Gå direkt till textinnehållet

Ny bok: Släpp besluten till medarbetarna

Slopa detaljstyrningen – låt medarbetarna som jobbar närmast kunderna fatta besluten. Det föreslår Handels­bankens tidigare ekonomichef Lennart Francke i en ny bok.

I en tid av ökad osäkerhet svarar många företag med hårdare styrning och mer kontroll. Helt fel väg att gå, enligt Lennart Francke, som sitter i styrelser och valberedningar för flera börsbolag. Han har tillsammans med Göran Nilsson, ekonomie doktor och lektor vid Uppsala universitet, skrivit boken Det agila företaget – fiskstim eller supertankers i en dynamisk värld.

– Jag tycker att vi har en ledarkris i svenska företag. All erfarenhet tyder på att ju större osäkerhet desto mer angeläget att vi är anpassningsbara. De företag som strävar efter att bli mer agila, de blir också mer framgångsrika.

Med agilt menar Lennart Francke och Göran Nilsson mer flexibelt och kund­orienterat. I stället för att göra budgetar och sätta upp försäljningsmål bör företagen jämföra försäljningen med relevanta konkurrenters eller med tidigare försäljningssiffror.

– När man jämför verklig försäljning med budget blir slutsatsen nästan alltid att det var budgeten det var fel på, säger Lennart Francke.

Han och Göran Nilsson vänder sig också emot bonusar och andra yttre belöningar för att nå resultat. Det är inget bra sätt att skapa inre motivation för att lösa komplicerade problem, anser de.

– Erfarenheten från bankbranschen är att på de ställen man har drivit verksamheten hårt med hjälp av bonusar har riskbenägenheten blivit väldigt stor, och även förlusterna när tiderna har försämrats.

Rätt sätt att skapa motivation är i stället att ge medarbetarna möjlighet att jobba självständigt och tillgodose kundernas önskemål. Ett agilt företag kräver att ledningsgrupp och styrelse släpper på kontrollbehovet och vågar överlåta beslutsmakten till medarbetarna som jobbar närmare kunder och marknad.

Det kan vara svårt, särskilt i finansbranschen.
– Många upplever att när man släpper beslutsmakt släpper man också förmågan att följa upp. Men så är det inte.

Lennart Francke tar Handelsbanken som exempel, som också nämns i boken. Han arbetade själv länge inom banken, bland annat som ekonomichef (CFO).

– I Handelsbanken tillämpar man ett decentraliserat arbetssätt sedan drygt 40 år tillbaka. Om det var möjligt för dem att genomföra den förändringen då så måste det vara möjligt att göra detsamma i andra företag i dag, när behovet är ännu större.

Text: Anna de Lima Fagerlind

 

Sju hinder du kan stöta på

1. Smälter verkligen isberget?
Du måste övertyga andra om att en förändring behövs. Alla verksamheter tjänar på att bli mer agila.

2. Maktförskjutning
Ledning och styrelse vill ogärna lämna ifrån sig beslutsmakten. Men om medarbetarna som jobbar närmast kunderna får fatta besluten blir företaget mer kundorienterat.

3. Change management
Man kan inte ändra bara en del av verksamheten om man vill bli ett agilt företag, utan måste vara konsekvent. Slopa budgetar och försäljningsmål helt.

4. Regleringar
Finansbranschen måste vara reglerad, men den behöver inte vara detaljstyrd. Mindre central styrning innebär inte mindre granskning.

5. Kostnadskontroll
Det finns en rädsla för att kostnaden ska skena när man släpper på den centrala styrningen. Det stämmer inte.

6. Viljan till micro­management
Vi har en nedärvd, intuitiv känsla att vi måste styra människor i detalj, annars kommer de göra fel. Men forskningen visar det motsatta.

7. Måste ha en budget
Annars finns inget att följa upp och mäta försäljningen mot, upplever många. Men det är bättre att jämföra med konkurrenter eller andra enheter i företaget.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord