Ny riksbankslag har klubbats igenom i riksdagen
Riksbanken ska ta större hänsyn till realekonomin i sina penningpolitiska beslut och antalet ledamöter minskar till fem från tidigare sex. Det framgår av den nya riksbankslagen som röstats igenom i riksdagen.
Den nya riksbankslagen har röstats igenom i riksdagen, med vissa mindre ändringar.
Bland annat innebär lagen att antalet ledamöter i direktionen minskar till fem från tidigare sex. Riksbanken ska också på ett tydligare sätt ta realekonomisk hänsyn inom ramen för de penningpolitiska besluten.
Därutöver förbättras förutsättningarna för ökad insyn och granskning av Riksbankens verksamhet. Riksbanken ska också bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.
Den nya riksbankslagen innebär att det blir tydligt att riksdagen ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Lagen ska »förtydliga Riksbankens mål, uppgifter och befogenheter när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet«.
Den nuvarande riksbankslagen trädde i kraft den 1 januari 1989, men sedan dess har det ekonomisk-politiska landskapet förändrats betydligt, påpekade den tidigare finansmarknadsministern Åsa Lindhagen (MP) i regeringens proposition till den nya riksbankslagen som lades fram i oktober förra året.
– Det är viktigt att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig rättslig reglering, sa Åsa Lindhagen.
Avgående Riksbankschef Stefan Ingves har varit starkt kritisk till förslaget av den nya riksbankslagen. Under ett tal till Nationalekonomiska föreningen menade han bland annat att regeringens förslag innebär flera begränsningar av den praktiska penningpolitiken.
Det innebär nya riksbankslagen
Den nya riksbankslagen innebär bland annat:
- Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet.
- Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret.
- Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet.
- Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen.
- Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks.
- Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven.
- Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar
Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.
Källa: riksdagen
»Dels snävar man in definitionen av vad som är penningpolitik jämfört med i dag, dels begränsar man Riksbankens befogenheter att använda olika penningpolitiska instrument«, sa Stefan Ingves enligt ett manusskript som ligger publicerat på Riksbankens sajt.
Den nya riksbankslagen innebär förändringar i grundlagen. För att göra ändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger med ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet togs i juni tidigare i år och det andra fattades den 23 november. Den nya riksbankslagen börjar gälla 1 januari 2023.
