Gå direkt till textinnehållet
GUIDEN Kamala Krishnan, sektionschef på sektionen för konsumentpriser på avdelningen för ekonomisk statistik och ­analys, SCB. Foto: SCB

Så mäter vi inflationen i Sverige

GUIDEN Vad är skillnaden mellan de olika måtten på inflation och hur går mätningen till? Kamala Krishnan, sektionschef på sektionen för konsumentpriser på avdelningen för ekonomisk statistik och ­analys på SCB reder ut begreppen.

Inflation mäts via något som kallas KPI och KPIF. Vad är detta och vad är skillnaden mellan måtten?
– Konsumentprisindex, eller KPI, mäter den genomsnittliga prisutvecklingen i samhället och ska spegla allt som vi privatpersoner konsumerar. KPIF visar samma prisutveckling som KPI men utan effekterna av ändrade räntesatser, det vill säga ett KPI med fast ränta.

Vad ingår i varukorgen för KPI?
– Varukorgen består av allt som privatpersoner konsumerar och prisut­vecklingen redovisas enligt en internationell klassificering med 12 olika varugrupper. Det är mat och dryck, kläder, boendekostnader, fritidsvaror, sjukvård, kommunikationer, alkohol och tobak, transport, utbildning, restaurang och hotell och diverse andra varor. SCB gör sedan ett urval som representerar produkterna i konsumtionen. Inom vissa områden har vi väldigt bra koll på hur mycket och vad som konsumeras, inom andra områden är det lite svårare att få exakta uppgifter.

Riksbanken valde 2017 att byta inflationsmått till KPIF från KPI. Vad är bakgrunden till det?
– I stora drag handlar det om att Riksbanken ville ha ett mått som inte på­verkas av ändrade räntesatser, alltså att måttet inte förändras om Riksbanken ändrar i sin penningpolitik. Låt säga att Riksbanken höjer styrräntan så påverkar det hushållens boräntor, vilket i sin tur påverkar KPI genom att det ger utslag i form av högre boendekostnader. Det ville man komma ifrån genom att införa ett mått med en fast ränta.

SCB uppdaterar varukorgen varje år, hur går det till?
– Vid varje årsskifte uppdateras varukorgen med ny information om hur konsumtionen har förändrats. Från ett år till ett annat sker det oftast inte så stora förändringar. Under pandemin inträffade dock ett plötsligt konsumtionsskifte från flygresor, hotell, nöjen och liknande tjänster till mer mat och olika slags fritidsvaror.

Vissa tillgångspriser som bostäder och aktier ingår inte i inflations­måtten, hur kommer det sig?
– Vi följer internationella manualer och riktlinjer för hur man mäter KPI, och investeringar som aktier ingår inte i det, utan ses som ett sparande. Bostadspriserna fångas upp i konsumentprisindex utifrån de räntekostnader som är förknippade med att äga en bostad. Kostnaden för boende i ägda bostadsformer beräknas genom en så kallad brukarkostnadskalkyl. Brukarkostnaden kan beskrivas som den hyra som skulle betalats om ägaren skulle hyra sin egen bostad. De kostnader som ingår är alltså de som ägaren vill bli kompenserad för vid uthyrning, till exempel räntekostnader, kommunal fastighetsavgift, underhållskostnader och försäkringar.

Inom EU mäts inflation även via något som kallas HIKP, eller harmoniserat index för konsumentpriser. Vad är det?
– Det är ett index som används för att göra inflationstakten jämförbar mellan EU-länder och även några EES-länder, till exempel Norge och Schweiz. I grund och botten är det samma underlag som används för KPI som för HIKP. Den stora skillnaden är att boendeposten inte ingår, alltså kostnaden för att bo i ett hem man äger. Anledningen till skillnader i HIKP och KPI är att många poster beräknas olika mellan länder, framför allt kostnaden för boende. Arbete med att harmonisera beräkningarna pågår för de områden som beräknas olika.

Inflationen har under många år legat under Riksbankens mål, men har nu tagit ordentlig fart. SCB:s senaste mätning visade en inflation i årstakt på 7,2 procent. Vad ligger bakom det?
– Ja, från många år av stillsam inflation har vi nu en ganska bred inflation. Till en början var det drivet av energi och bränslepriser, men nu ser vi även stigande priser på andra saker i samhället som livsmedel, transport, restaurangbesök och hotellövernattningar. Priset på många varor påverkas av prisutvecklingen från energi och bränsle.