Riksgälden får kritik för miljardförsäljning

Riksgälden meddelade i slutet av augusti att myndigheten stänger en strategisk position i svenska kronan mot euron. Positionen uppgår till 7 miljarder kronor, vilket ligger strax under maxtaket för myndighetens mandat på 7,5 miljarder. Orsaken bakom avvecklingen handlar om det osäkra marknadsläget, säger Klas Granlund, avdelningschef för Skuldförvaltning på Riksgälden.

»Beslutet att avveckla positionen bygger på att stora omvärldsförändringar med pandemin, kriget i Ukraina och hög inflation gör att vi inte längre har en tydlig uppfattning om hur kronan ska utvecklas. Vi ser inga väsentliga kostnadsfördelar som kan motivera den risk som positionen innebär«, säger han i en skriftlig kommentar till Finansliv.

Den svenska kronan är nu rekord­svag. Sedan årsskiftet har kronan tappat runt 20 procent mot dollarn och handlades i början av september i 10,80.

Det finns ingen tidsplan när positionen ska vara stängd, utan avvecklingen kommer anpassas efter marknadsförutsättningarna, enligt Klas Granlund.

Riksgälden började bygga upp sin position för en starkare krona 2018 genom köp av valutaterminer, därifrån har kronkursen fluktuerat runt värden som ligger nära den nivån. Syftet med valutaköpen är att hålla statsskulden så låg som möjligt.

»Det skickar en signal att förtroendet för valutan inte är så högt som man skulle önska.«

SEB:s analyschef Carl Hammer anser att Riksgäldens försäljning förstärker intrycket att de största svenska institutionerna har ett svagt förtroende för den svenska kronan.

– Det skickar en signal att förtroendet för valutan inte är så högt som man skulle önska.

Han påpekar att stängningen kommer öka motvinden för kronan ytterligare, eftersom Riksbanken sedan en längre tid redan är storsäljare av svenska kronor för att bygga upp en egenfinansierad valutareserv. I februari ökade Riksbanken takten i köpen av utländsk valuta till 11,6 miljarder i månaden från 5,5 miljarder vilket kommer fortsätta fram till årsskiftet, enligt Riksbanken. För att stilla trycket mot kronan vore en åtgärd att Riksbanken pausade valutaköpen, säger Carl Hammer.

– Det hade varit det mest logiska att göra i det läge som vi befinner oss i nu. Kronan är rekordsvag och att Riksbanken fortsätter sälja och att nu även Riksgälden stänger sin position bidrar till att hålla kronan svag och därmed förvärra effekten av redan höga importpriser.

Carl Hammer spår att kronan fort­sätter att handlas svagt en bit in mot årsskiftet. Hur stor försvagningen blir hänger på energikrisen i Europa.

– Det kommer vara avgörande. Euron går uppenbart väldigt svagt, mycket beroende på att Europa be­finner sig i akut energikris. Hur det i slutändan faller ut kommer påverka om kronan stärks eller försvagas, även om en stor del redan är inprisat. Euron är redan nere på paritet mot den amerikansk dollarn och så länge euron är sårbar bör även den svenska kronan påverkas negativt, säger han.

På frågan hur säljtrycket från ­svenska institutioner påverkar för­troendet för svenska kronan påpekar Klas Granlund igen att beslutet att ­sälja ­positionen inte grundats på uppfattningen om kronans utveckling.

– Beslutet bygger på att omvärldsfaktorerna är så osäkra och att vi därför, inom ramen för vårt uppdrag, inte längre kan motivera risken det innebär att behålla positionen.

– Vi ser helt enkelt inte några väsentliga kostnadsfördelar för skattebetalarna som kan motivera risken. Mycket har hänt i omvärlden sedan vi tog kronpositionen för fyra år sedan, säger Klas Granlund.

Vissa anser att försäljningen i svenska kronor från svenska institutioner ökar trycket på Riksbanken att höja räntan. Vad är din syn?

– Riksgäldens uppdrag är att se till att kostnaden för statsskulden är så låg som möjligt med beaktande av risk. Det är det vi grundar våra beslut på.

Finansliv har sökt Riksbanken för en kommentar.