Uppstickarnas hårda prövning

Artikeln har uppdaterats. 

Efter flera år med fokus på tillväxt ökar nu trycket på fintechbolagen att snabbt ställa om till lönsamhet. De nya direktiven kommer från ägarna och hänger ihop med det osäkra makroläget med kriget i Ukraina, stigande räntor och inflationen.

Vid sidan av det har investerarsidan svängt och blivit alltmer kräsen. Efter rekordåret 2021 minskade investeringarna i fintechsektorn globalt med 46 procent i fjol till 775 miljarder kronor, enligt en rapport från CB Insights. Nedgången var särskilt stor under andra halvåret, där fjärde kvartalet var det svagaste sedan 2018.

Den ökade återhållsamheten märks även i Sverige. Enligt en färsk rapport från Swedish Fintech Association reste 47 procent av fintechbolagen kapital under 2022, att jämföra med 52 procent under 2021.

Under en dragning på Swedish Fintech Week i februari målar Erika Eliasson Ekberger, ordförande för intresseorganisationen och med ett långt förflutet inom fintech, upp en bild av var branschen står i nuläget. Det är en bransch under press. Hon konstaterar att nästan hälften av fintechbolagen behöver ta in mer kapital under 2023. Samtidigt uppger mer än hälften, 56 procent, att det har blivit svårare än tidigare.

– Många företag upplever en osäkerhet kring vad som kommer hända om de inte får tillgång till mer kapital under en överskådlig tid, sa hon under seminariet.

Den så kallade överlevnadsperioden för bolag som misslyckas att resa kapital sträcker sig från sex månader upp till tre år, enligt Swedish Fintech Associations rapport.

I takt med att investerare håller hårdare i pengarna har värderingarna inom såväl fintech som den bredare techsektorn rasat ihop. Det amerikanska betalbolaget Paypal, för att nämna ett exempel, har tappat 70 procent av börsvärdet de senaste två åren.

Armando Coppola som är partner och fintechchef på riskkapitalbolaget Wellstreet anser att det finns bra investeringsmöjligheter, men pekar samtidigt på riskerna med att bolagen har svårare att resa kapital.

– Det har gått från fear of missing out till fear of losing. Det är mer normaliserat nu. I fjol hade vi ett affärsflöde där bolag försökte sälja »luft från Nordpolen på burk«. Vi ser inte den sortens affärer i transaktionsflödena i dag.

– Den utrensning som nu sker är bra, både i fintech och runtom i världen, sa han under ett seminarium tidigare i år.

Motvindarna i sektorn har slagit hårdast mot betaljätten Klarna. Vid utgången av 2021 låg värderingen på 390 miljarder kronor, vilket placerade bolaget på en andraplats efter Nordea i den nordiska banksektorn. Men efter en turbulent vår där bolaget misslyckades med att resa nytt kapital i kombination med ökade förluster rasade värderingen ihop. I en kapitalrunda i juli värderades bolaget till 69 miljarder kronor, det vill säga knappt en femtedel jämfört med några månader tidigare.

Det nya läget har fått konsekvenser för de anställda. Strax före sommaren 2022 kom beskedet att 10 procent av personalen, motsvarande 700 anställda, fick gå.

Gilberto Sanchez jobbar som business operations associate på Klarna och sitter sedan i höstas i den lokala Unionenklubbens styrelse. För honom och kollegerna kom beskedet som en chock.

– Innan nedskärningarna var allt positivt. Klarna växte och expanderade över flera marknader, så detta kom verkligen från ingenstans. Vi behövde vänta en vecka innan vi fick veta vilka som skulle få gå. Det var otäckt, säger han.

Sista ordet om nedskärningarna är ännu inte sagt. Unionen stämmer nu Klarna i Arbetsdomstolen för brott mot medbestämmandelagen, efter att bolaget inte informerat facket om sparpaketet i förväg. För detta fick Klarna även skarp kritik från den lokala Unionenklubben. Senare blev det känt att fem av nio fackligt aktiva uppmanades att säga upp sig, däribland klubbordförande Sen Kanner.

Gilberto Sanchez satt själv inte klubbstyrelsen under den perioden, men påpekar att stämningen bland personalen låg på botten.

– Vi medarbetare tappade motivation och förtroende för arbetsgivaren. Under hösten från september till november såg vi en stadig nedgång i medarbetarnas mående, vi kände oss inte motiverade att jobba hårdare än vi borde, säger han.

Bolagets ökade fokus på att minska kostnaderna märks i vardagen på jobbet, enligt Gilberto Sanchez. Exempelvis finns vissa uppskattade personalförmåner inte längre kvar. Samtidigt påpekar han att makroläget har ökat intresset för trygga arbetsvillkor. På Klarna har antalet medlemmar i Unionenklubben ökat till 47 procent, att jämföra med mätningen i september då antalet fackligt anslutna låg på 28 procent. Samtidigt pågår nu ett arbete med att ta fram ett utkast för ett kollektivavtal på Klarna, berättar han.

– Vi hoppas kunna ha ett samtal med Klarna snart och inleda förhandlingen. Jag känner mig säker på att vi kommer ha ett kollektivavtal på plats senare i år.

Sedan den här artikeln publicerades i slutet av mars har de tre fackförbunden Unionen, Akavia och Sveriges ingenjörer begärt att inleda förhandling om ett kollektivavtal på Klarna.

Klubbens krav handlar bland annat om att personalen ska kunna föra fram sina åsikter till ledningen på ett transparent och tryggt sätt och om att säkerställa marknadslöner.

– Det kommer inte längre vara en vi mot dem-mentalitet, utan en vi-mentalitet. Klarna är ett jättefint bolag, men som alla bolag har även Klarna sina utmaningar. Det är det vill förbättra, säger han.

Klarna har inte varit ensamma om att behöva ta in kapital. När den danska bankutmanaren Lunar fyllde på kassan med 390 miljoner kronor i början av februari landade värderingen på knappt 4,5 miljarder kronor, jämfört med de 8,8 miljarder kronor bolaget värderades till för runt ett år sedan. Pengarna ska användas till att skynda på bolagets väg till lönsamhet, hittills har bolaget gått med förlust varje år sedan starten 2015.

Finansliv har tidigare berättat om Lunars offensiva tillväxtplaner i Sverige. 2021 köpte bolaget låneplattformen Lendify och både antalet kunder och anställda har mångfaldigats på kort tid. Enligt siffror från bolaget har Lunar nu över en halv miljon kunder i Danmark, Norge och Sverige, varav 200 000 användare i Sverige.

I början av 2022 siktade ledningen på fortsatt tillväxt och att dubbla personalstyrkan från 90 till 180 anställda. Men när Finansliv pratar med Lunars Sverigechef Mats Persson Bergius ett år senare ligger rekryteringsplanerna på is.

– Vi har inte skalat upp i den takten alls. Vi ökade personalstyrkan ett tag, men sedan har vi pausat. Jag ser inte att vi kommer skala upp något mer på kort sikt, annat än inom vissa nyckelroller, säger han.

Han påpekar att rekryteringssuget i stort är lägre nu än för ett år sedan i fintechsektorn. Enligt Swedish Fintech Associations rapport räknar 81 procent av bolagen med att de behöver rekrytera mer personal under året. Det kan jämföras med utfallet i fjol då 91 procent av bolagen i inledningen av året räknade med att växa, men där 65 procent ökade sin personal i slutändan.

Enligt Mats Persson Bergius ligger det dock inte i korten att behöva säga upp personal.

– Vi har inga planer på att vi ska vara färre, men heller inga planer på att växa personalen kraftigt. Jag tror vi kommer behöva fokusera på att jobba här och nu med de resurser vi har. Sen är det klart att kursändringen gör att vi kommer behöva vara mer noggranna vilken typ av tillväxt vi investerar i och hur vi använder våra pengar.

– Jag tycker att bolaget är i ganska bra form kostnadsmässigt. Det kan ändras självklart, men som läget är i dag har vi en bra överblick var kostnaderna går och har lite större kontroll vad man får lägga pengar på.

När ska ni nå lönsamhet?

– Vi sätter ingen tidsram på det. Vi har en plan som visar att vi kommer nå lönsamhet under överskådlig tid. Sedan i slutändan exakt hur lång tid är en dialog vi behöver ha med ägarna och utifrån vilka möjligheter som dyker upp. Vi har fortfarande en ägarkrets som tror på affärsmodellen och som har gått in med mer pengar, säger han.

I början av april och efter att tidningen hade skickats till tryck kom beskedet att Lunar säljer lånebolaget Lendify till Savelend.

Claire Ingram Bogusz, docent i informatik och media på Uppsala universitet och forskare inom fintech, sammanfattar fjolåret för sektorn med ett ord: turbulens. Marknaden har präglats av två övergripande spår, menar hon. Det ena handlar om inflationen och stigande räntor som satt hårdare press på konsumenter att minska sina kostnader.

– Det har gynnat vissa aktörer i fintech, särskilt inom bolånemarknaden som använder sig av tech för att underlätta processen, säger hon.

Det andra spåret handlar som bekant om svårigheterna för bolagen att resa kapital.

– Tillgången på kapital verkar inte ha försvunnit helt, men med tanke på ränteläget och investeringskostnaden när räntorna ökar så förstår man att det blir en minskning. För bolagen som ännu inte går med vinst, som Klarna, så innebär det att de måste skala ned eftersom det är mycket dyrare nu att ta in kapital i lån och från finansiärer.

Så hur kommer fintechmarknaden utvecklas 2023?

Claire Ingram Bogousz varnar för att makroläget kommer göra det särskilt svårt för nya aktörer att skala upp, vilket i sin tur kan leda till ökade uppköp likt Doconomys köp av bankplattformen Dreams för 420 miljoner kronor. Hon ser också ökade risker för nedskärningar i sektorn, vilket alltså går stick i stäv med bolagens prognoser.

– Jag skulle inte bli överraskad om vi får se ännu mer uppsägningar givet det finansiella läget, för det finns inte samma riskaptit som tidigare. Det är absolut möjligt vi att får se ökade konkurser. Det handlar dels om risken att bolagen inte kan behålla kunder, dels att de inte kan ta in tillräcklig extern finansiering för att skala upp för att se till att de överlever krisen.

Men det hänger också på vilken del av fintech man pratar om, påpekar Claire Ingram Bogusz. Fintechbolag inom betaltjänster är ett exempel som har relativt små marginaler och tuff konkurrens. Men även andra mer experimentella segment, som krypto, kommer att få det fortsatt tufft.

– Det finns alldeles för många oseriösa och spekulativa kryptovalutor där ute, jag tror det är bra att några av dem försvinner. För Bitcoin och krypto i allmänhet tror jag att det kommer bli bra på sikt, men vi kommer nog se en rad oseriösa aktörer försvinna.

Men när vissa bolag blir förlorare är chansen också stor att andra får ett uppsving, enligt Claire Ingram Bogusz. Bland annat ser hon en ljus framtid för lånesidan, trots den ekonomiska krisen.

– Det kommer vara okej för lånebranschen, för det finns ett fortsatt eller ännu större behov av att låna pengar och att sänka sina kostnader. Bankerna har dessutom fortfarande ganska stora marginaler, så det kan finnas möjligheter. Men man måste vara väldigt etablerad för att kunna leverera den säkerhet som kunderna förväntar sig. Det kan vara aktörer inom bolån eller blankolån, jag tror att den här perioden kan vara en bra miljö för dem.