Skräddarsytt eller utpekande?

Så här kan en bilförsäkring fungera: När bilen är parkerad kostar försäkringen ingenting. När du startar och kör ökar risken för skador och priset på försäkringspremien går upp under den tid du kör. Hur mycket det ökar beror på hur du kör. 100 km/h på motorvägen ger en viss premiekostnad, men är det 100 km/h på en smal, krokig landsväg ökar den. Är det dessutom glashalt vinterväder med snöglopp och dålig sikt sticker premiepriset sannolikt iväg rejält. Orsaken är förstås att risken för olyckor ökar när man kör vårdslöst och med en pay-as-you-drive-försäkring följer premiepriset risken. I realtid.

Hur är det möjligt? För att bilen löpande berättar allt den är med om till försäkringsbolaget genom installerad automatiserad och digital teknik.

Liselott Johansson är vd för Greater Than, ett teknikföretag börslistat på First North, som gör bilförsäkringen Enerfy tillsammans med Moderna Försäkringar. Greater Than utvecklar teknik som loggar kundernas bilkörning, synkar den mot körförhållanden och beräknar risk genom att jämföra med historisk data de samlat in sedan 2004.

– Vi mäter ditt körsätt i relation till de förhållanden som råder när du kör och fastställer risknivån. Vad är din kostnad riskmässigt när du kör just nu?

Det är häftigt hur ny teknik kan förändra en traditionell bransch.

Sedan räknar de ut priset för försäkringspremien, i varje stund, och summerar till en månatlig autogirobetalning. Den baseras på kundens körsätt i relation till de algoritmer AI-analysen sammanställt. Programvaran är från början utvecklad med tanke på ecodriving, som var på modet då, i dag är det försäkringar som gäller:

– Den affären är så stor globalt så där håller vi vårt fokus. Det är häftigt hur ny teknik kan förändra en traditionell bransch, säger Liselott Johansson.

Bilförsäkringar är den produkt som kommit längst när det gäller individualiserade försäkringar.

När det gäller andra försäkringsslag finns än så länge få konkreta produkter där villkor och/eller premie baseras på individuella användardata som mäts i realtid.

Men ingen behöver tvivla på att det kommer. Utvecklingen av digital teknik för att mäta tillstånd och beteenden i realtid ger försäkringsbranschen helt nya utmaningar. Både ekonomiska, integritetsmässiga och etiska.

Digitaliseringen styr samhället mot individualisering. Vilket i sin tur utmanar själva  grundtanken med försäkringar: ett kollektiv som långsiktigt delar på kostnaden för oförutsedd risk.

En allt mer individuell livsstil skapar behov av allt mer individanpassade tjänster. Och inte bara anpassade efter person utan även efter användning. I World Economic Forums trendrapport från 2017 – Beyond Fintech: A Pragmatic Assessment Of Disruptive Potential In Financial Services – skissas på hot och möjligheter för traditionella försäkringsbolag, insurtechbolag, konsumenter och andra samhällsorgan.

Rapporten berättar bland annat om »prosumers«, en mix mellan professionals och consumers, och insurtechbolaget Slice, som specialiserat sig på dessa semiprofessionella försäkringar, till exempel bilförsäkringar för Uber-förare. Eller hemförsäkringar för privatpersoner som delvis verkar i hotellbranschen eftersom de hyr ut sin bostad via Airbnb.

Jag vill bygga en försäkring för mobilitet; oavsett om den sker med hjälp av egen bil, cykel, hyrbil, eller taxi.

En annan trend som rapporten tar upp är att försäkringen försvinner som egen självständig vara och i stället byggs in i produkter och tjänster när även dessa avkrävs en större flexibilitet för att tillfredsställa konsumenten. Drar man trenden ännu längre förändras många av dagens produkter till rena tjänster:

– I framtiden kommer vi nog att försäkra »transport«, säger Liselott Johansson och hänvisar till de som hävdar att färre kommer att äga en bil och fler nyttja tjänsten »förflyttning«.

– Jag vill bygga en försäkring för mobilitet; oavsett om den sker med hjälp av egen bil, cykel, hyrbil, eller taxi.

Men varför stanna där, vid en »transportförsäkring«? Kanske landar det i en enda individförsäkring: Försäkringen för Mig, Mitt liv och Mina grejer? Som följer mig på resa, på jobbet, på fritid, i bil, båt och cykel, hemma och på hotell, vid stöld, brand, olyckor, drullesituationer. Där premien sätts utifrån personliga förhållanden och beteenden så långt det går.

– Jaaa… säger Liselott Johansson dröjande och funderar.

– Jag har inte riktigt tänkt så långt, men jaaa …

Det uppkopplade hemmet kan förstås styra våra försäkringsvillkor och premier. Att man kan automatisera och fjärrstyra luftfuktighet, temperatur, larm, med mera.

Pär Karlsson, är sakkunnig på Svensk Försäkring, och följer utvecklingen i branschen. Han tror att allt i våra liv som går att koppla upp kommer att börja försäkras utifrån användningen. För att det går och för att det gynnar oss.

– Det uppkopplade hemmet kan förstås styra våra försäkringsvillkor och premier. Att man kan automatisera och fjärrstyra luftfuktighet, temperatur, larm, med mera.

Men det är inte bara prissättningen av premier som påverkas. Även skadehanteringen förändras när information om händelseförlopp automatiseras.

– Ju mer data om skadan försäkringsbolaget får, desto snabbare kan det gå, säger han.

AI och automatiserad datahantering raderar dessutom stora delar av administrationen för både bolag och kunder. Försäkringsbolagens personal kommer inte längre att hantera risk och skador, menar Pär Karlsson, utan i stället monitorera dem. Det vill säga reglera, och i bästa fall förebygga, dem.

Men det mesta av den konkreta utvecklingen i Sverige ligger än så länge som skisser på skrivborden. Människor kan vara skeptiska. I synnerhet när det gäller dataintegritet. Pär Karlsson uttrycker sig diplomatiskt:

– Delar av detta kan vara kontroversiellt.

World Economic ForUm-rapporten ser det som en nyckelfaktor: att branschen lyckas få försäkringstagarnas förtroende och få tillgång till den uppgiftsström som genereras av deras maskiner. Det har hittills inte gått så bra, enligt rapporten. Att bolagen lyckas skapa erbjudanden där tillräckligt många tycker att fördelarna överväger nackdelarna är avgörande.

Så kanske är det inte så konstigt att just bilen går i bräschen – det är en relativt stor, fast kostnad i många hushåll som dessutom används väldigt varierande både av person och i tid. Den är dessutom förenad med hög skaderisk på flera försäkringsgrunder; person, stöld, sak, brand.

Jag tror inte man känner sig styrd av detta, utan ser det som en möjlighet att påverka.

Att kunna sänka sina kostnader utifrån användning blir ett attraktivt erbjudande för många.

– Det som kommer nära en själv och påverkar den egna plånboken har stor effekt, säger Liselott Johansson och exemplifierar med elmätning.

– Jag tror att marknaden är mogen. Jag tror inte man känner sig styrd av detta, utan ser det som en möjlighet att påverka. Integritet hoppas jag blir en hygienfaktor: den som skapar datan äger den och vi använder den för att skapa en bra tjänst.

Men det är en sak att låta bilen rapportera in körjournalen till försäkringsbolaget – det är en annan att låta sin träningsklocka, sjukjournal eller hälsoprover bli automatiserat och digitaliserat underlag för liv- och sjukförsäkring. Eller sitt kartlagda DNA – vilket är möjligt inom en inte särskilt avlägsen framtid.

Men när teknik ger möjligheter till bekväma tjänster som lönar sig för konsumenten, blir de också mer lockande. Och man vänjer sig. Hur stor andel av kollektivet ska välja att lämna sina uppgifter innan det blir »normalt«? Innan det plötsligt är ett krav? Och hur blir det med öppna uppgifter från andra sammanhang, som Facebookflöden? Kan de bli underlag för riskberäkningar i försäkringssammanhang?

Mathias Lindholm är lektor och forskare i matematisk statistik och försäkringsmatematik vid Stockholms universitet. Han tror att många överskattar den faran, liksom många överskattar möjligheterna med big data:

– Det knepiga med att samla in mycket komplex information är hur du ska gruppera den och relatera den till skadehistorik. Det är relationen mellan data och inträffade skadehändelser som skapar värde, säger han.

Erik Gustafsson är aktuarie och konsult på FCG, Financial Compliance Group. Han håller med.

– Jag ser egentligen ingen förändring i den grundläggande affärsmodellen, bara att man ökar precisionen i prissättningen och att bolag kan bli mer exakta i sitt riskurval.

Själva matematiken i aktuariens jobb bygger fortfarande på att man grupperar risker och prissätter dem utifrån historiska uppgifter om vad skador kostat.

Och visserligen tävlar bolagen om att locka till sig lågriskkunderna, som innebär låga kostnader. Men de behöver också ha underlag för kostnadsberäkningar och det bidrar högriskkunderna med. Så den kollektiva tanken behöver försäkringsbranschen hålla fast vid även om man tar in individ­data, menar han.

– Försäkringsbolagens viktigaste uppgift är att absorbera dessa variationer och skapa grupper som kan dela risk, säger han.

Redan i dag delar du ju risk med likasinnade. Redan i dag ger låg skadefrekvens en lägre premie.

 Varför ska mina föräldrar som ligger hemma och sover betala för min risk om jag går runt berusad på stan?

– Man får skilja på vad man kan styra och inte. Det finns en basrisk som jag tror vi kommer att fortsätta dela på. Det vi individualiserar är sådant du kan påverka, säger Liselott Johansson, på Greater Than.

Tar man exemplet sjukförsäkringar så finns det faktorer som är lika för alla, men också beteenden som påverkar hälsan; rökning, träning, kost och sömn. Att cykla utan hjälm. Ska det ge en högre försäkringspremie?

– Jag vet inte om jag tycker att det vore så orättvist, säger Liselott Johansson.

– Varför ska mina föräldrar som ligger hemma och sover betala för min risk om jag går runt berusad på stan? Jag tycker det är rätt rättvist, faktiskt. Jag får väl lägga in det i min budget för den kvällen, att försäkringspremien kostar lite mer.

Hon ser positivt på att göra försäkringen till en ekonomisk drivkraft för att förändra människors beteende:

– Vi måste bli mer medvetna om hur vårt beteende skapar risker och ta ansvar för det. Hur kan vi hjälpa våra kunder att undvika olyckor? Det är coolt att få vara med och driva en sådan förändring, säger Liselott Johansson.

En annan fråga är om individualiserad försäkring är en bra deal för alla. Olika försäkringstagare har olika riskprofil. En poäng med försäkringssystemet – som vi känner det i dag – är att många individer delar både risk och kostnad. Om några väljer att betala enbart för sin egen (låga) risk – vad händer med de övriga då?

Mathias Lindholm återvänder till ursprunget:

– Försäkringsprincipen går ut på att man lägger pengar i en pott och den som av olika anledningar behöver får hämta.

Hur det fördelas inom det kollektivet är mer en fördelningsprincip, hävdar han. Premien sätts redan i dag utifrån din förväntade kostnad för skador. Men ju fler man än i kollektivet desto större är den riskreducerande effekten.

Kan det bli så att vissa inte har råd med försäkring? Eller inte ens får teckna försäkring för att de bidrar med för hög riskkostnad?

– Så kommer det att kunna vara, säger Mathias Lindholm.

Faktum är att det redan sker. Många högriskkunder kan inte påverka den risk de utsätts för, den kommer med verksamheten. För drygt två år sedan publicerade Finansliv ett reportage om människor som inte fick försäkring. Alls. Till exempel Mikael Lindblom, som drev asylboende utanför Bollnäs.

»Jag var mitt uppe i att starta boendet och hade en skyldighet gentemot Migrationsverket att ha en försäkring så jag blev desperat och ringde runt till alla försäkringsbolag. Alla vägrade, någon av dem hänvisade till ett högriskbolag«, berättade Mikael Lindblom i reportaget. Till slut fick han teckna en försäkring, till en premie på 100 000 kronor första året.

Samma problem hade Yusuf Tosun, som drev pizzeria i Kramfors. Hög brandrisk gjorde att premien sattes orimligt högt. Kanske inte i relation till risken. Men i relation till vad en pizzeriaägare har råd med.

Ett annat exempel är barn som föds med svåra sjukdomar. Att undantag görs för sjukdomar som är konstaterade när man tecknar försäkring är inte konstigt. Men i reportaget beskrivs ett fall där föräldrar nekades försäkring för sitt barn över huvud taget.

»Ska han gå i skolan utan försäkring? Det är ju skolans skyldighet att alla barn som går där ska vara försäkrade – hur tänkte de lösa det?« frågade sig hans pappa i reportaget.

World Economic Forums rapport listar registrering av personuppgifter och integritet som en utmaning för myndigheterna. En minst lika stor utmaning är att försäkring är en samhällsbärande funktion som inte helt kan lämnas åt marknadskrafterna.

Kristina Ensgård är vd på gruppförsäkringsbolaget Bliwa och intervjuades i förra numret av Finansliv. Hon jobbar med sjuk- och livförsäkringar och då kommer saken i ett annat läge:

– Det finns skäl till att den här utvecklingen har kommit längre på sakförsäkringssidan. För personförsäkringar finns det större utmaningar. […] Den dagen man kan mäta precis hur alla mår och kräva vissa värden för att alls ge en försäkring […] då kommer det att slå mot människors möjlighet att få ett bra försäkringsskydd. Och därmed mot hela samhället. Jag har väldigt svårt att se att vi skulle gå den vägen fullt ut, säger hon.

Liselott Johansson, som är vd för ett teknikbolag i sakförsäkringsbranschen, tror dock att det kommer att finnas försäkringar för alla, även om beräkningen för premien sätts alltmer utifrån din egen potentiella skadekostnad.

– Du har din profil och så finns det en marknad där företagen kan buda på den. Nästan som en spotmarknad, säger hon.

Även om tanken bakom försäkringspremiens storlek är att varje person i princip ska betala för sin egen risk, kan systemet kännas orättvist när automatiserad data finfördelar informationen alltmer.

– I någon mån är det ju en rättvis risk givet att den är korrekt beräknad. Men det är också mer utpekande, trots att du inte kan göra något åt det. I dag får du ju den poolad med andra och därför syns det inte lika bra, säger Mathias Lindholm.

Ett sätt att få åtminstone trygga villkor är peer to peer-försäkringar där en grupp bildar sin egen försäkringsgemenskap. I Tyskland finns till exempel Friendinsurance. Ett liknande upplägg gjorde pizzeria-ägaren Yusuf Torum, i Finanslivs reportage för två år sedan. Han gick samman med andra som hade pizzerior och vände sig till en person han sedan länge haft kontakt med på Trygg-Hansa.

Tillit är fortfarande den grundläggande valutan – oavsett om datan kommer från digitala eller analoga källor.