Olika klimatstrategier i AP-fonderna
Sälja av eller stanna och påverka? Frågan om vilken strategi som är bäst för att nå klimatmålen fortsätter att pressa finansbranschen. AP-fonderna 1 och 7 har valt olika vägar.
Under 2020 minskade koldioxidutsläppen i AP-fondernas portföljer med 25 procent. Men 2 procent beror på att portföljbolagen faktiskt minskat sina utsläpp och 23 procent på att fonderna sålt av innehavet till andra ägare. Frågan är vad som gör bäst nytta för klimatet.
För snart ett år sedan fick buffertfonderna, AP1-4, lite större frihet i sina investeringar, men också något av ett större ansvar i följande formulering: »AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet om hög avkastning«.
Sedan dess har AP-fondernas innehav i bolag som sysslar med fossila bränslen och kolkraft minskat rätt rejält, med 25 procent. Framför allt är det Första och Andra AP-fonderna som agerat genom att sälja sitt innehav i bolag inom kol- och fossil industri.
Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernhard skriver i årsredovisningen:
»Styrelsens beslut att avinvestera bolag med fossil verksamhet verkställdes under 2020 och har förutom att minska den finansiella risken bidragit till att vi minskat vårt koldioxidavtryck i den noterade aktieportföljen med 46 procent«.
Vi är alltså inte av uppfattningen att avinvesteringen i sig kommer att ha en stor påverkan på klimateffekterna. Däremot jobbar vi för det genom att stödja investerarsamarbeten som Climate Action 100+
– Avinvesteringsbeslutet gjordes som ett led i att hantera fondens klimatriskexponering för att minska den finansiella risken, så att vi långsiktigt kan generera den bästa möjliga avkastningen. Vi beslutade också om att öka våra dedikerade investeringar som tydligt bidrar till klimatomställningen. Vi är alltså inte av uppfattningen att avinvesteringen i sig kommer att ha en stor påverkan på klimateffekterna. Däremot jobbar vi för det genom att stödja investerarsamarbeten som Climate Action 100+, säger hon till Finansliv.
Vi ska återkomma till Climate Action100+, men först kritikerna på Fair Finance Guide och Naturskyddsföreningen, som ger statens pensionsförvaltare kritik för att de inte gör mer. Enligt Naturskyddsföreningens rapport »Våra fossila pensioner« har de fem AP-fonderna investeringar för 15,7 miljarder kronor i 66 av de 100 börsbolag i världen med störst verksamhet i att utvinna och sälja fossila bränslen. Värstingen i sammanhanget är Sjunde AP-fonden som ensam står för 10,6 miljarder i 60 av bolagen, medan Första och Andra AP-fonderna får beröm för beslutet att sälja sina innehav i olja- och kolkraft.
Men vad gör störst effekt för klimatet i realiteten? Sjunde AP-fondens chef för kommunikation och ägarstyrning, Johan Florén, tycker det är bra att stanna som ägare även i miljöförstörande bolag:
– Som ägare kan vi påverka. Om vi säljer av bolag skulle vi avsäga oss den möjligheten. Det vore att ge upp en reeell påverkansmöjlighet för en symbolisk nytta.
– Om Sjunde AP-fonden sålde sitt aktieinnehav inom kol och fossilt, så skulle det gå vidare till någon annan aktör, som kanske inte alls skulle försöka förändra verksamheten i klimatvänlig riktning, menar han. Bolagen och verksamheten finns ju kvar.
I stället väljer Sjunde AP-fonden att fortsätta äga och jobba för förändring.
– Vår filosofi är att vi är en universell ägare. Vi äger en tunn skiva av hela den globala världsekonomin, säger han.
Vår filosofi är att vi är en universell ägare. Vi äger en tunn skiva av hela den globala världsekonomin
Det betyder att fonden är delägare i 3000 bolag i alla branscher i hela världen. På gott och ont finns all världens problem även i deras portfölj. Klimatet är ett utvalt område där de satt sig i sinnet att använda sin ägarmakt för förändring.
Men om man har en minimal skärva av 3000 bolag, hur mycket makt har man i varje bolag i realiteten då? Och hur kan man åstadkomma förändring?
Johan Florén räknar upp de verktyg de jobbar med. Ett är att stämma bolag i domstol via grupptalan tillsammans med andra. Ett sådant fall pågår i tysk domstol, mot Volkswagen som 2018 stämdes för fusk med utsläppsnivåer.
– Vi lägger fram förslag till och röstar på alla bolagstämmor. Vi för dialog med bolagens styrelse och ledning, säger han vidare.
För påtryckningseffekten är det väldigt viktigt att namnge bolaget och orsaken.
Framför allt ger de sig på bolag som agerar i strid med de mål fonden vill uppnå, till exempel Parisavtalet, och protesterar mot de specifika beteenden som motverkar målen. Bolagsledning eller styrelse hotas med försäljning om de inte genomför förändringen inom sex månader. Vilket väldigt sällan sker, enligt Johan Florén. Då säljer de innehavet, men framför allt går de ut offentligt med varför de säljer, vad de krävt och inte fått gehör för och vad de tycker om det.
– För påtryckningseffekten är det väldigt viktigt att namnge bolaget och orsaken.
Men vad betyder det för globala storföretag om en svensk pensionsfond ägnar sig åt ett name and shame-game?
Mer än man kan tro, menar Johan Florén. Eftersom det inte längre är endast en liten pensionsfond i Sverige som agerar. I initiativet Climate Action 100+ har internationella kapitalförvaltare och kapitalägare gått samman för att öka trycket.
– Vi äger i princip samma bolag. Vi börjar samarbeta. Det blir en kraft som leder fram till globala spelregler för en ansvarsfull och hållbar utveckling av aktiemarknaden, säger Johan Florén.
Naturskyddsföreningen är dock måttligt imponerad av vad Climate 100+ åstadkommit när det gäller att få fossil- och kolbolagen att sätta mål som gör att de uppfyller Paris-avtalet. Men de är inte heller förvånade eftersom »…en omställning i enligt med Paris-avtalet för dessa bolag inte handlar om att justera, utan helt byta, affärsmodell«, skriver de i sin rapport och önskar sig större transparens om vad AP-fondernas ägardialog med portföljbolagen faktiskt resulterar i.
Vi ifrågasätter inte det aktiva ägandet som princip, men vår gräns går vid bolag vars själva affärsidé går ut på att utvinna fossila bränslen.
– Vi ifrågasätter inte det aktiva ägandet som princip, men vår gräns går vid bolag vars själva affärsidé går ut på att utvinna fossila bränslen. Då tycker vi att det är bättre att avinvestera. Om många seriösa investerare gör det så skickar det en signal, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen, som ändå ser positivt på Sjunde AP-fondens svartlistningsarbete.
Enligt Kristin Magnusson Bernhard, vd Första AP-fonden, beror lite på vilken typ av innehav fonden har:
– Det ena utesluter inte det andra. Vår »fossila« portfölj bestod av många små innehav med stora omställningsbehov, vilket inte är en gynnsam utgångpunkt om du vill nå förändring genom aktivt ägande. För en annan investerare med en koncentrerad portfölj kan möjligheten att påverka vara mycket större.
Men Johan Florén refererar en studie av klimatarbetet på fjorton av världens största oljebolag. En tredjedel hade på allvar börjat diversifiera sin verksamhet och satsa på förnybar energi. En tredjedel ägnade sig åt läpparnas bekännelse och halvhjärtade försök.
– Den sista tredjedelen har fortfarande inte fattat någonting. Bolagen behöver ju ställa om även av finansiella skäl. Annars kommer deras »Kodak-moment«.
