Gå direkt till textinnehållet
MANUALEN Illustration: Lotta Sjöberg

Så undviker du att snacka bullshit

MANUALEN Så kallad finansiell bullshit har blivit allt vanligare. Finansliv guidar hur du upptäcker en skitsnackare och hur du själv undviker att prata dynga.

Financial Wellness, taktisk tillgångsallokering, BTP1 och BTP2. Det är lätt att bli bortfintad i djungeln av krångliga uttryck och begrepp i finansbranschen. Gustav Tinghög, biträdande professor i nationalelekonomi på Linköpings universitet, forskar om bullshit, eller skitsnack, med fokus på finansbranschen.

– Vi är intresserade av beslutsfattande och hur vi kommunicerar med varandra. Just finansmarknaden och det som har med ekonomi att göra tycker många är svårbegripligt. Det finns en jargong med imponerande termer, förkortningar och buzzword som gör att det inte alltid är så enkelt att förstå vad de säger, säger han.

Så vad är skitsnack? Den formella definitionen är att det är löst sammansatta komponerade meningar som inte är konstruerade för att vara helt sanningsenliga, berättar Gustav Tinghög.

– Men det är inte samma sak som att ljuga, utan det är imponerande struntsnack som låter bra, men som egent­ligen inte betyder något eller  är väldigt tvetydigt.

Det finns sedan tidigare forskning om bullshit på ett generellt plan. Gustav Tinghögs forskning tar sin utgångspunkt i den, men har anpassats till den finansiella kontexten. I kundleden är det framför allt män som är mest sårbara att gå på finansiell bullshit, enligt Gustav Tinghög.

– Vi har sett att sårbarheten är högre bland män än bland kvinnor. Det är främst yngre män med en överdriven tro på sin egen finansiella kunskap som löper störst risk att falla för finansiell bullshit.

Vad är orsaken till det?
– Det kan mycket väl vara så att kvinnor på grund av att de generellt är lite mer försiktiga när det gäller finansiella frågor så är de mer analytiska och kritiska till information och tänker därför till en extra gång. Män går oftare mer på intuition och är därför inte är lika mycket på sin vakt, säger han.

Det finns flera anledningar varför man gärna vill använda krångliga uttryck och begrepp. Ett skäl är att imponera och framställa sig själv som klipsk och kompetent. Ett annat är stress, till exempel när man inte har svaret på en fråga.

– Det kan vara pinsamt att inte kunna ge ett svar och då känner man sig tvungen att använda bullshit. Vissa använder också skitsnack som en slags dimridå för att man är inkonsekvent i vad man säger eller tycker och det blir ett sätt att täcka upp för det. Men i grund och botten handlar det om att man inte vill stå svarslös, säger Gustav Tinghög.

En annan aspekt är att vilja bli accepterad av gruppen, helt enkelt att säga saker man tror att folk uppskattar. Ytterligare en anledning är att vissa tycker att det är kul att ägna sig åt finansiell bullshit.

– Det är ett sätt att brodera med språket. Vi har sett i studier att de som är bra på bullshit ofta har en koppling till intelligens. Bra »skitsnackare« betraktas också av andra som intelligenta.

För att undvika att falla in i finansiell bullshit som bankanställd är det viktigt att börja i rätt ände, nämligen att det är okej att inte veta allt.

– Ofta känner man själv när man pratar bullshit. Börja med att vara ärlig med att det är okej att inte veta allt och våga sedan känna dig trygg med det. På samma sätt är det okej att vara inkonsekvent ibland. Mer praktiskt kan det handla om att undvika liknelser och att försöka hålla sig kort och koncis.

Att prata »finansspråk« på ett sätt som är enkelt att förstå ställer i slut­ändan krav på goda sakkunskaper, fortsätter Gustav Tinghög.

– Det kräver kunskap om det man pratar om och att man klarar att känna av vad kunden förstår och inte förstår och sedan anpassa språket efter det. Det ställer också krav på att man är ärlig mot sig själv och att man inte försöker imponera eller förhöja sig själv.

Vilka finansiella uttryck kvalar in på din bullshit-lista?
– Buzzword som hörs mycket nu är ord som kryptovaluta, NFT och blockchain. Allt som rör fintech tenderar att vara ett område där det finns en viss jargong med många nya fräscha begrepp, men där få på riktigt förstår vad de betyder. Andra ord från fond- och kapitalförvaltning kan exempelvis vara terminer, eller att hedga. Det är begrepp som ofta används i den miljön men som folk utifrån sällan begriper vad de betyder.