»Riksbanken har lekt med elden«

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, går på hård offensiv mot Riksbanken som hon menar är ansvarig för det kraftiga kronraset.

– Riksbanken har ett mycket stort ansvar i försvagningen av kronan, dels för den penning­politik som centralbanken bedrivit men också för det sätt som Riksbankschefen gått ut och tryckt till kronan verbalt, säger hon.

Trots stark svensk konjunktur har den svenska kronan tappat runt 30 procent mot euron och halverats i värde mot dollarn de senaste åren. I jakten på inflationsmålet på 2 procent har Riksbanken underskattat konsekvenserna av en långvarig minusränta, vilket både drivit upp hushållens skuldsättning och sänkt den svenska kronan, menar Annika Winsth.

–Riksbanken har vid flera tillfällen då kronan varit svag sagt att kronan inte får stärkas för snabbt och att det inte är Riksbankens jobb att stärka kronan. När kronan ligger över 10 euro är det anmärkningsvärt. Jag tror inte Riksbanken fullt ut har reflekterat över vilka risker en svag krona bygger upp i svensk ekonomi.

Enligt Annika Winsth bidrar kronans instabilitet till ökade risker för företagen. Tuffast är det för importbolagen, men även exportbolagen är bekymrade. På grund av kronans oförutsägbarhet tvekar dessutom nu företag att göra nödvändiga investeringar.

– Kronans instabilitet är den vanligaste frågan jag får från näringslivet, följdfrågan är om vi bör gå med i euron. Företagens oro beror främst på osäkerheten eftersom det exempelvis blir svårare att räkna på sina investeringar. Företagen är mycket bekymrade hur svensk ekonomi ska kunna hålla sig konkurrenskraftig när Riksbanken hela tiden dopar ekonomin med en svag valuta.

Min bedömning är att det är för riskfyllt att till varje pris nå inflationsmålet med kronan som verktyg.

– Min bedömning är att det är för riskfyllt att till varje pris nå inflationsmålet med kronan som verktyg. Inflationsmålet är till för att stabilisera ekonomin, men riskerar nu att bli skapa obalanser. Det går att tolka Riksbankens uppdrag mjukare än vad banken gör nu.

Riksbanken har vid ett par tillfällen bemött kritiken att man eldar på försvagningen av kronkursen och nyligen försvarade vice Riksbankschef Cecilia Skingsley i SVT:s Agenda centralbankens penningpolitik.

– Riksbanken har ingen sån politik som går ut på att medvetet göra kronan svag. Utan tvärtom så tror vi att vi kan klara vårt inflationsmål de kommande åren också med en starkare krona, sa Cecilia Skingsley i programmet.

Ska kronan ha en chans att stärkas menar Annika Winsth att Riksbanken tydligt måste visa att den är bekymrad över växelkursen. För att skapa förtroende krävs krafttag, men det finns risk att det kan bli svårt i en utsatt situation.

Problemet är att hushållens räntekänslighet kombinerat med en svag kronkurs nu ger Riksbanken ett mycket litet handlingsutrymme vid en eventuell kris.

Skulle Riksbanken tvingas försvara kronan genom att höja räntan riskerar banken att knäcka hushållen.

– Skulle Riksbanken tvingas försvara kronan genom att höja räntan riskerar banken att knäcka hushållen och företagen som får dyrare finansieringskostnader. Alternativet är att acceptera en svagare krona, vilket redan i dag slår mot importbolagen och vid en ännu svagare krona skulle kunna slå ut delar av dem.

– Riksbanken har lekt med elden när den använt kronan för att till varje pris nå inflationsmålet, säger Annika Winsth.

Enligt Annika Winsth talar få externa faktorer för en vändning i kronan på kort sikt. En dollarförsvagning kan dock möjligen lyfta kronan.