Nya investeringsregler för AP-fonderna

Ämne: Nya investeringsregler för AP-fonderna
Lärare: Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten

Sedan förra året har placeringsreglerna för Första-Fjärde AP-fonderna ändrats. I år ändras reglerna ytterligare, vad innebär ändringarna?

– Ändringarna som infördes förra året innebär att andelen onoterade innehav, som tidigare har fått vara högst 5 procent av AP-fondernas samlade fondkapital, har höjts till hela 40 procent. Det har också funnits ett krav på att minst 30 procent av kapitalet ska vara placerat i räntebärande värdepapper, det kravet har nu sänkts till 20 procent. Dessutom har man infört nya skrivningar om att AP-fonderna ska ha en föredömlig förvaltning, och ett krav på hållbarhet i investeringarna.

– I år görs några ytterligare förändringar av reglerna, som bland annat innebär att Första-Fjärde AP-fonderna får göra saminvesteringar i onoterade företag genom onoterade riskkapitalbolag, med vissa begränsningar gällande ägarandel och operativt företagsledningsansvar. Ändringarna innebär också att AP-fonderna kommer få göra indirekta investeringar i obligationer och andra fordringsrätter som inte är utgivna för allmän omsättning genom placeringar i fonder, att AP-fonderna får ge lån till fastighetsbolag och onoterade riskkapitalföretag som de äger aktier i, och att AP-fonderna får behålla ett innehav av aktier som är högre än 10 procent av röstetalet i de fall fastighetsbolag eller riskkapitalbolag börsnoteras och AP-fonderna har ägt aktier eller andelar i bolaget innan notering.

– Ändringarna innebär en liberalisering av reglerna. AP-fonderna är friare att placera pengarna, och förhoppningen är att det ska leda till en bättre riskjusterad avkastning och även en bättre hållbarhetsprofil på investeringarna. De tidigare reglerna innebar att man , i förväntan, gick miste om riskjusterad avkastning. Ett argument för förändringar har varit att fonderna har en mycket lång placeringshorisont och att de därför bör kunna investera en betydande del av sitt kapital i illikvida tillgångar.

Vad får de ändrade reglerna för effekt?

– Rent konkret kommer det nog innebära att andelen räntebärande tillgångar kommer minska och andelen illikvida tillgångar öka. Den effekten tror jag redan finns. Men något stort omedelbart genomslag tror jag inte på, det går inte över en natt. AP-fonderna kommer att omdisponera sina investeringar över tid. Huruvida det leder till det önskade resultatet, det vill säga högre riskjusterad avkastning, det får vi se. Men det är förhoppningen.

Vad innebär de för pensionsspararna?

– Om det blir som man hoppas så innebär det att inkomstpensionssystemet kommer vara mer välfinansierat och att det är mindre risk för att balanseringsmekanismen kommer behöva användas, det vill säga en mindre risk för bromsning av pensionssystemet.

Vad innebär det för bolagen som AP-fonderna investerar i?

– Det blir antagligen en större summa pengar som går till illikvida tillgångar, så de företag som önskar investeringar i sådana borde ha anledning att vara nöjda. Det handlar om private equity-fonder, fastighetsfonder och de som bedriver icke-noterad verksamhet som söker kapital.

När träder regeländringarna i kraft?

– De första ändringarna har redan trätt i kraft, det skedde 1 januari 2019. De ytterligare ändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars i år.