Hälsa
Det behövs en mobbningsombudsman, när det svenska systemet inte fungerar som det är tänkt, menar psykologen Stefan Blomberg.
Det behövs en mobbningsombudsman, när det svenska systemet inte fungerar som det är tänkt, menar psykologen Stefan Blomberg.

Så kan mobbning på arbetsplatsen förebyggas

Publicerat den 16 maj 2016 kl. 13:44

Frånvarande, eller väldigt svagt, ledarskap är en av orsakerna till vuxenmobbning på arbetsplatser.

Det behövs en mobbningsombudsman, när det svenska systemet inte fungerar som det är tänkt, menar psykologen Stefan Blomberg.

– Systemet utgår ifrån att alla inblandade spelar efter reglerna och samverkar, att arbetsgivaren tar sitt ansvar för arbetsmiljön. Men när arbetsgivaren inte gör det, och facket är för svagt och inte vågar säga emot – det kan till exempel röra sig om en stark entreprenör på en liten ort – då har du som utsatt ingenstans att ta vägen, säger Stefan Blomberg, legitimerad psykolog på Arbets- och miljömedicin vid universitetssjukhuset i Linköping.
I sådana fall återstår det för den drabbade bara att fly, menar han. Arbetsmiljöverket, AV, kan inte hjälpa enskilda personer, trots att många tror det. Dess uppgift är att titta på systemet i stort, inte att utöva tillsyn i det enskilda fallet.
Det är därför Stefan Blomberg efterlyser en mobbningsombudsman, som staten finansierar, i likhet med Diskrimineringsombudsmannen, DO.
– Mobbning är så allvarligt – det handlar om personer som är svårt utsatta, i ett enormt maktunderläge.

För två år sedan kom en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, som visade att risken att utveckla depressionssymptom var nästan tredubblad för den som var utsatt för mobbning.
– Det är en kraftig riskökning i en fruktansvärd sjukdom. Risken för självmord är också klart förhöjd. Det handlar alltså om oerhört allvarliga hälsorisker, av samma typ som vid våldtäkt och tortyr.
Ett alternativ till en mobbningsombudsman skulle kunna vara att följa Norges exempel, där deras arbetsmiljöverk har uppdraget att även titta på enskilda fall.
– Vad som är viktigt är att det blir en oberoende instans, säger Stefan Blomberg.

Flera mätningar indikerar att problemen med mobbning ökar på de svenska arbetsplatserna. Till exempel uppger fler till Arbetsmiljöverket att de det senaste året upplevt hot eller trakasserier, som fått dem att känna sig så utsatta att det lett till ohälsa. Procentsiffran är blygsam – en halv procent – men det motsvarar upp till 25 000 svenskar som svarar så.
– Det är en stark indikation, eftersom det var 0,3 procent i förra mätningen. En ökning från cirka 15 000 till 25 000 är en ökning med ganska många personer.
Samtidigt har man sett en stadigt ökande trend med anmälda arbetssjukdomar där den drabbade anger mobbning och trakasserier som anledning. 2010 var det 600 fall, 2014 drygt 1150 fall – det vill säga en fördubbling på fem år.

Ett ljus i tunneln, som skulle kunna bidra till att vända den negativa trenden, är de nya arbetsmiljöföreskrifter som började att gälla 1 april 2016. Enligt de nya reglerna måste arbetsgivarna ha åtgärder mot mobbning.
– Det är en klar skärpning av reglerna. De fackliga kommer att ha mer i ryggen om de ska påtala brister i arbetsmiljön och hur man systematiskt hanterar  problemen, genom att hänvisa till föreskrifterna, säger Stefan Blomberg.
Det nya regelverket kräver till exempel tidigare insatser. Kränkande särbehandling har också vidgats som begrepp.
– Det kommer bli svårare för arbetsgivare att förklara bort och säga att något inte är kränkande särbehandling.

Dessutom är de nya reglerna tätt knutna till föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket gör det mer tydligt hur mobbning ska utredas, det vill säga på samma sätt som arbetsgivaren sen tidigare varit skyldiga att utreda sjukdom, olycksfall och tillbud.
– Man kommer behöva utreda för säkerhets skull, för det kan komma att kosta en hel del om det i efterhand kommer fram att arbetsgivaren borde ha utrett, men inte gjort det, säger Stefan Blomberg.
Reglerna slår också fast att den som ska utreda ska vara kompetent, oberoende och agera med båda parters förtroende.
Stefan Blomberg har märkt stort intresse, dels från arbetsgivare, men också från konsulter inom företagshälsovården, som efterfrågar kompetenshöjning.
– Det talar för att frågan tas på allvar. Så jag tror reglerna kommer få effekt.

Text: Åsa Berner