Gå direkt till textinnehållet
Marie Baumgarts, SEB, Foto: Oskar Omne

»Nu finns en definition av vad som är grönt och hållbart«

Efter flera månaders försening så presenterade EU-kommissionen i slutet av april sitt taxonomiförslag. Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på SEB, reder ut vad det handlar om.

Vad är EU-taxonomin?

– EU-taxonomin är ett klassificeringsverktyg över ekonomiska aktiviteter som signifikant kan bidra till EUs miljömål. Det är den tekniska förklaringen. Ett mer vardagligt sätt att beskriva det är att taxonomin i praktiken blir en översättning av Parisavtalet till det som görs i samhället. Vad krävs av bilar, av hus, av energitillverkning, skog mm för att vara i linje med Parisavtalet?

Varför har det dragit ut på tiden?

– Det har varit en stor uppgift att ta fram och enas om taxonomin. Själva taxonomin vilar på vetenskaplig grund, därefter har det varit politiska förhandlingar, och de har dragit ut på tiden. Jag ser det som att olika länder har satsat på olika interimslösningar, och vissa länder vill se »sina« interimslösningar inom taxonomin, även om de inte inkluderades där från början.

När börjar det att gälla?

– Nu gäller det att läsa den slutliga delegerade akten som väntas i slutet av juni, där kommer vi få se det som gäller. Tidigare gällde att rapportering skulle ske för 2021 års verksamhetsår, för de två första taxonomimålen, och för 2022 års verksamhetsår för de resterande målen, det vill säga from 1 jan 2022 respektive 1 jan 2023. Men i utkastet till den delegerad akt som släpptes nyss så står att det enbart är andel som kan omfattas av taxonomin som skall redovisas första året (taxonomy eligible) och så KPI:er med siffror (taxonomy alignment), andra året.

Vilka krav kommer att ställas på finansbranschen?

– Finansbranschen involveras på två sätt. Dels finansmarknadsaktörer som erbjuder produkter, dels finansiella bolag som omfattas av EU:s non financial reporting directive. De behöver redovisa hur stor del i procent av verksamheten som följer taxonomin, vilket i förlängningen är procent av Parisavtalet.

Hållbarhet har gått från att vara väldigt oformaliserad till att formaliseras, taxonomin är ett stort steg i den formaliseringen.

Kommer det att kräva mer bemanning i företagen att följa och rapportera taxonomin?

– Både och. Hållbarhet har gått från att vara väldigt oformaliserad till att formaliseras, taxonomin är ett stort steg i den formaliseringen. Tidigare har det inte funnits någon definition av vad som är grönt och hållbart. Alla har kunnat ha sin egen definition av vad som är grönt och hållbart. Vad taxonomin gör kan jämföras med hur det ser ut i den lokala livsmedelsbutiken där priserna finns angivna i kronor per kilo, så att du kan jämföra ostens kilopris med andra ostars kilopris. Nu kommer taxonomin att göra jämförelsen i procent av hur väl det uppfyller Parisavtalets mål. Det gör att det blir ett styrmedel och att det blir transparent.

Vad händer om man inte följer taxonomi-förordningen?

– EU har också enats om en klimatlag som bygger på de tidigare utsläppsmålen i syfte att uppfylla Parisavtalet. När man inkorporerar klimatlagen i redan befintliga lagar tror jag att vi kommer att kunna utläsa konsekvenser mycket tydligare. Det blir förmodligen upp till respektive tillsynsmyndighet att se till att taxonomin följs, men hur det ska se ut är nog inte riktigt klart ännu. Bolagen ska minska ner sina klimatavtryck med ungefär 50 procent på nio år så det är en stor förändring, och nu blir man tvungen att redovisa i procent hur man går till väga.

Mest läst

»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord

Finansförbundets krönika

»Finansförbundet och de flesta andra parter på arbets-marknaden är överens om teorin att inflationen bäst bekämpas genom minskad konsumtion«, skriver Finansförbundets presidium.
Läs Finansförbundets krönika