Så fungerar LEI-koder

I Mifid 2 som trädde i kraft den 3:e januari finns krav på LEI-koder. Vad är det?

– LEI står för Legal Entity Identifier och är en global identifieringskod för samtliga företag och juridiska personer som köper eller säljer finansiella instrument och värdepapper på en handelsplats, exempelvis en börs. Koden motsvarar på ett ungefär personnummer för privatpersoner och organisationsnummer för företag. LEI-kravet gäller samtliga aktiebolag och juridiska personer som gör affärer i värdepapper.

Vad är bakgrunden till LEI?

– En anledning till framväxten av LEI-koder är att det tidigare inte fanns ett enhetligt sätt på global nivå för att identifiera juridiska personer och företag som gjorde gränsöverskridande affärer. De nationella företagsregistren, exempelvis i form av organisationsnummer i Sverige, räckte inte till.

– En annan anledning till LEI-koderna är att det under den senaste finanskrisen, när Lehman Brothers gick omkull, uppstod problem med att identifiera motparter i de finansiella transaktionerna. Lehman Brothers var organiserat i tusentals dotterbolag och efter deras kollaps hade många fordringsägare svårt att veta vilket av dessa bolag som de egentligen hade gjort affärer med.

– Efter finanskrisen utvecklade medlemmarna i G20-klubben och det internationella organet Financial Stability Board (FSB) en kravspecifikation för LEI som sedan har resulterat i lokala bestämmelser i USA och EU. Genom EMIR (EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister) som började gälla 2012 fastställs att samtliga företag och juridiska personer som handlar med derivat behöver ha en LEI-kod.

– I och med Mifid 2 omfattas dock fler aktörer av LEI-koderna. Nu gäller alltså kraven alla företag eller juridiska personer som säljer och köper samtliga former av finansiella instrument på en handelsplats. Syftet med LEI är att företag och juridiska personer ska kunna identifieras i transaktionsrapporteringen som används av myndigheter, exempelvis Finansinspektionen, för att övervaka värdepappersmarknaden. Därmed ska transparensen och säkerheten inom handeln öka.

Att göra denna identifiering låter så självklart. Varför har inte LEI uppstått tidigare?

– En global identifierare är egentligen okontroversiellt. Att skapa en global standard tar dock lite tid. Nu skyndade Lehman Brothers och finanskrisen på utvecklingen.

Hur påverkas företagen av LEI?

– Kraven innebär främst ökade kostnader. Den som behöver en LEI kan ansöka om detta genom ett ombud, en så kallad Local Operating Unit, LOU. Det finns flera LOU:er. Dessa har mandat att tillhandahålla registrering av koderna och tar ut en avgift av de ansökande företagen. LEI-koderna måste därtill förnyas varje år, även av de företag som inte aktivt bedriver handel i värdepapper men som vill kunna göra sådana affärer.

Har de svenska bolagen hängt med och skaffat LEI innan reglerna började gälla?

– Vi var först oroade att många skulle missa att ansöka om LEI. Om ett bolag inte har skaffat koden kan dennes order inte registreras på en handelsplats. Eftersom det tar ett antal arbetsdagar att få koden efter att man har ansökt om den, skulle det innebära att ett företag inte kan göra affärer en viss tid.

– Vi gick ut med en informationskampanj i höstas för att förhindra köbildning i sista minuten. Som tur är skaffade de flesta svenska bolag LEI-koden i god tid. Bara några få aktörer var sent ute.

Hur ställer ni er till LEI-kraven?

– Även om kraven medför extra administration och kostnader för bolagen så ställer vi oss positiva till reglerna. LEI-koderna skapar mer ordning och reda.