Oro bland anställda när kontoren stängs

Det har gått åtta månader sedan beskedet att 1 000 Handelsbanken-anställda får lämna sina jobb och att 180 av de 380 kontoren försvinner. Processen är nu igång och från september i fjol fram till årets första kvartalsrapport i slutet av april hade 36 kontor stängt. Enligt vd Catarina Åkerström går arbetet enligt tidsplanen.

– Transformationen i Svensk kontorsrörelse följer helt och hållet plan. Vi stärker vårt erbjudande och flyttar ut kompetens nära kunden där vi har position att växa, sa hon i samband med rapporten.

Därifrån har banken ökat takten ordentligt och enligt Finanslivs genomgång har nu drygt 80 Handelsbankenkontor stängt eller fått besked om stängning.

Pernilla Eldestrand är omställningskoordinator på avdelningen Svensk kontorsrörelse och jobbar nära Michael Green (ansvarig Svensk kontorsrörelse) och de fackliga representanterna med omorganisationen. Hon ser positivt på förändringen.

– Det vi gör är att utveckla banken utifrån att vi har sett andra vanor och önskemål hos kunderna. Vi lämnar inte medarbetare, kunder eller en marknad bara för att den fysiska lokalen stängs, säger hon.

Handelsbanken har inte satt något tidsspann för hur lång tid det ska ta från besked till att ett kontor stänger. Aspekter som påverkar är strukturen för kontoret, de anställda och kunderna.

– Det ser väldigt olika ut beroende på vilken stad eller vilket kontor det handlar om. Samtidigt ska hela resan med färre kontor levereras under 2021.

Så processen kommer att vara i mål i år?

– Ja, det är planen. Men vi kommer fortfarande vara den bank som har flest kontor i Sverige, säger hon.

Neddragningen på personal sker genom en mix av individuella överenskommelser, pensionsavgångar och naturliga avgångar. Det är alltså inte tal om ett varsel. I de individuella överenskommelserna har Handelsbanken förhandlat ett avtal tillsammans med Finansförbundet. Enligt uppgift till Finansliv bygger avtalet på en så kallad frivillighetspremie, alltså att anställningen avslutas mot ett avgångsvederlag.

Ersättningen bestäms utifrån grundprincipen att medarbetarens anställningsår ger rätt till ett visst antal månadslöner i ersättning upp till max 18 månader. Hög ålder och/eller eventuell omplacering som skulle innebära långa resvägar kan dock ge en högre individuell ersättning. Erbjudandet riktar sig till anställda som jobbar på de kontor som ska stänga.

Det har även gått ut ett förslag om tidig pension, något som många har nappat på. Erbjudandet har gått ut till alla anställda som fyller 60 i år, alltså födda 1961 och tidigare. Förslaget är kopplat till Paragraf 8 om Alternativt pensionserbjudande i Finansförbundets och BAO:s pensionsavtal, vilket innebär att anställda som fyllt 62 får behålla en viss del av lönen fram till 65.

Pernilla Eldestrand vill inte kommentera Finanslivs uppgifter i detalj, men konstaterar att anställningstiden är en viktig aspekt. Inte heller Handelsbankens klubbordförande Anna Hjelmberg vill kommentera avtalet närmare, med hänvisning till att det är en konfidentiell överenskommelse.

Pernilla Eldestrand bekräftar dock att det gått ut ett pensionserbjudande till alla som är födda 1961, alltså som fyller 60 i år.

– Det erbjudandet har tagits emot väl. Den exakta siffran håller vi för oss själva, men det är många som varit glada och positiva till att ta del av det, säger hon.

Parallellt med det finns anställda ute i landet som har hört av sig till Finansliv med oro över att de inte får tillräcklig information om vad som kommer hända med deras kontor. Det finns också anställda som valt att inte uttala sig av rädsla för repressalier.

– Det har varit ganska knapphändigt med information om vad omorganisationen kommer att leda till för det egna kontorets framtid. Vi har inte hört mycket mer än att det är ett arbete som kommer att pågå under 2021, säger en lokal chef som vill vara anonym.

Det har varit ganska knapphändigt med information om vad omorganisationen kommer att leda till för det egna kontorets framtid.

Pernilla Eldestrand säger att hon har stor förståelse för reaktionerna och att det finns besvikelse på kontor som ska stänga.

– Jag har jätteförståelse för att man som enskild reagerar på olika sätt när man hamnar i en sån här process och att en del medarbetare kan uppleva förändringen som utmanande. Ambitionen är att hantera det så värdigt och respektfullt som möjligt för alla, säger hon.

Enligt Anna Hjelmberg har det hittills varit blandade reaktioner på de kontor som har fått besked om stängning.

– Naturligtvis är det blandade känslor. Men upplevelsen jag har fått från de fackliga i Svensk Kontorsrörelseklubben är ändå att processen fungerar väl och att de finns där och stöttar våra medlemmar, säger hon och fortsätter.

– Jag har inte full insyn i all internkommunikation om kontoren som läggs ut på intranäten, men det är förstås tråkigt om informationen från banken upplevs som knapphändig.

Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius som själv har en lång karriär inom Handelsbanken pekar på vikten av att banken informerar om vad som händer i processen.

– Behovet av information kan se olika ut samtidigt som informationen i en decentraliserad organisation som Handelsbanken säkert kan skilja sig åt. Ibland kan det finnas berättigad kritik, men det är inget jag hört eller kan uttala mig närmare om.

Under arbetet med det här reportaget har vi stött på anställda som inte vill uttala sig av rädsla för repressalier. Hur ser du på det? 

– Det är jättetråkigt om det är så. Jag kan inte uttala mig om det är en upplevd känsla eller enskilda ärenden. Det finns många anställda i ett företag som Handelsbanken, men att det skulle vara något allmänt utbrett är inget som har kommit till vår kännedom, säger Ulrika Boëthius.

Den nya organisationen innebär att Handelsbanken går från fem regionbanker till 24 länsbanker och länschefer. Banken gick över till den nya länsstrukturen i februari och det är inom de ramarna som det ska bestämmas vilka kontor som stänger och vilka som blir kvar. De länschefer som Finansliv pratat med ser positivt på förändringen som ett steg att bli mer decentraliserade och komma närmare kunden. En av dem är Dalarnas länschef Caroline Forsberg.

– Länsstrukturen gör att man får möjlighet att på ett ännu tydligare sätt kan anpassa hur man jobbar på en specifik marknad. Det innebär att vi får ännu mer lokal beslutskraft och kommer närmare kunderna, säger hon.

Johan Lorentzon som är länschef i Kalmar håller med.

– Det kommer bli positivt både för kunder och medarbetare. Vi kommer kunna ta snabbare beslut och för medarbetarna blir det roligare arbetsuppgifter där man kan arbeta ännu mer fokuserat mot kunden, säger han.

Samtidigt ska banken skära ner både antalet kontor och anställda, ett arbete som till stor del ligger på länschefernas bord. Till DI sa Michael Green, ansvarig för Svensk kontorsrörelse, i höstas att det inte finns någon färdig mall för vilka kontor som ska få vara kvar och vilka som ska stänga. I stället är det upp till varje län att sätta sina kriterier.

Enligt Finanslivs uppgifter finns en grovskiss som anpassas beroende på geografi, marknad och lokala förutsättningar. I Kalmar Län har sju kontor fått besked om stängning där ett par kriterier varit extra viktiga.

– Vi tittar dels på demografin i länet, nyckeltal, hur konkurrenssituationen ser ut och vad vi tror att vi kan få för tillväxt när vi samlar kompetensen. Det är de stora sakerna, säger Johan Lorentzon som påpekar att den delen av arbetet i länet ska vara klart före sommaren.

I Dalarna har fyra kontor fått besked, varav två stängt hittills. Caroline Forsberg räknar med att vara i mål under 2021.

– Det är viktigare att det blir rätt än att det går snabbt. Vi har mycket stor omsorg för kunder och medarbetare och att det här ska bli bra, säger hon.

I Norrbottens Län har sex kontor hittills fått besked om stängning. Länschef Ellinor Lundström säger att det finns en viss förståelse bland personalen, men att det inte är roliga besked att ge.

– Det är jobbiga beslut och på några orter har kontoren funnits i många år. Så visst finns det känslor. Sen upplever jag ändå en viss förståelse. Det är mycket i samhället som förändras och om vi ska vara en attraktiv och relevant spelare på marknaden så måste också vi vara beredda att förändra oss, säger hon.

Beskedet om kontorsrörelsen var ganska väntat bland de anställda, enligt Johan Lorentzon. Alla anställda i länet har fått ett erbjudande, men de flesta flyttar med till de kontor som finns kvar. Viktigast framåt blir att fortsätta bygga relationer med kunder och att sätta länsstrukturen. Ellinor Lundström är inne på en liknande linje.

– För mig är det att försöka peppa och leda kolleger och medarbetare genom förändringen vi är inne i. Det handlar om att ta sig an nya och befintliga kunder, ta hand om de kontor som ska stängas och sedan fokusera på våra kvarvarande kontor, säger hon.

I slutet av april stängde det anrika kontoret vid Storgatan 1 i Stockholm som funnits i banken i över 100 år. Kontoret har de senaste tre åren fungerat som ett avlastningskontor för spontana kundmöten med en renodlad kundtjänst som även tog över kontanthanteringen på Östermalm. Enligt kontorschef Tommie Jonsson har syftet med kontoret varit att hjälpa och utbilda kunder att klara av sina bankärenden på egen hand.

– Kontoret har fyllt ett viktigt behov hos våra kunder men vi kan nu konstatera att detta uppdrag är slutfört, säger han och påpekar att banken inte har lämnat området.

Hur har de anställda tagit beskedet och vad händer nu för personalen?

– De anställda har i god tid fått information om att kontoret inte kommer finnas kvar. En del av medarbetarna har valt att gå vidare till nya utmaningar inom Handelsbanken och ett par har tackat ja till ett pensionserbjudande, säger Tommie Jonsson.

Den 11 juni stänger Handelsbankenkontoret i Järna utanför Södertälje. Kontorschef Anna Zickert Söderström tycker det är tråkigt att kontoret inte kommer vara kvar, men att det inte kom som en överraskning.

– Redan i slutet av förra året minskade vi personalstyrkan från fem till fyra anställda. Det finns fortfarande en efterfrågan från kunder, men på andra tjänster. Tidigare hade vi mer handpåläggning och manuellt arbete som vi nu sköter digitalt, säger hon och tillägger att kontoret fick tre månader från besked till stängning.

– Jag tycker att det är ett okej tidsspann. Jag vet inte hur banken skulle kunna ha informerat det här på ett annat sätt, säger Anna Zickert Söderström.