat direktreserven och har en kapitalbas relativt kapitalkravet som visar en god motståndskraft. Vi har även en oförändrad riskaptit och en nyutlåning som garanterar hållbarhet över tid, säger Adnan Hadziosmanovic.

Mattias Carlsson på TF Bank kommer in på ett liknande spår.

– Vi har stark lönsamhet, så vi har stor fallhöjd. Vi har också god potential att generera kapital och gott om kapital i bufferten. Vi har möjlighet att hantera mycket stora påfrestningar, säger han.

Hur kan nischbankerna påverkas på sikt, det är exempelvis inte ovanligt med en konsolidering under en kris?

– Det beror på hur långvarig krisen blir som kommer avgöra hur sektorn påverkas. Det finns väldigt många aktörer på marknaden. Ju längre tiden går desto mer kommer deras kapacitet att prövas. Det kan bli att en viss konsolidering triggas av krisen, säger Adnan Hadziosmanovic.

Mattias Carlsson upplever att nischbankerna varit misstrodda en tid från investerarhåll. Krisen kan därför bli en bra värdemätare för segmentet.

– Det här blir ett lackmustest för hur branschens affärsmodell kommer stå sig. Jag känner mig säker på att vi kan visa att det är en affärsmodell som är stark och som fungerar.

Reportaget Nischbankernas nya prövning publicerades i Finansliv nr 6 2020.