Så lånar vi oss till en bättre värld

HÅLLBARA KREDITER I dag finns det bara en legal verksamhet som Swedbank valt att förbjuda alla investeringar i och utlåning till: kärnvapen. Nu öppnar bankens hållbarhetschef Amanda Jackson för att arbeta mer med uteslutning i  framtiden – men det är en komplex fråga.

Text: Åsa Berner
Foto: Johan Marklund

Hållbarhetsdiskussionen inom finans har tills nu mycket kretsat kring frågan om fondförvaltning, det vill säga om förvaltarna ska utesluta vissa företag eller företeelser ur sina portföljer. Eller kanske stanna kvar, men försöka genom dialog påverka företagen att förändras.

Men samtidigt som en bank säger nej till ett företag i sin fondförvaltning, kan banken säga ja till att låna ut pengar till samma företag. Och det handlar om långt mycket mer pengar.

–          Vi har nästan dubbelt så mycket pengar i utlåningsverksamheten som i fondförvaltningen. Vi kan därför ha väldigt stor påverkan även genom vår kreditgivning, säger Amanda Jackson, hållbarhetschef på Swedbank.

Hon har de senaste åren jobbat nära bankens kreditorganisation för att ta fram nya sektorriktlinjer, som stöd för riskbedömning och dialog med företagskunder.

–          Det har varit viktigt att ha med dem som jobbar med krediter, så att det inte bara drivs av hållbarhetsfolk. Det är inte något ”hitte-på”, utan relevant för affären.

Amanda Jackson utbildar kontinuerligt rådgivare för medelstora företag i hållbarhetsanalys, samt har även utbildat styrelse och ledning i hållbarhetsfrågor. Banken har också precis lanserat en e-learning-utbildning inom hållbarhet som är obligatorisk för alla medarbetare på alla marknader.

–          Det gäller att få förförståelse för frågan hos medarbetarna, och inte bara säga ”här har du sektorsriktlinjer och en modell”.

Hållbarhetsanalys ska göras för alla företagskrediter över en miljon kronor i Sverige.

–          Riktlinjerna ska hjälpa rådgivarna att ställa rätt frågor till kunden, för att de ska kunna ha en initierad diskussion.

–          Det handlar om att få det mer affärsnära. Det är lätt att fråga saker som inte har affärsrelevans – olika bolag och branscher har olika risker. Genom att förstå bolagets risker och vilka rutiner företaget har för att hantera dessa, kan vi ta bättre affärsbeslut.

Sektorsriktlinjerna tar upp väsentliga hållbarhetsaspekter för respektive bransch, som miljö, mänskliga rättigheter och korruption. Riktlinjerna ger förslag på relevanta frågor för olika branscher, till exempel frågor kring leverantörskedja. Förutom vad företaget gör, ska hållbarhetsanalysen också se till var företaget finns.

–          Det är olika för olika sektorer. För olje- och gasföretag handlar det mycket om miljöfrågan, men också rätten till land. På fastighetssidan är klimatfrågan stor, säger Amanda Jackson.

2011 bildade banken ett etik- och hållbarhetsråd, dit samtliga affärsområden kan skicka vidare hållbarhetsrelaterade frågor som är svåra att avgöra. Alla potentiella affärsrelationer med försvarsmaterielindustrin ska till exempel behandlas av etik- och hållbarhetsrådet.

–          Till stöd för den analysen har vi en företagsanalytiker som är specialiserad på sektorn – det är inte ett ansvar vi kan lägga på gemene man eller kvinna i linjen.

Att titta på miljörisker i kreditgivningen är inget nytt; miljö är troligtvis den fråga som banker och övriga näringslivet känner sig mest bekanta med inom hållbarhetsarbetet. Mänskliga rättigheter har däremot kommit upp på bordet på allvar först de senaste åren.

För att förbättra medarbetarnas kunskaper på området innehåller de nya riktlinjerna en landkarta, som ska ge bättre översikt av läget i ett specifikt land.  Tidigare har frågorna till företagen varit på en mer övergripande nivå, som handlat om vilken världsdel företaget verkar i.

För att kunna göra kartan har Swedbank fått köpa in extern information och slå ihop två olika riskindex, ett för korruption och ett för mänskliga rättigheter. Ett högriskland lyser rött på kartan.

Det händer att Amanda Jackson följer med ut till företag som jobbar i högriskbranscher, för att ha dialog och ge stöd till företagen hur de kan utveckla hållbarhetsarbetet.

–          Det är olika hur mycket vi påverkar. Vissa är duktiga redan, medan andra uppskattar stöd från oss.

I dag finns det bara en legal verksamhet som Swedbank valt att förbjuda alla investeringar i, även utlåning till, nämligen kärnvapen.  Den policyn antog banken så sent som hösten 2013, först ut bland storbankerna. Sedan dess har SEB nyligen antagit en policy och Handelsbanken håller för närvarande på att införa en sådan.

Men Amanda Jackson öppnar för att banken kan arbeta mer med uteslutning i framtiden. Det är en del i det arbete hon precis dragit igång med att skapa en hållbarhetsplattform, så att samma minimikrav ställs i hela banken.

–          Uteslutning är en pytteliten del av hållbarhetsarbetet, men vi måste identifiera och sätta de yttre ramarna för var vi ska vara och inte. Vi behöver ha en policy att hänvisa till om vi ska säga nej till att ge krediter.

–          Vissa branscher eller produktgrupper kan komma att uteslutas för att de inte är hållbara, och för att vi bedömer att det inte kan förändras.

Tobak är en industri som många på investerarsidan uteslutit, och är något som kanske skulle kunna slå igenom även på kreditsidan, tror Amanda Jackson.

–          Sen måste man förstå att det är jättekomplext, det går sällan att utesluta hela värdekedjan. Kanske kan vi utesluta tillverkare av tobak, men inte varje kiosk som säljer.

Arbetet med att skapa hållbarhetsplattformen i Swedbank kommer att pågå under 2015 och 2016.

Produkter och tjänster med hållbarhetsvinkel är ett annat område som rimligen kommer att öka, säger Amanda Jackson. På en direkt fråga om låneprodukter med hållbarhetsvinkel, svarar hon att lägre räntor för bra hållbarhet kanske skulle kunna vara ett spår för någon bank.

–          Men det finns säkerligen en mängd andra produkter också, som exempelvis lån för omställning eller energieffektivisering.