Gå direkt till textinnehållet
Riksbanken. Foto: Jonas Eng

Riksbanken väntas göra förlust på 81 miljarder

Riksbanken gör en förlust på 81 miljarder kronor för 2022, enligt det preliminära resultatet. Enligt Riksbanken ligger främst stigande räntor bakom förlusten. »De värdepapper som Riksbanken köpte under pandemin värderas lägre nu«, säger Riksbankens presschef Tomas Lundberg.

Liksom många andra centralbanker gjorde Riksbanken stora köp av värdepapper under pandemin, främst statsobligationer och bostadsobligationer, för att stötta ekonomin och minska risken för en finanskris. När inflationen och marknadsräntorna nu har stigit snabbt har värdet på obligationer i svenska kronor minskat, liksom värdet på utländska värdepapper. Riksbanken väntas därför redovisa en förlust på 81 miljarder kronor för 2022. Den slutgiltiga årsredovisningen publiceras i mitten av februari.

– Att Riksbanken skulle komma att redovisa en förlust har vi varit medvetna om och kommunicerat om vid flera tillfällen tidigare. De värdepapper som Riksbanken köpte under pandemin för att mildra effekterna av pandemin på svensk ekonomi värderas lägre nu än när de köptes. Bokföringsmässigt talar man därför om en orealiserad förlust, säger Tomas Lundberg.

Håll dig uppdaterad med Finanslivs nyhetsbrev

Din e-postadress kommer enbart att användas för att skicka ut nyhetsbrev och relevant information som inbjudningar från Finansliv. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Riksbanksdirektionen har beslutat att återföra 5 miljarder kronor till resultatet. Det är samtliga medel som avsattes under 2021 och 2022 för finansiella risker, som är tänkta att användas som en buffert just när Riksbanken gör förlust. Men trots de återförda pengarna väntas resultatet bli negativt och Riksbankens egna kapital mycket lågt.

Enligt den nya riksbankslagen som trädde i kraft i år måste Riksbanken göra en framställning till riksdagen om att återställa det egna kapitalet om det blir för lågt. Men det blir aktuellt tidigast då bokslutet för 2023 släpps, vilket är i februari 2024.

Men enligt både tidigare och nuvarande lagstiftning har Riksbanken möjlighet att göra en framställning till riksdagen ändå, på eget initiativ. Den möjligheten analyseras nu. Hur mycket pengar Riksbanken i så fall kommer att begära är ännu inte klart.

– Det är osäkert hur stort belopp en framställning kan komma att omfatta. Den bör baseras på en bred bedömning av Riksbankens finansiella ställning och framtida intjäningsförmåga vid det aktuella tillfället. Riksbanken behöver därför återkomma med mer analys och information om detta framöver, säger Tomas Lundberg.

I samband med att det preliminära resultatet presenterades la Riksbanken också ut en kort informationsfilm på sin Linkedin-sida om förlusten. Där framhåller man att det viktiga för samhällsutvecklingen inte är om Riksbanken gör vinst eller förlust utan att Riksbanken når sina mål, däribland en låg och stabil inflation på 2 procent. Men det målet ligger Riksbanken långt ifrån. Inflationstakten var 10,2 procent i december, något som inte nämns i filmen.

Varför nämner ni inte det?

– Att inflationen är för hög och vilka åtgärder Riksbanken vidtar för att den ska bli låg och stabil igen är en stor och viktig del av vår kommunikation. Just den här filmen syftade till att på ett enklare sätt förklara att Riksbanken inte är en vinstgivande affärsbank utan att vinster och förluster blir en följd av de åtgärder som vi genomför för att uppfylla vårt samhällsuppdrag att bidra till låg och stabil inflation, säger Tomas Lundberg.

»Nu är vi i den tid på året som jag gillar allra bäst. Visserligen är det i min del av landet för det mesta grått och kallt utan snö på backen, men det är ljus i alla fönster och snart kommer kanske ändå snön och ger ännu mer ljus«, skriver Helena Giertta.
Läs Helenas Gierttas ledare

FINANSFÖRBUNDETS KRÖNIKA: »Målet är ett ännu starkare förbund«

»En hållbar förändring i finansbranschen – det är Finansförbundets verksamhetsinriktning för de kommande tre åren.«
Läs krönikan