Oron tilltar: »Jag tror att det blir en sättning«

Bostadspriserna fortsatte upp i januari. I riket ökade priserna på bostadsrätter med 1 procent, medan priserna på villor var oförändrade, enligt Svensk Mäklarstatistik.

Förändringen var störst i centrala Stockholm med prisökningar på 2 procent. I centrala Göteborg och Storgöteborg ökade priserna med 1 procent.

Priserna på bostadsrätter i riket har de senaste tolv månaderna stigit med 6 procent och för villor 13 procent. Mest har priserna ökat på bostadsrätter i centrala Stockholm, upp 13 procent. Villor i de tre storstadsregionerna har samtliga stigit med 12 procent.

Samtidigt syns nu tecken på dämpade prisförväntningar på bostadsmarknaden. SEB:s boprisindikator, som visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande priser och andelen som tror på fallande priser, vände neråt i februari till 45 från 51 månaden innan.

Den svajiga börsinledningen är ett skäl som tryckt ned förväntningarna, enligt Américo Fernandez, privatekonom på SEB. Hittills har Stockholmsbörsens breda index OMXPI backat runt 12 procent.

–      Börsen har inlett minst sagt volatilt. Januari är en av de rödaste månaderna och största nedgångarna sedan pandemins start, vilket har fått effekt på hushållen, säger han.

Även ökad inflationsoro dämpar sentimentet. På kort sikt har den tagit sig i uttryck genom skenande energipriser på bränsle och el, men det finns också signaler att inflationen kan vara på väg att sprida sig till andra områden, varnar Américo Fernandez.

–      Man ser att inflationen börja sätta fäste i ekonomin. Även om jag tror att de höga elpriserna är övergående så ser vi tecken på stigande produktionskostnader bland företag i Sverige, där många överväger att lägga över kostnaderna i högre slutpriser. Om även konsumtionsvaror blir dyrare så kommer det att spegla av sig på bostadsmarknaden, säger han.

På kort sikt är det reporäntan som styr utvecklingen på de rörliga boräntorna. Inflationsoron har dock satt fart på marknadsräntorna, vilket gjort att flera banker höjt sina boräntor med längre löptider. Riksbankens prognos för nästa räntehöjning är satt till första kvartalet 2024. Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson tror att en höjning kan komma tidigare än så.

–      Vi kan mycket väl ha sett en räntehöjning före dess. Nu börjar stödåtgärderna att fasas ut samtidigt som det finns krav på höjda löner, då far inflationen i väg och då måste räntorna upp. Stefan Ingves säger att vi inte har en direkt inflation, men om vi ser inflation som blir bred på alla områden, som matvaror och i industrin där varubristen är stor, då kan det ändå tvinga fram en räntehöjning, säger Ingela Gabrielsson.

Så vad betyder det för bostadsmarknaden?  

–      Det finns en viss oro för det här på marknaden som gör att jag tror att det blir en sättning i prisutvecklingen i år, säger Ingela Gabrielsson.

Américo Fernandez tror på en viss avmattning i marknaden, men är alltjämt positiv till utvecklingen för 2022.

–      Jag tror på en stark bostadsmarknad, men med en viss dämpning. Jag tror vi landar runt 5 procent upp i år. Om det sätts i relation till 10 procent per år de senaste två åren så ser vi mer tendens till en normalisering på bostadsmarknaden. Man ska inte förvänta sig att bostäder stiger 10–12 procent om året framöver, säger Américo Fernandez.

Med återgången till kontoren finns dessutom en pandemieffekt under 2022, där hemarbete och hemestertrenden kommer att klinga av och pengar läggs på annat än hem och bostad, tillägger experterna.