Så fungerar nya referensräntan

Den 2 september i år lanserade Riksbanken Swestr, vad är det?

– Swestr är en helt transaktionsbaserad referensränta i svenska kronor med löptid en dag (over-night, O/N). Vi har haft en testperiod för Swestr sedan slutet av januari i år men från och med noteringen som publicerades den 2 september kan Swestr användas i finansiella kontrakt.

Vad är bakgrunden till initiativet?

– Det har pågått ett internationellt reformarbete avseende referensräntor under många år. En viktig del i det arbetet har varit att ta fram referensräntor som bygger på faktiska transaktioner, vilket vanligen gjorts av centralbankerna. Swestr är även ett svar på de tillkortakommanden som Riksbanken ser med Stibor.

Vilken funktion fyller den nya referensräntan?

– Referensräntor möjliggör en standardiserad prissättning av finansiella kontrakt som följer ränteutvecklingen. Swestr uppfyller den grundläggande funktionen, men tas fram på ett mer tillförlitligt sätt än traditionella referensräntor.

Hur görs beräkningen av Swestr?

– Nio banker, som tillsammans täcker in i stort sett hela penningmarknaden, rapporterar dagligen sina Swestr-transaktioner till Riksbanken. Rapporteringen sker på morgonen efter affärsdagen. Swestr baseras på inlåning från banker, finansiella och icke-finansiella bolag samt Riksgälden. Det är endast transaktioner »över natten« som används, inte inlåning på konto. Under morgonen genomförs sedan kontroller, bland annat för att se till så att transaktionsunderlaget är tillräckligt robust. Därefter trimmas det innan Swestr beräknas som ett volymviktat genomsnitt. Klockan 11 varje bankdag publiceras Swestr på Riksbankens webbplats.

Hur skiljer sig Swestr från traditionella referensräntor?

– Swestr fastställs baserat på genomförda transaktioner och lämnar inget utrymme för bedömningar. Det här är den centrala skillnaden mot traditionella referensräntor som till stor del är baserade på bankernas bedömningar av ränteläget.

– Det finns även andra skillnader, exempelvis motpartskretsen och löptiden. Swestr baseras på transaktioner med en bred motpartskrets medan traditionella referensräntor ska avspegla transaktioner mellan de banker som sätter räntan. Vidare avser Swestr den allra kortaste löptiden, medan traditionella referensräntorna finns på längre löptider.

På vilket sätt påverkas aktörer i finansbranschen av den nya referensräntan?

– Riksbanken anser att finansmarknadens aktörer framöver bör använda Swestr som referensränta i svenska kronor. Som ett första steg bör Swestr ersätta Stibor på dess kortaste löptid (tomorrow-next, T/N), som är snarlik Swestrs löptid.

– Detta innebär en omställning för finansmarknadens aktörer, men fördelarna med en mer tillförlitlig referensränta väger upp för arbetsinsatsen som behövs. Sverige bör även följa med i den internationella utvecklingen. Motsvarande övergång har redan skett eller kommer att ske inom kort i många andra länder.

När blir det möjligt att använda Swestr även för längre räntebindningsperioder?

– Vi började nyligen att publicera genomsnittsräntor för olika tidsperioder och ett index baserade på Swestr. De här avspeglar avkastningen på en investering som varje bankdag förräntas med Swestr och kommer förenkla administrationen av Swestr-kopplade kontrakt.

– Men även om Riksbanken nu ger förutsättningar för att Swestr brett ska ersätta Stibor på längre löptider så är det ett utvecklingsarbete över flera år. En sådan övergång måste ske på ett ordnat sätt och olika typer av finansiella kontrakt kan behöva hanteras på olika sätt. Riksbanken är mycket mån om att finansbranschen nu sätter i gång med det här arbetet.