SEB:s vapen i jakten på it-kompetens

Kodare är högvilt i finanssektorn. Det senaste decenniet har nya it-jobb vuxit fram i rekordfart när bankerna sökt med ljus och lykta efter utvecklare, programmerare och specialister. Orsaken är förstås digitaliseringen och ökade kundkrav på bankerna att hänga med.

Allteftersom it gått från stödfunktion till att vara en stor del av kärn­affären har bankanställda fått bekanta sig med språk som java, C++ och python. Dessutom sneglar nu allt fler banker mot att lägga delar eller hela sina it-system i »molnet«, vilket Finansliv skrivit om tidigare.

Samtidigt lever några av de äldre systemen kvar. Bland vissa av storbankerna är ett språk särskilt stort, nämligen Common Business Oriented Language, eller »cobol«. Programs­pråket har 64 år på nacken och är det största inom stordatorn (se fakta­ruta).

På SEB jobbar totalt 300 utvecklare och programmerare i cobol. En av dem är Erik Weyler som internt kallas »cobol-Erik«. Han berättar att SEB har de flesta vanliga programspråken, men att cobol är »absolut störst«.

Att cobol fortsätter vara omtyckt beror på att det är enkelt, säkert och lätt att koppla på med ny teknik, enligt Erik Weyler. Men det viktigaste är att språket klarar att hantera stora datamängder, som kundinformation och transaktioner. Att SEB inte ersatt cobol beror helt enkelt på att det inte finns system som gör jobbet lika bra, menar han.

– När det gäller att ta hand om stora mängder välstrukturerad data och att köra transaktioner, där är cobol på stordator bäst. Det finns inget annat, det har inte kommit någon annan teknik som gör transaktioner på samma sätt.

Att det blev en karriär som cobol-­utvecklare är en ren tillfällighet. På måndagar brukade han spela badminton med sin pappa och bekanta och en vecka var SEB:s dåvarande it-chef med och tipsade om att söka till SEB:s internprogram. Trots flera hundra sökande och bara tolv platser kom Erik Weyler in.

– Jag hade ingen bakgrund inom it, men däremot gjorde jag presentationen om mig själv som en »rapp«. Det var nog en del som gjorde att jag stack ut, säger han med ett leende.

Erik Weyler jobbar som plattformsarkitekt och är nu inne på sitt trettonde år på SEB. Under åren har han främst jobbat på avdelningen »utvecklingsmiljöer« på SEB och en liknande avdelning på dotterbolaget SEB Kort. Nu är han tillbaka på SEB Kort.

Jobbet går ut på att ge stöd till cobol-utvecklarna för att göra dem så produktiva som möjligt, men också att hålla koll på den senaste teknikutvecklingen exempelvis runt AI, säger han.

Samtidigt har karriären det senaste halvåret fått ny fart. Under våren har han hållit i en rad presentationer för SEB Korts räkning på internationella teknikkonferenser i bland annat Edinburgh, Berlin och Philadelphia.

– Det tycker jag är otroligt roligt. Samtidigt vill SEB Kort nå ut och visa att vi satsar på stordatorn, att vi satsar på cobol. Och det är kolossalt viktigt för vi vill ju att folk ska komma till oss. Vi vill visa att vi är bäst.

Den allt snabbare digitala utvecklingen har lett till en blomstrande arbetsmarknad för it-kunniga. I finansbranschen ligger snittlönerna för utvecklare och programmerare som jobbat några år mellan 49 000 och 55 000 kronor i månaden, enligt branschgemensam statistik från Finansförbundet och BAO.

Parallellt är det ingen hemlighet att det råder stor brist på it-kompetens i banksektorn. Frågan är väldokumenterad och ett av problemen är att det utbildas för få programmerare, samtidigt som konkurrensen om kompetensen är benhård. Enligt branschorganisationen Techsverige kommer det att saknas 70 000 it-jobb bara i techsektorn 2024.

– Det här gäller bara våra medlemsföretag. Tittar man på fler branscher som finansbranschen skulle behovet sannolikt vara ännu större, säger Ana Andric, näringspolitisk expert på Techsverige.

Elias Lindholm är teknikchef på Nordnet sedan 2021 och har dessförinnan lång erfarenhet som systemutvecklare och i olika ledarroller på Avanza. Även han påpekar att kompetensbristen är stor.

– Sedan jag kom in i branschen tycker jag man sett ett konstant ökande behov av it-kompetens i banksektorn. I takt med att kunderna blivit mer digitala och it blivit mer centralt i verksamheterna så har såklart även efterfrågan på it-specialister och även it-kompetens i ledande roller ökat väsentligt, säger han.

När Elias Lindholm kom till Nordnet hade nätbanken påbörjat en omfattande renovering av sin digitala plattform, som enligt storägaren Öhmangruppen väntades kosta runt 200–300 miljoner kronor. Inledningsvis var den största utmaningen att lyckas locka duktig kompetens.

– Det var den absolut största utmaningen de första åren för att skala upp utvecklingsorganisationen. Vi lade enormt mycket energi på rekrytering och ville egentligen skala upp ännu snabbare än vi lyckades med. Men det var en tuff och svår marknad. Vi fick hitta folk mycket genom egen research och via rekommendationer, säger han.

Nordnet har byggt upp merparten av sitt it-system i java. Enligt Elias Lindholm är runt 80 procent av all så kallad backend-kod skriven i java.

I dag har Nordnets techavdelning runt 250 anställda, vilket är mer än dubbelt så många som när han började och den utgör runt en tredjedel av personalstyrkan. Planen framåt är att fortsätta växa, något han menar blivit »lite mindre svårt« sedan uppsägningarna i techsektorn i fjol.

Gällande it-renoveringen pekar han på att Nordnet hade en del så kallad »teknisk skuld«, efter att tidigare investeringar skjutits på framtiden. För att försöka komma i kapp har »molnet« varit en viktig pusselbit.

Enligt Elias Lindholm har i dag runt 30 procent av bolagets digitala komponenter flyttats till molnet, medan resten ligger kvar på egen server. Däremot utvecklas runt två tredje­delar av det som är nytt mot molnet. Målet är att all nyutveckling ska vara molnbaserad 2025.

Att slippa förvalta infrastrukturen som i stället sköts av underleverantörer som Google eller Amazon Web Services är en av fördelarna, skalbarheten i molnsystemen är en annan. Parallellt finns en rad risker där den regulatoriska osäkerheten kring GDPR är en aspekt, påpekar Elias Lindholm.

– När vi tog det här beslutet fanns det absolut de som höjde på ögonbrynen. Samtidigt tror jag att frågan om fem år mycket väl kan vara den omvända. Hur vågar man som bank försöka bygga sin egen infrastruktur? Den kompetens och de investeringar som de stora cloud-aktörerna lägger ned i både säkerhet och skalbarhet i sina molntjänster, det finns inte en chans för ett normalt stort bolag att göra detsamma.

Samtidigt menar vissa banker att det är mer säkert att köra systemen själva?

– Som jag ser det när det kommer till krass säkerhet kan de äldre systemen inte alls mäta sig med de system du kan bygga på en modern cloud-plattform. Bankerna som kör systemen själva upplever säkert att de får ökad kontroll över sin data, men vi säkerställer naturligtvis också full kontroll genom stark kryptering med egna krypteringsnycklar, säger han.

Så hur kommer it-behovet i finansbranschen förändras framöver?

Elias Lindholm tror att efterfrågan på it-arbetskraft bara kommer att fortsätta men också ställa högre krav på specialisering, exempelvis kring AI. Knäckfrågan för att möta efterfrågan är få fler kvinnor att börja koda, tror han.

– Jag tror att om vi ska klara av att tillgodose behovet av it-kompetens över tid i Sverige så måste vi lyckas lyfta intresset bland kvinnor.

Vad beror det på att få kvinnor söker sig till it?

– När vi bjuder in skolungdomar till »hackathons« är det alltid lika stort intresse bland pojkar och flickor. Men det händer något därifrån fram till att man ska söka en högskoleutbildning. Det är svårt att säga vad, men tittar man på universiteten är det en relativt sett liten andel kvinnliga sökande.

En allt vanligare strategi bland banker är att outsourca kompetens. Nyligen kunde Finansliv avslöja att Swedbank outsourcar 135 tjänster.

På it-sidan påverkas de två enheterna »mainframe« och »workplace«, där 75 tjänster berörs.

Det finns även tecken inifrån banken att cobol är på väg att fasas ut. Enligt uppgifter till Finansliv börjar ­läget på Swedbank bli allt mer akut i takt med pensionsavgångar samtidigt som banken inte fyllt på med ny kompetens underifrån.

– Vi har en bra bild över de rekryteringsbeh ov som finns i banken och ser att vi är en attraktiv arbetsgivare som väcker nyfikenhet hos många. Det gäller även för specialistkompetenser inom it och vi är i god fas i förhållande till kommande rekryteringsbehov, säger Hannes Mård, pressansvarig i ett mejlsvar.

Nordea har tidigare lagt ut en stor del av it-kompetensen utomlands. Banken har under uppmärksammade former byggt upp en stor it-division i Polen där marknaden på kort tid seglat upp som en av bankens viktigaste. Konsekvensen blev att tusentals it-tjänster försvann från Sverige, vilket ledde till stor ilska och oro bland personal och förtroendevalda, skriver Svenska Dagbladet.

En annan väg är att starta internutbildningar. Runt cobol har det länge varnats för att en kris i takt med att allt fler programmerare går i pension.

För att råda bot på det startade it-konsultbolaget Tieto Evry tillsammans med utbildningsföretaget Academy 2018 en gratis cobolutbildning, särskilt riktad mot bank och finans.

Men när Finansliv kontaktar Tieto Evry för att följa upp hur satsningen har gått får vi beskedet att utbildningen är nedlagd. Bolagets presstjänst med­delar även att det inte gått att hitta en expert som kan ge en bild av hur behovet av nya cobol-utvecklare ser ut.

– Det verkar som att vi har få, om några alls, som jobbar med cobol i dagsläget. Den allra största delen av vår verksamhet består i dag av olika typer av mjukvaru- och molnlösningar, digital engineering och transformation, och då är cobol inget prioriterat område för oss som bolag, skriver Alexandra Kärnlund, kommunikationsansvarig på Tieto Evry i ett mejl.

SEB har de senaste tio åren kört ett eget utbildningsprogram, SEB Cobol Academy, för att täcka upp behovet. Utbildningen löper över 16 veckor och ska garantera arbete.

Enligt Erik Weyler har banken inte haft några problem att fylla platserna.

–  Vi har runt 400 sökande per år på runt 10 platser. Att folk inte vill lära sig cobol är helt fel, en myt, säger han.

Han påpekar samtidigt att konkurrensen om att hitta duktig kompetens är tuff, särskilt om de som redan har jobb.

– Jag tror många är bekväma av sig och flyttar inte på sig i onödan. Sam­tidigt måste vi få in nytt folk hela tiden. Våra system är stora och viktiga och de måste fortsätta funka och vidare­utvecklas. Då måste vi ha fler cobol-utvecklare hela tiden. Då blir akademin ett sätt att få in nytt folk.

Är du orolig för återväxten?

– Nej, SEB har ju kört utbildningen i tio år och under den tiden har hundra nya utvecklare kommit in, varav runt 90 är kvar. Men det är extremt viktigt att vi fortsätter, för det räcker inte att gå parallellt ett halvår för att ersätta dem som ska gå i pension, utan det kräver många år att lära sig systemen. Men så länge vi fortsätter som vi gör är jag inte orolig.