Riksbankens köp av värdepapper ineffektiva
Riksbankens köp av värdepapper har inte haft någon större effekt på inflationen, och köpen kommer att leda till mycket stora förluster för staten. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning.
Under perioden 2015–2022 gjorde Riksbanken omfattande köp av värdepapper för att stimulera inflationen, som då låg under inflationsmålet på 2 procent. Vid utgången av 2021 hade Riksbankens ett värdepappersinnehav på 975 miljarder kronor.
Men köpen har inte varit effektiva, enligt Riksrevisionens granskning.
– Vi kan inte se att det finns stöd för att köpen påverkat inflationen på ett påtagligt sätt. Samtidigt kommer kostnaderna för köpen att bli betydande, vilket i slutänden drabbar statens finanser, säger riksrevisor Helena Lindberg i en kommentar.
Köpen av värdepapper har redovisats på ett transparent sett och baserades på förhållandevis gedigna underlag, men åtgärden var oprövad och det rådde en stor osäkerhet kring effekterna, konstaterar Riksrevisionen.
Riksrevisionen rekommendationer till Riksbanken
- Undvik att köpa tillgångar med primärt syfte att påverka inflationen.
- Undvik stora långsiktiga innehav av statsobligationer, så att det finns möjlighet att köpa sådana vid framtida finansiella kriser.
- Redovisa tillgångsköpens kostnader och sidoeffekter på ett tydligare sätt till allmänhet och riksdag, förslagsvis i redogörelserna för penningpolitiken.
Källa: Riksrevisionen
Dessutom kommer kostnaderna för köpen att bli mycket stora, enligt granskningen. Den höga inflation vi har i dag och de snabba räntehöjningarna har lett till att Riksbanken väntas göra en förlust på cirka 61 miljarder kronor på värdepappersköpen. Det har också inneburit att värdet på de obligationer som Riksbanken köpt har minskat kraftigt, vilket bidar till att Riksbankens egna kapital blir negativt.
– Det var en oväntad utveckling. Men Riksbankens kostnadsberäkningar har utgått ifrån att styrräntan skulle stiga väldigt långsamt. Därmed har riskerna för förluster underskattats, säger Jörgen Appelgren, projektledare för granskningen.
För att täcka upp för förlusterna och återställa Riksbankens egna kapital behöver staten tillföra cirka 80 miljarder kronor, enligt Riksbankens preliminära bedömning. Dessutom förväntas Riksbanken inte kunna ge staten någon utdelning under överskådlig tid.
– Det är viktigt att Riksbankens åtgärder granskas och diskuteras så att penningpolitiken kontinuerligt kan förbättras. Finansutskottet kommer nu att behandla Riksrevisionens rapport och Riksbanken återkommer med ett yttrande i början av nästa år, säger riksbankschef Erik Thedéen i en kommentar till Riksrevisionens granskning.
