Per Bolund: »Jag hoppas bankerna ser att det är en utmaning de måste möta«
Regeringen har nyligen gett KTH-forskaren Karin Bradley uppdraget att utreda den nya delningsekonomin. I Finanslivs intervju berättar finansmarknadsminister Per Bolund om vilka utmaningar - och möjligheter - han ser för finansbranschens aktörer.
Utredningen om delningsekonomi
- Regeringen har utsett Karin Bradley, forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, till särskild utredare, med uppdrag att kartlägga den nya delningsekonomin.
- Utredningen ska:
- kartlägga olika modeller som möjliggör eller underlättar transaktioner där privatpersoner säljer, hyr ut, lånar ut eller ger bort materiella eller finansiella tillgångar eller erbjuder tjänster.
- analysera olika användares roller och rättsliga ställning vid sådana transaktioner.
- resonera om befintlig lagstiftning är ändamålsenlig eller om det finns behov av författningsändringar, nationellt eller inom EU, framför allt när det gäller förmögenhetsrätt, de konsumenträttsliga delarna av marknadsrätten, produktsäkerhet, tillsyn och tvistlösning.
- bedöma behovet av andra åtgärder för att främja en positiv utveckling, till exempel genom information eller samarbete mellan olika samhällsaktörer.
- Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2017.
Hallå där finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund!
Varför har regeringen tillsatt utredningen om delningsekonomi?
– Av två anledningar. För det första är det ett område som växer snabbt, och det är viktigt att ha bättre kunskaper om hur det fungerar och vilka möjligheter och utmaningar som finns, så att vi kan hitta bra politiska åtgärder.
– För det andra så ser vi stora möjligheter att skapa en bättre ekonomisk utveckling och använda våra resurser bättre och mer effektivt i både hem och samhälle. Många studier har till exempel visat att en vanlig bil används en timme av dygnets 24 och att en borrmaskin totalt används i tio minuter i snitt under hela tiden den finns i hushållet.
Vilka risker finns det?
– Vi har en regleringsstruktur som är uppbyggd för när stora företag levererar tjänster och produkter till enskilda konsumenter. Lagen skyddar konsumenternas intressen gentemot storföretagen, men i delningsekonomin handlar det istället om två privatpersoner och en plattform emellan dem. Då är frågan vilket ansvar de olika aktörerna har. Det är klart att det finns skojare som lurar folk under täckmanteln av delningsekonomin.
Hur påverkar delningsekonomin finansföretagen?
– Vi ser redan en snabb utveckling av fintechföretag inom delningsekonomin. Inom plattformar kan det ske möten mellan dem som har sparkapital, som inte är nöjda med befintliga placeringsmöjligheter, och företag som vill göra investeringar, men som har svårt att få kapital från reguljära finansiella aktörer. Detta kan utmana de befintliga finansaktörerna när kapitalet tar nya vägar.
– Jag hoppas att bankerna ser att det är en utmaning de måste möta och ge konsumenterna tillräckligt goda villkor, så att de stannar kvar.
Vad ser du för möjligheter för befintliga finansaktörer?
– Jag tror att även de kan hitta nya marknadslösningar inom sina företag. Det har vi sett i andra branscher; när Airbnb kommer med nya sätt att lösa boendet, så börjar befintliga hotellkedjor att anamma de metoderna.
– Samma sak kan mycket väl hända inom de befintliga bank- och finansrörelserna. Men jag tror att de underskattat hur snabbt utvecklingen går. Det är många konsumenter som känner att de inte får valuta för sina sparpengar i dag och som letar efter alternativa lösningar.
Varför tittar inte utredningen på om arbetsrätten är tillräcklig för att skydda dem som jobbar på den nya arbetsmarknad som skapas?
– Arbetsmarknadsdepartementet tittar på dessa frågeställningar. Regeringen kommer att belysa frågan från olika håll. Vad vår utredning tittar på är skyddet för konsumenter och investerare, liksom att få ett välfungerande regelverk som inte stoppar utvecklingen av delningsekonomin, utan ger den möjlighet att stödja samhällsutvecklingen.
Tror du att delningsekonomin leder till en mer hållbar konsumtion?
– Jag tror att den ger stora möjligheter att få ett bättre vardagsliv och ett mer hållbart samhälle där vi använder resurserna mer effektivt. Det ger uppenbart ekonomiska fördelar att till exempel dela bil istället för att äga en, men vi vet också att bilpooler kan leda till ett ändrat beteende, som gör att vi kör mindre.
Skulle det inte kunna vara så att användandet av lokaltrafik minskar om bilpoolsanvändandet ökar?
– Det skulle kunna vara så, men man har hittills i studier visat motsatsen.
– Många ser ett behov att ha tillgång till bil, men ser stora värden i att inte äga. Många med mig tycker att det är jobbigt att besiktiga och serva bilen, och ser möjligheten att få de tjänsterna billigare och enklare.
Vad hoppas du få ut av utredningen?
– Jag hoppas att den kan peka på konkreta åtgärder att vidta för att stödja en positiv hållbar utveckling av delningsekonomin, som exempelvis en effektiv reglering, som också ger trygghet till dem som använder sig av delningsekonomin.
– Det är intressant att det finns ett mått av självreglering i delningsekonomin genom ratingsystem där aktörerna betygsätter varandra. De som missköter sig får dålig rating och svårt att göra affärer igen. Det tycker jag är ett intressant fenomen som man kan bygga vidare på.
– Jag hoppas också att utredningen visar vad vi kan göra i form av bättre informationsspridning och bättre samverkan mellan olika samhällsaktörer. Det handlar även om konkreta åtgärder som parkeringsmöjligheter för bilpooler, och att få en juridisk definition av vad som är en bilpool – det ger oss möjligheter att stödja på ett tydligare sätt. Men just frågan med bilpooler tittar Näringsdepartementet på i en annan utredning.
– Det är väldigt spännande att se att konsumenterna snabbt tar till sig möjligheterna med delningsekonomin. Och det är ett möjlighetsperspektiv vi försöker ha i den här utredningen, inte bara se på utmaningar och problem.
Text: Åsa Berner
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet