Gå direkt till textinnehållet
Manual Illustration: Lotta Sjöberg

Så ska chefen agera vid trakasserier

Sexuella trakasserier Alla arbetsgivare har en skyldighet att förebygga och åtgärda sexuella trakasserier på jobbet. Men vad innebär det i praktiken? Finansförbundets ombudsman Kristina Heyman och FTF:s förbundsjurist Maria Liljedahl reder ut.

Uppropet #metoo har satt fokus på sexuella trakasserier på jobbet och visat att problemen är betydligt mer utbredda än vad de flesta trott. Hur ska då arbetsgivare göra för att komma tillrätta med problemen?

– Arbetsgivaren bär enligt lag ansvaret att förebygga, men också utreda och åtgärda sexuella trakasserier som sker på jobbet, säger Maria Liljedahl, förbundsjurist och förhandlingschef på FTF.

Det gäller inte bara på själva arbetsplatsen, utan även på personalfester, konferenser och tjänsteresor.

– Att tänka på i julfesttider, säger Kristina Heyman, ombudsman på Finansförbundet.

Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare ta fram riktlinjer och rutiner för att förhindra sexuella trakasserier, och även för att förhindra att de som larmar om trakasserier blir bestraffade.

– De ska vara skriftliga och kända av alla medarbetare, säger Kristina Heyman.

I riktlinjerna bör det stå vad sexuella trakasserier är, att arbetsgivaren inte accepterar det på arbetsplatsen, vad man som anställd ska göra om man själv eller en kollega är utsatt och hur arbetsgivaren ska agera när man får kännedom om sexuella trakasserier.

– För att en sådan policy ska få förebyggande effekt får den inte bli liggande i skrivbordslådan. Den måste förverkligas i vardagen genom att arbetsgivaren regelbundet påminner och informerar om hur man jobbar kring sexuella trakasserier. Att ha ett levande samtal om de här frågorna är också ett effektivt sätt för att motverka att det utvecklas en tystnadskultur där anställda inte vågar säga ifrån och anmäla, säger Maria Liljedahl.

Arbetsgivaren ska också fortlöpande undersöka om det förekommer sexuella trakasserier på arbetsplatsen, i form av till exempel kränkande bilder eller budskap, en sexistisk jargong eller fysiska trakasserier.

– Detta kan göras genom en anonym enkätundersökning, säger Katarina Heyman.

Anonyma undersökningar kan vara ett sätt att få folk att våga berätta om de utsatts, vilket har varit ett problem i flera av de fall som uppmärksammats i samband med #metoo.

Om man som arbetsgivare upptäcker att det förekommer sexuella trakasserier är man skyldig att utreda det. Det spelar ingen roll om det är den utsatta själv som anmält eller någon annan.

– Det kan också komma till arbetsgivarens kännedom ryktesvägen, säger Maria Liljedahl.

Utredningen ska startas direkt. I första hand ska arbetsgivaren prata med den utsatta och den som pekats ut, och även med vittnen om det finns. Det gäller att försöka bilda sig en egen uppfattning om vad som har hänt. Men tänk på att sköta utredningen diskret, med hänsyn till de inblandade.

– Arbetsgivaren bör också koppla in facket i ett tidigt skede, särskilt om man planerar att vidta arbetsrättsliga åtgärder, säger Maria Liljedahl.

Om utredningen visar att sexuella trakasserier har förekommit måste arbetsgivaren agera. Det brukar i första hand innebära en tillsägelse till den som har trakasserat, och stödsamtal och hjälp till den utsatta om det behövs.

– Nästa steg av åtgärder om trakasserierna inte upphör kan vara en varning, omplacering eller som sista utväg uppsägning eller avsked av den som trakasserat. Arbetsgivaren är skyldig att se till att de upphör, säger Kristina Heyman.

Det finns dock ingen skyldighet hos privata arbetsgivare att polisanmäla trakasserier, enligt Maria Liljedahl.

– Men det kan vara lämpligt att hänvisa de inblandade att kontakta polisen om det som hänt är av särskilt allvarlig karaktär.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord