Försäkring
Så tacklar branschen de ökade ID-kapningarna
Foto: Istock

Så tacklar branschen de ökade ID-kapningarna

ID-stölder anmäls knappt till försäkringsbolagen, trots att det ingår i hemförsäkringen. Samtidigt ökar försäljningen av specialförsäkringar inom området.

Saga är 20 år. Som många andra har hon en facebook-profil och ett instagramkonto. Så får hon ett sms från ett okänt nummer där avsändaren undrar »hur det ska bli med den där träffen«. Saga förstår ingenting och frågar vem det är som sms:ar. Han är en man som har beställt sex av henne på en eskortsajt och swischat 7 000 kronor i förväg. Nu vill han ha valuta för sina pengar. Men Saga har varken anmält sig till sajten eller tagit emot några pengar. Någon annan har kapat hennes identitet och tjänar pengar på det.

Alexander blev uppringd av en misstänksam postkassör som berättade att någon försökt ändra hans adress med hjälp av ett förfalskat körkort. Han polisanmälde. Men tre veckor senare fick han en faktura på 30 000 kronor för något han inte köpt. Han polisanmälde igen. Ett halvår senare har kaparen handlat för nästan 100 000 kronor i hans namn.

Polisen lägger ner ärendet, men efter att Alexander via tips från en anställd på ett av de företag bedragaren handlat från kan förse dem med bild från postkontoret, facebookprofil och andra uppgifter så har de återupptagit utredningen.

Saga och Alexander är bara två av 120 000 personer som det senaste året polisanmält sin identitet som stulen. Deras fall har tagits upp av nyhetssajten Nyheter 24:s webb-tv-serie Kapad, som är gjord i samarbete med försäkringsbolaget Mysafety.

Ett annat exempel är Securitas vd, Alf Göransson, som i mars förra året drabbades av att en främmande person använde hans personnummer för att ta ett lån. Trots att han polisanmälde ID-stölden lyckades någon försätta honom i personlig konkurs i juli.

 »Det finns absolut en potential i den här typen av tjänster, och det märks inte minst genom att antalet andra aktörer på marknaden har ökat lavinartat.«

Bedrägeri är ett brott som växer »lavinartat«, uppger Polisens nationella bedrägericenter. Under januari månad anmäldes 20 535 bedrägeri­brott, vilket är en ökning med 34 procent jämfört med januari 2017. I närmare 60 procent av de brotten finns någon form av identitets­intrång i botten.

Och bara det brottet – att stjäla eller kapa andras identitet – är ett beteende som även det har ökat »explosivt«, enligt nationella bedrägericentret på Polisen. För bara några år sedan var det inte ens brottsligt att använda en annan persons identitet om det inte skedde som ett led i ekonomisk brottslighet.

Först i juli 2016 blev »olovlig identitetsanvändning« ett brott.

Det definieras som att »använda andra personers identitetsuppgifter på ett sådant sätt att det leder till en skada eller olägenhet för denne«.

Till det räknas till exempel oro för att andra tror att man sagt något man inte sagt. Under andra halvåret 2016 anmälde 10 224 personer, varav 178 barn, att de utsatts för olovlig identitetsanvändning. För helåret 2017 är motsvarande siffror 27 567, varav 371 barn. Eftersom det är ett så nytt brott antas mörkertalet vara stort.

Brott orsakar inte bara jobb för polisen, även om den drabbade inte förlorar pengar får hen en hel del som behöver tas omhand. Förutom då oro och rädsla. Men den enes död, den andres bröd. De senaste åren har allt fler försäkringstjänster mot ID-kapningar dykt upp.

Försäkringsbolaget Mysafety började sälja försäkringar för ID-stölder runt 2008 och omsatte då 144 183 miljoner kronor.

– Då blev vi nästan skrattade åt, säger PA Prabert, vice vd och talesperson för bolaget, vars årsredovisning 2016 visar på en omsättning på 455 700 miljoner och en vinst efter finansnetto på nästan 55 miljoner.

– Marknaden kommer att växa snabbt och mycket de närmaste åren. Vi räknar med att fördubbla vår omsättning på den nordiska marknaden inom de kommande tre åren.

Även andra bolag ser att behovet av ID-försäkringar kommer att växa. Liksom antalet aktörer.

– Det finns absolut en potential i den här typen av tjänster, och det märks inte minst genom att antalet andra aktörer på marknaden har ökat lavinartat sedan 2016, säger Johanna Westin, presstalesperson på Kreditupplysningsföretaget UC, som under 2017 lagt in över 10 000 nya bedrägerispärrar.

UC drog igång sin ID-skyddstjänst 2010. Till att börja med innehöll den en varningssignal när ett personnummers kreditupplysning förändrades.

– Då kan man snabbt upptäcka om något inte stämmer och får som privatperson möjligheten att förhindra, eller iallafall drastiskt minska, omfattningen av en ID-kapning, säger Johanna Westin.

Sedan dess har tjänsten utvecklats och innehåller idag även assistans, det vill säga hjälp att hantera allt som behöver hanteras om man blir drabbas, samt en försäkring på upp till 100 000 kronor för att täcka betalningar och skulder som bolaget inte lyckas spärra eller häva.

Mysafety har fyra delar i sitt försäkringsupplägg: assistans, där man hjälper till att säkra bevis, ger råd och tar del i arbetet med att få bort information, återställa kreditstatus och att bestrida alla krav och fakturor. Rättsskydd upp till 2 miljoner där de hjälper till att driva saken i domstol om det behövs. Försäkring som täcker ekonomiska skador upp till 200 000 om fordringsägare inte ger sig. Samt bevakning online av identiteten.

»Är du Alf Göransson på Securitas har du rätt stor juridisk backup när du blir utsatt, men gemene man har inte det.«

– Förra året inledde vi ett samarbete med Eye-on-ID, en proaktiv bevakningsapp som scannar såväl det publika nätet som deep web och darknet, efter kundens uppgifter i olika misstänkta kombinationer, till exempel e-postadress tillsammans med olika sifferkombinationer som kan vara kreditkortsnummer. Då får du en varning i appen om att det kan vara dags att byta lösenord, säger PA Prabert.

För många som drabbas är just hjälpen med det praktiska en viktig del, enligt PA Prabert. Man drabbas lätt av panik och har inte kunskap om hur man ska gå till väga. Det är också ett arbete som kräver både tid och engagemang.

– Är du Alf Göransson på Securitas har du rätt stor juridisk backup när du blir utsatt, men gemene man har inte det. Många tror inte heller att de kan få hjälp.

Som alltid skiljer det sig förstås åt mellan olika bolags tjänster och det kan vara svårt att jämföra. Jämförelser blir inte heller lättare av att många av de traditionella försäkringsbolagen lagt in skydd mot ID-kapning i den vanliga hemförsäkringen.

Folksam införde det i sin bashemförsäkring för sex år sedan, 2012. Trots det är det få som utnyttjar den hjälpen, säger Karolina Westin, produktutvecklare för hemförsäkringen. Med tanke på att de har två miljoner försäkringstagare borde de ha åtminstone 50 procent av de 120 000 som drabbats enligt brottsstatistiken. 60 000 fall. Men så är det inte.

– Vi ser en ökning av anmälningar år efter år men det är betydligt fler drabbade i brottsstatistiken än vad vi ser i vår skadestatistik. Det är en outnyttjad del av försäkringserbjudandet. Våra kunder hör inte alls av sig till oss i den utsträckning vi trodde när vi införde detta, säger Karolina Westin.

Hon tror att många inte vänder sig till hemförsäkrings­bolaget i första hand utan går direkt på banken eller andra betalningsleverantörer som ligger närmare brottet.

Kanske är ungdomar den största riskgruppen och att de i större utsträckning reder ut detta själva.

Även Folksams ID-skydd går ut på att hjälpa den drabbade att reda ut problemen:

– Vår målsättning är att hjälpa kunden att bestrida krav man drabbas av om någon knycker ens identitet, att se till att kunden får den hjälp man behöver för att reda ut situationen.

I vissa försäkringar kan återstående skulder täckas, men hemförsäkringar har som regel självrisk.

Nya brott föder nya försäkringsbehov. Nya försäkringsbehov föder nya produkter och lockar nya aktörer. Nya aktörer på en växande marknad leder lätt till lycksökare och att gränser prövas. I synnerhet när det gäller sälj- och marknadsföringsmetoder.

Mysafety stoltserar med att vara »först på marknaden« men är också ett av de bolag som fått mycket klagomål hos Konsumenternas Försäkringsbyrå, framför allt när det gäller förnyelse av avtalsbindningar och telefonförsäljningen. PA Prabert är självkritisk:

– Vi har tagit det till oss och haft ett kvalitetsarbete de senaste tre åren. Vi har utbildat personalen till certifierade försäkringsrådgivare och skärpt upp avtalsvillkoren, säger han, och påpekar att de faktiskt vann ett mål mot Konsumentverket i marknadsdomstolen 2016.

»Man kan inte skydda sig. Det som händer är att man får hjälp om skadan sker. Det är viktigt att förstå den skillnaden och att det är tydligt vad man köper.«

Men Mysafety är långt ifrån ensamma om att få kritik. 2016 gjorde Konsumentverket en granskning av ID-försäkringsmarknaden. 14 företag ingick och de flesta fick ett brev av myndigheten med saker att åtgärda.

– Framför allt handlade det om hur ID-skyddet marknadsfördes, säger Elin Steno, jurist på Konsumentverket.

Problemet var att många avtalsvillkor var otydliga, att många spelade på människors rädsla och marknadsförde försäkringen som ett skydd mot en skada.

– Men man kan inte skydda sig. Det som händer är att man får hjälp om skadan sker. Det är viktigt att förstå den skillnaden och att det är tydligt vad man köper, säger hon.

Efter granskningen har nästan alla bolagen rättat sig efter Konsumentverkets tillrättavisning. Ett ärende pågår fortfarande, mot bolaget Protect me. Bolagets ID-skydd är dock inte en försäkring utan en tjänst, enligt Elin Steno. Vilket är ytterligare en dimension av en ny jungfruelig marknad – av de 14 granskade bolagen var fem tjänstebolag och nio försäkringsbolag.

Försäkringar får bara säljas av försäkringsgivare, som står under tillsyn av Finansinspektionen, men vilket bolag som helst kan sälja en tjänst. Skillnaden är dock inte alltid så tydlig för konsumenten.

Men Konsumentverket ser en skillnad:

– Vi har inte så många anmälningar på försäkringsområdet. Det som kommer in gäller mest »tjänster«, säger Elin Steno.

Enligt Finansinspektionen har de flesta förmedlare av ID-skyddstjänster ett försäkringsbolag i botten, även om de själva inte står under FI:s tillsyn.

– Men det finns inget klart skrivet i lagen om vad som är en tillståndspliktig försäkring och inte, säger Timothy Yuan, biträdande avdelningschef för försäkringstillsyn.

»Många av dessa produkter är väldigt lika en försäkring.«

Det man får göra, säger han, är att titta i förarbetena i FRL, försäkringsrörelselagen. Där ställs villkoren att en tjänst som mot betalning lovar att »vid ovissa händelsers inträffande« utge ekonomisk ersättning eller utföra en prestation ska anses vara en försäkringstjänst om den utförs »yrkesmässigt«.

– Många av dessa produkter är väldigt lika en försäkring. Försäkringsbolag innebär en trygghet eftersom det finns en mängd lagkrav på dem. FI ser till att försäkringsbolag med tillstånd sköter sig, säger Timothy Yuan.

Att försäkringar mot ID-kapningar har framtiden för sig märks mer på ett annat sätt än i klagomål på bolagen, säger Andera Szanto på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

– Vi får mer konsumentfrågor på detta. Det har spridits en allmän oro i samhället, säger hon.

Konsumenternas Försäkringsbyrå tycker som regel att det är bättre att lägga in nya behov i hemförsäkringen än att skapa specialprodukter och hon konsta­terar nöjt att sedan 2016 har i princip alla hemförsäkringar ett ID-skydd inbakat.

Men den stora folkliga oron och Folksams blygsamma skadestatistik visar att det finns utmaningar. Inte minst kommunikativa. Här handlar det snarast om att det marknadsförs för lite.

»Vi får mer konsumentfrågor på detta. Det har spridits en allmän oro i samhället.«

– Vi har ett jättebra skydd för våra kunder. Kunderna tycks dock inte vara medvetna att det ingår i hemförsäkringen, säger Karolina Westin på Folksam.

Trots det överväger inte Folksam att bryta ut det till specialförsäkringar. Snarare är det tvärtom: att man måste anpassa hela den grundläggande hemförsäkringen till en alltmer digital värld.

– Vi måste försäkra hela det digitala livet, säger hon.

Att vi bara är i början på en utveckling av ökad digital brottslighet bekräftas även av Brottsföre­byggande rådets, BRÅ, rapporter. 2016 gav BRÅ ut en rapport som visar att identitetsmissbruk ingår i drygt tre av fem, 63 procent, polisanmälda bedrägerier.

Samma rapport hänvisar till UC:s kartläggning och beskriver kreditbedrägerier med identitetsstölder som »ett växande problem som drabbar enskilda, men främst näringslivet, mycket hårt.

Enligt en intervjuad representant för kreditföretagen är det så att »[…] företagen förlorar nästan mer nu på grund av ID-stölder än på rena kreditförluster.« Sammanlagt 62 kreditbedrägeriärenden (16 procent av de anmälda brottsbalksbedrägerierna) innehåller identitetsmissbruk, där privatpersoners identiteter har stulits och använts vid bedrägliga kreditköp eller lån.

Fyra av fem fall handlar om köp, en femtedel består av lån i annans namn.«

Förutom att digitaliseringen gör oss sårbara spelar även globaliseringen in här. PA Prabert lägger ut texten när ämnet kommer på tal:

– Den digitala brottsligheten kommer att öka avsevärt, dels på grund av den digitala utvecklingen i samhället och dels på grund av att denna typ av brott är globala i sin natur. Personerna som utför ID-kapningar bryr sig varken om nationalitet, ålder eller kön. De är också duktiga på att förfina sina metoder, vilket gör att privatpersoner alltid kommer att ligga steget efter även om de med tiden lär sig att skydda sig bättre.  Det innebär att behovet av försäkringar som skyddar mot brott i det digitala livet kommer att öka markant de kommande åren, säger han.

Han är rätt dystopisk när det gäller ansvarstagandet hos de stora samhällsinstitutionerna:

– Det offentliga kommer inte att klara ökningen av brotten resursmässigt, samtidigt som banker och kreditgivare varken kommer att vilja eller kunna täcka de ökande kostnaderna. Då läggs ansvaret på de drabbade, privatpersoner och företag, en trend vi redan ser. Det innebär i sin tur att företag som arbetar med att hjälpa de som drabbas får en allt större roll.

Detta varnas även för i BRÅ-rapporten från 2016. Det är dock en diger uppgift för kommersiella företag att ansvara för att medborgarna kan sova gott i cyberspace, under ständig risk att någon stjäl våra kortuppgifter eller gör uttalanden i vårt namn som förstör relationer för evigt.

Lars Trädgårdh forskar om tillit och projektleder ett forskningsprogram som delfinansieras av Länsförsäkringars forskningsfond. Han kallar Sverige ett traditionellt högtillitssamhälle, som drabbats av att den allmänna tilliten sjunker. Han menar att vi har både för mycket och för lite information – samtidigt.

– Försäkringar handlar om balansen mellan risk och til­lit. I gapet mellan för mycket och för lite fakta, och dessutom konkurrerande fakta, där finns en potential att försöka sälja den här typen av trygghet, säger Lars Trädgårdh.

Även för försäkringsbolagen är till exempel globaliseringen en ny osäkerhetsfaktor:

– Hackers i Ryssland eller var de nu sitter är ju inte kontrollerbara på samma sätt som att försäkra hus och bilar i Sverige, säger han.

Bolagen är beroende av kundernas tillit, för att ha den måste de själva kunna kalkylera på riskerna.

– För sin egen trovärdighet och en hållbar affärsidé behöver bolagen skapa en stabil kunskapshorisont. De måste själva ha på fötterna i vad de säljer. Kunskapsproduktion är viktigt för försäkringsbolag.

Och för att öka sitt förtroende hos kunderna förmodligen även kunskapsöverföringen. I takt med branschens samtidiga utmaning – att få kunderna att uppleva valuta för pengarna även när inte olyckor sker – lär inte UC vara ensamma i sitt undervisande arbete:

– Vi har under flera år aktivt arbetat med att förse en bred allmänhet med kunskap om ID-kapningsproblematiken och hur man som konsument kan öka sin medvetenhet kring bedragarnas tillvägagångssätt, säger Johanna Westin.

publicerad
10 april 2018

#Finansfredag

Finanslivs redaktörer Aron Sigblad och Anna de Lima Fagerlind om det senaste som hänt i finans- och försäkringsbranschen, vilka trender som påverkar branschen och vad Finansliv har på gång just nu. Nytt avsnitt varje fredag.
Se #finansfredag här
Dagens ord. #finansinspektionen meddelade idag att det kontracykliska buffertvärdet höjs till 2,5 procent 19 sep 2019.
En av våra mest lästa texter handlar om ett av våra längsta ord. Säg det snabbt tre gånger! #finansliv #idd
Taina Malén, global marknadsdirektör för Star Stable, som gjort succé världen över med sitt hästspel riktat mot unga tjejer, kommer berätta hur man bygger ett starkt community kring sin produkt och får engagerade användare. Missa inte Fintech Stockholm på Berns den 27 september.
Fintech Stockholm nästa! Den 27 september anordnar Finansliv och Breakit en heldagskonferens ihop. Boka din biljett idag för en dag med kunskap, nätverkande och inspiration. Spana in hela programmet i länken i bion.
En vecka senare och vi är fortfarande så glada att så många sprang Finansloppet!
Följ @Finansliv på Instagram