Gå direkt till textinnehållet
Nordea Estlands kontors fasad. Ett stort kontorskomplex med gröna träd framför.
Foto: Alexander Donka

Nordea stoppar förhandlingar om kollektivavtal i Estland

Nordea Estland avbröt i onsdags förhandlingarna med det estländska finansfacket om kollektivavtal. Nordea skyller på det stundande samgåendet med norska banken DNB, men fackklubben menar att detta är en dålig ursäkt, och att förhandlingarna inleddes innan samgåendet var känt.

Nordea Estland och DNB:s baltiska verksamheter väntas gå samman under andra kvartalet 2017. I ett pressmeddelande anklagar banken det estniska finansfacket EFL för att utnyttja sammanslagningen:
”EFL har försökt att utöva påtryckningar genom att dra fördel av det faktum att banken för närvarande är en del av en stor samgåendeprocess, och ställt krav på den samgående banken som avsevärt skiljer sig från marknadsvillkoren”, skriver banken.

EFL:s ordförande Tanel Erik Podar menar att anklagelsen är helt felaktig.
– Vi började arbetet med kollektivavtalsförhandlingarna i januari i år, och de nya förtroendevalda i banken fortsatte förhandlingarna i juni. Nyheten om sammanslagningen kom sent i augusti. Så vi har försökt få banken att skriva på ett kollektivavtal långt innan banken tillkännagav sammanslagningen, säger han till Finansliv.
Han menar att banken bara använder affären som en ursäkt.
– Att banken nu känner sig pressad på grund av sammanslagningen är inte fackets fel – vi måste förhandla, eftersom våra medlemmar förväntar sig det av oss. 68 procent av de anställda är medlemmar och de vill ha trygghet innan sammanslagningen.

Det är mycket ovanligt i Estland att banktjänstemän organiserar sig fackligt, så att två tredjedelar av Nordeas anställda är fackliga medlemmar är en siffra som står ut.
Men vägen dit har varit svår, som Finansliv tidigare rapporterat om. Nordea i Estland har tidigare öppet motverkat den fackliga verksamheten. En arbetsrättslig kommitté slog för ett år sedan fast att banken har diskriminerat den förre förtroendevalde Hannes Veskimäe. Dagen efter domen sade banken upp honom.
I januari dömde kommittén återigen i Hannes Veskimäes favör och konstaterade att uppsägningen var olaglig. Men efter flera turer köptes Veskimäe till slut ut av banken i mitten av mars.

Sedan Hannes Veskimäe tvingades bort, valde fackklubben att tre förtroendevalda i stället skulle dela på arbetet, mycket för att trycket inte skulle bli så stort på en enda person.
I juni verkade det fackliga läget mycket ljusare, med en ny vd på plats och förhandlingar som pågick. I september mottog facket ett förslag på nytt kollektivavtal från banken. Naturligtvis långt ifrån fackets krav, men bara att en estnisk bank visade sig villig att teckna kollektivavtal var en historisk händelse.
Men i veckan stoppade banken alltså förhandlingarna.
– Liksom de flesta av Nordeas anställda är jag upprörd över detta exempellösa drag från Nordea, säger Tanel Erik Podar.

Han hoppas ändå att den positiva trenden inte ska vara helt bruten.
– Jag tror fortfarande att vi kan övertyga Nordea om att återvända till förhandlingsbordet. Det är inte rättvist att lämna ett sådant problem till framtida ägare. Nordea borde komma överens med sina anställda före sammanslagningen, så att den kan ske lugnt och respektfullt gentemot medarbetarna.
Vad gäller påståendet om att de avtalskrav EFL ställt är långt ifrån marknadsvillkoren, menar Tanel Erik Podar att det är omöjligt att säga, eftersom det inte finns något annat kollektivavtal i den estniska finanssektorn.
– Om vi tittar på Nordeas kollektivavtal i Skandinavien så håller jag med om att EFL:s krav skiljer sig mycket från dem – de skandinaviska marknadsvillkoren är avsevärt mycket bättre än vad vi kräver. Jämfört med de villkoren kräver vi väldigt lite, säger han.

EFL:s förslag till nytt kollektivavtal innehåller inte några krav på varken löneökningar eller bonusar. Vad förhandlingarna handlat om är att nuvarande förmåner ska skrivas in i avtalet liksom att medarbetare som varit anställda länge ska garanteras en längre uppsägningslön än den månad som estnisk lag ger rätt till. Det handlar om tre respektive fem månader för dem som blir av med jobbet.
– Eftersom vi väntar oss en stor övertalighet efter sammanslagningen, och eftersom de anställda har hjälpt Nordea Estland att gå med vinst, så har vi begärt en ökning av kompensationen, säger Tanel Erik Podar.

Nordea Estland säger i sitt pressmeddelande att beslutet är fattat av den estniska ledningen, men att man stämt av frågan med moderbolaget Nordea Group.
På en fråga från tidningen Arbetsvärlden, om koncernen stödjer Nordea Estlands beslut att stoppa förhandlingen om kollektivavtal tills fusionen är klar, svarar Nordeas pressekreterare Petter Larsson att ”Vi litar på att Nordea i Estland löser den här situationen så att alla inblandade parter är nöjda”.

Text: Åsa Berner
Foto: Alexander Donka

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord