Gå direkt till textinnehållet
»Vi bedömer säkerhetsläget med hjälp av experter, myndigheter och egna resurser«, säger SEB:s vd Johan Torgeby. Foto: Jonas Eng

SEB:s vd Johan Torgeby om cyberhotet: »högsta beredskap«

Intervjun SEB:s vd Johan Torgeby har aldrig upplevt en högre säkerhetsrisk under sina tretton år i banken än nu. Att hantera andra risker än finansiella tillhör vardagen. »Om man pratar beredskapsnivå har det gått från lugn till högsta beredskap«, säger han.

Bankens vd Johan Torgeby tar emot i det pampiga bankpalatset vid Kungsträdgården i Stockholm. Huvudkontoret har drygt hundra år på nacken och byggdes en gång för Stockholms Enskilda Bank och ritades av arkitekten Ivar Tengbom. Mycket har förändrats sedan dess med ett samgående med Skandinaviska Banken i början av 1970-talet och i slutet av 1990-talet fick banken namnet SEB.

Det sker stora förändringar även nu. I banksektorn pågår ett stort skifte inom riskbedömning. De finansiella riskerna ökar inte, men det gör däremot de icke finansiella riskerna. Hit hör risker som är kopplade till hållbarhet, penningtvätt, regelverksefter­levnad, skatter, uppförandekoder, geo­politik och cyber­säkerhet.

Kriget i Ukraina och Sveriges diskussioner om ett medlemskap i Nato bidrar till att öka risken för att utsättas för cyberbrott. Om man pratar beredskapsnivå har det gått från lugn till högsta beredskap, »red alert«, enligt SEB:s vd Johan Torgeby.

»Alla är på tå just nu. Men SEB har gjort stora investeringar under många år för att stärka vårt skydd mot cyberhot och ekonomisk brottslighet.«

– Vi bedömer säkerhetsläget med hjälp av experter, myndigheter och egna resurser. Just nu upplever vi den högsta säkerhetsrisken som jag upplevt under mina tretton år i banken. Risken för att bli utsatt för försök till cyberattacker är hög och SEB har råkat ut för några mindre händelser, som försök till överlastningsattacker. Alla är på tå just nu. Men SEB har gjort stora investeringar under många år för att stärka vårt skydd mot cyberhot och ekonomisk brottslighet. För banken gäller att systemen ska vara robusta och säkra och att det ska gå snabbt att åtgärda om problem uppstår.

Banken har sällan träffat Riksbanken och myndigheter så ofta som den senaste tiden. Finansinspektionen har nyligen föreslagit ett antal åtgärder för att öka motståndskraften mot cyberattacker i den finansiella sektorn, vilket Johan Torgeby väl­komnar.

– Nu tar alla det på allvar och sam­arbetsklimatet är fantastiskt. Det är genom ökad samverkan som vi kan stärka hela det finansiella systemet och rusta mot cyberhoten. Vi blir helt enkelt starkare när vi jobbar tillsammans.

SEB samarbetar med olika tillsynsmyndigheter när det gäller att motverka penningtvätt och finansiell brottlighet. Myndigheterna tolkar de regler som finns och banken utför själva kampen mot finansiell brottslighet.

Banken kontrollerar ständigt att det inte finns några oegentligheter i kunders transaktioner, i form av penningtvätt eller annan ekonomisk brottslighet, och rapporterar transaktioner om så är fallet. En lägsta nivå om misstanke räcker för att det ska rapporteras. Finans­polisen fick in 22 000 rapporter från bank­sektorn under 2021.

– Vi har högre krav än vad lagen säger och vi vill göra rätt. Men det är svårt att göra rätt i dag. Det kan upplevas som integritetskränkande av kunderna att få alla frågor när man ska öppna ett konto. Jag lyssnade in på ett möte när en kund blev upprörd över frågorna, som till exempel handlar om hur mycket pengar han skulle sätta in och ta ut på kontot under ett år. Han ville byta bank omedelbart, men banken behöver göra detta för att lära känna och skydda sin kund.

SEB måste bli bättre på att utbilda kunderna i att ha lite överseende med regelverken anser Johan Torgeby. Nu handlar det inte längre om implementeringen av de nya regelverken, utan om att vanliga människor faktiskt möter dem.

– Detta kan innebära upp till 40 frågor till kunden, allt för att göra systemet svårare att bluffa sig genom, säger Johan Torgeby.

Hållbarhet är en annan viktig del i bankens riskbedömning. En skadligare verksamhet innebär en högre risk eftersom den inte är framtidsäkrad ur ett hållbarhetsperspektiv.

SEB ska som bank använda så lite energi och göra så lite skada som möjligt. Banken har långt ifrån mängden utsläpp som ett industribolag har, men det finns ändå saker att göra med exempelvis resande och energiförsörjning för kontoren. Det är inga problem i Norden men i flera länder där SEB har verksamhet saknas infrastruktur och då måste elen komma från gas. Men det finns större möjligheter för SEB som bank att påverka på finansieringssidan, enligt Johan Torgeby. I november förra året kommunicerade SEB nya ambitioner och mål på klimatområdet för att accelerera omställningen till ett mer hållbart samhälle.

– Ett viktigt hållbarhetsmål är att vi vill minska vår finansiering av den skadliga delen av ekonomin. Vi vill halvera den fossila kreditexponeringen inom vår energiportfölj, vilket handlar om det som våra kunder använder för att producera sina varor och tjänster, till 2030. I dag handlar det om cirka 100 miljarder kronor.

Ett annat av SEB:s mål på klimat­området handlar om hållbarhetsrelaterade aktiviteter. SEB mäter och följer dessa och strävar efter en genomsnittlig aktivitetsökning på 600–800 procent fram till 2030. Dessa aktiviteter består av fyra delar. Den ena rör hållbarhetsrelaterad utlåning som gröna obligationer, där banken är rådgivare och syr ihop affärer mellan investerare och emittenter, eller hållbarhetslänkade lån och obligationer.

En annan del är rådgivning inom hållbar finansiering, medan den tredje rör fondinvesteringar. Här vill SEB öka antalet fonder som klassas som artikel 9, eller mörkgröna, enligt EU:s regelverk och som har hållbara investeringar som mål. Den fjärde delen är SEB Greentech, en riskkapitalenhet inom banken som erbjuder kapital till entreprenörer inom grön teknik i tidiga skeden och har ett kapital på 300 miljoner kronor för investeringar.

Verksamheter som är hållbarhets- och digitalt framtidsäkrade har haft en premie och därmed betalat mindre för finansiering och värderats högre på börsen. SEB gjorde nyligen ett hållbarhetslänkat lån till Göteborgs stad kopplat till sociala mål och klimatmål, med en ränterabatt om de når sina mål. De straffas med högre ränta om målen inte uppfylls.

Johan Torgeby

I banken sedan: 2009.
Som vd sedan: 2017.
Ålder: 48 år.
Familj: Fru och två döttrar.
Intressen: Trummor, mat, familjen.
Utbildning: Nationalekonom, Lunds universitet.
Karriär i korthet: Robur, Morgan Stanley i London, SEB.

Johan Torgeby påpekar risken med greenwashing.

– Man måste motstå frestelsen att försöka grönmåla för trovärdigheten faller och imploderar om man inte berättar hur det verkligen är.

Problemet är att ett bolag med skadlig verksamhet samtidigt kan arbeta för att öka den förnybara energin i produktionen.

– Vi vill inte att företagen ska sluta vara våra kunder, men ge dem incitament så att de kan ställa om till miljömässig energi och hållbara affärsmodeller. För alla har lite grönt och lite brunt. Alla bolag vill ställa om, men det är också en utmaning och där har vi som bank en viktig roll att spela i att stötta bolagen att ställa om och i att finansiera den omställning som nu sker.

Sedan 2009 är bankens kreditanalytiker utbildade i hållbarhet och sedan två år tillbaka har SEB en obligatorisk hållbarhetsutbildning för alla 16 000 medarbetare. Banken har anställt massor av medarbetare som inte är bankirer, utan kommer från bland annat Världsbanken eller Exportkreditnämnden med olika kompetens. Banken har hittills fokuserat mycket på klimat­aspekter som utsläpp, men nu ökar fokus på andra hållbarhetsområden som mångfald och sociala aspekter. Då ska det inte bara vara grönt utan faktorer som demokrati och hur man tar hand om anställda ska det också tas hänsyn till.

– Jag behöver inte försöka övertyga bankens anställda att bry sig om hållbarhet, det är tvärtom jag som måste leverera det de förväntar sig. De anställda fattar galoppen.

En påtaglig risk att hantera är kriget i Ukraina som kan få enorma ekonomiska konsekvenser.

Det pågår en frivillig bojkott från västvärldens affärsverksamheter och EU:s senaste sanktionslista är lång på bolag som drar sig ur Ryssland. Ingen har tvingat SEB eller någon annan att skala ner utan banken gör det på eget bevåg.

– Vi har en bank i Ukraina och en bank i Ryssland och sitter mitt i det här. Det är en förfärlig tid vi lever i och det mesta handlar om att ta hand om de anställda och våra kunder i de båda länderna just nu. I Ryssland ska vi avveckla verksamheten och vi arbetar nu med att skala ner den. Det är en väldigt liten verksamhet i förhållande till gruppen, men vi har ett hundratal nordiska och tyska företag som använder sig av banken i Ryssland. De har också dragit sig ur i allt väsentligt, men inte alla. Det finns inga ekonomiska skäl till att vara kvar där, men viktigast av principiella skäl är att bidra och markera för att få de ekonomiska sanktionerna att bita.

År 2020 deltog Johan Torgeby i World Economic Forum i Davos, Schweiz. Inför toppmötet i februari diskuterades hur man ska komma ur alla monetära och finanspolitiska obalanser som skapats sedan finanskrisen. Hur kan räntorna normaliseras? Hur ska centralbankerna avveckla sina uppköpsprogram? Veckan efter kom covid.

– Det blev precis tvärtom, med ytterligare penningpolitisk stimulans, ännu lägre räntor och en finanspolitisk generositet som vi sällan skådat för vi behövde rädda bolag och nationer från en galopperande arbetslöshet. När vi precis kommit genom pandemin kom invasionen av Ukraina.

Kriget innebär en utbudschock för världsekonomin, främst för energi. Europa minskar beroendet av rysk olja och gas, även kol och annan energi, av geopolitiska och säkerhetsskäl. Samma efterfrågan ska konsumera ett minskat utbud, vilket har lett till att energipriserna har stigit med 100–300 procent och börjar sprida sig ut i ekonomin i form av hög inflation. Företag höjer priser för att kompensera kostnadsökningarna.

– Det finns massor av exempel på komponentbrist som gör att priserna stiger, så det här är en inflationstid som vi inte sett sedan jag började jobba för 25 år sedan. Jag avundas inte centralbanker att ta beslut i dessa tider för en utbudschock gör det inte lätt för dem att hantera en prisökning med stigande räntor. När du höjer räntan så förbättras inte försörjningskedjorna. En räntehöjning minskar efterfrågan för alla för att stävja prisuppgången och då riskerar ekonomin hamna i recession och öka arbetslösheten.

Johan Torgeby välkomnar räntehöjningar och en normalisering av världsekonomin. Gärna låga positiva räntor så att ekonomin inte stannar av. Det gäller att hitta rätt balans.

– Bank mår ju väldigt bra av att ha positiva räntor. Vi jobbar med priset på pengar och det har ju varit ganska tuffa tider då vi inte haft något pris på pengar i åtta år. När pengar blir gratis är det enda banken får betalt för kredit­värdigheten. Med för höga räntor får hushållen det sämre ekonomiskt, företag svårare att generera vinst och då sackar ekonomin, investeringar och sysselsättningen.

En höjning med 25 punkter inger ingen oro för fallande bostadspriser eller konkurser.

– Men marknaden har redan intecknat 8–10 räntehöjningar till. Räntor runt 2 procent kommer att kännas i plånböckerna. De som vill ta nya bolån, lån för konsumtion eller företag som redan har stora lån kommer att känna av de ­ökade finansiella kostnaderna. En rad i resultaträkningen som glömts bort i tio år. Det ökar trycket på företagen att tjäna mer för att kompensera ökade kostnader.

Johan Torgeby tror inte på någon tillväxt på kort sikt.

– Mycket beror förstås på kriget, om det kommer att bli långvarigt och eskalera. Världen blir tudelad, nationaliseringen ökar, mindre globalisering och egen försörjning prioriteras för att minska beroendet av andra länder. För Sverige är detta inte alls bra då vi är ett litet öppet land beroende av export.

»Glöm att det skulle vara it-system och budgetar som bestämmer hur det går för banken. Det är människorna som styr och kulturen är summan av alla människor.«

Hur lockar du folk till SEB och får dem att stanna?

– Jag brukar säga: »People are at the center of everything we do«. Glöm att det skulle vara it-system och budgetar som bestämmer hur det går för banken. Det är människorna som styr och kulturen är summan av alla människor.

SEB gör medarbetarundersökningar varje år och även flera riktade insatser för att gräva lite djupare. En viktig fråga för Johan Torgeby är att alla ska ha samma förutsättningar att prestera och inte känna att man på något sätt diskrimineras.

– Jag är nöjd när de anställda ger oss toppbetyg. Kravet på mig är att hamna i högsta kvartilen – topp 25 procent – som arbetsgivare i undersökningarna.

Ett sätt att vara en attraktiv arbetsgivare är att kunna erbjuda personalen utbildning. SEB var tidigare generösa med utbildning inom banken, men det skars det ner rejält i samband med krisen 2008.

– Vi satte i gång utbildningsverksamheten igen 2017. Det är vår skyldighet som arbets­givare att alla inom SEB som är intellektuellt eller akademiskt nyfikna, eller vill lära sig något nytt kan göra det på bästa sätt.

För ett par år sedan lanserade banken SEB Campus. Ett digital samling kurser från olika universitet i världen tillgänglig för alla anställda. Inspirationen fick Johan Torgeby från Stanford University.

– Jag blev imponerad av hur nyexaminerade unga »computer scientists« blev de hetaste på arbetsmarknaden. Vi har kurser från bland andra MIT, Stanford, Handelshögskolan. 90 procent av all personal är inne digitalt. Sedan har vi några kurser som är obligatoriska. Kurser om de nya riskerna inom cybersäkerhet, uppförandekod, hållbarhet och finansiell brottslighet.

Det gäller att slipa på beredskapen.

Johan Torgeby vd på SEB. Foto: Jonas Eng