Affärer
Helene Wall, chefsjurist Fondbolagens förening.

Snabbkurs: Provisionsförbudet i Mifid 2

Publicerat den 13 mars 2017 kl. 10:58

 Ämne: Vad innebär provisionsförbudet för fonder i Mifid 2 som träder i kraft 2018?

Lärare: Helene Wall, chefsjurist fondbolagens förening.

Vad innebär regeringens förslag till provisionsförbud avseende oberoende rådgivning?

Kunderna måste kunna lita på ett den som säger sig vara oberoende rådgivare faktiskt är det. Om man tar emot provisioner är man knappast helt oberoende – man får betalt från någon annan för att sälja. Därför får den som vill kalla sig oberoende inte längre ta emot provisioner. Men det är okej om man inte behåller provisionen utan låter kunden få den. 

På vilket sätt skiljer sig regeringens förslag från EU-direktivet?

– Reglerna ska genomföras på samma nivå som andra länder i EU. Men i en fråga har man en extra regel i Sverige. Det handlar just om oberoende rådgivning – de som utger sig för att vara oberoende får inte ha egna produkter i sortimentet.

– Idag finns det relativt få oberoende rådgivare. Det beror på att det är dyrt med rådgivning.

Den stora förändringen handlar om andra än oberoende rådgivare.

Hur påverkas de olika aktörerna som fondtorg och banker av de nya reglerna?  

– Fondbolagen betalar provision till den som säljer fonderna för att de sköter distributionen. Den motsvarar ungefär hälften av fondavgiften. De nya reglerna betonar att det kan vara okej att ta emot provision om det är bra för kunden. Hur påvisar man det? Om jag som rådgivare får hälften av fondavgiften måste jag kunna förklara vad kunden får extra för pengarna. Det ska alltså höja kvaliteten på tjänsten. För ett fondtorg räcker det inte att ha ett brett utbud utan det ska kombineras med någon annan service som verktyg för fondval eller rapporter.

– Provisionen från fonder faller ut så länge kunden har fondandelarna kvar. Visst kostar det för distributören att lägga upp kundkonto och hantera transaktioner, men de finns också kunder som gör en investering som behålls i många år. Då måste man fundera på vad kunden får för pengarna.

Hur påverkar detta fondmarknaden?

– Det här kommer att förändra marknaden på sikt. Det öppnar också för nya affärsidéer. Bankerna och fondtorgen ser ut som de gör, men nu kan det komma nya aktörer, som robotrådgivare.

– Det finns ett förslag på ny fondreglering, lagrådsremissen väntas till sommaren, som bland annat innebär att en fond ska kunna ha olika andelsklasser med olika priser riktade mot en viss distributör eller viss typ av distribution. Det innebär att det går att variera priset på en fond i förhållande till vad kunden får ut. Man kan tänka sig aktörer som vill tillhandahålla en enkel tjänst som ska vara så billig som möjligt. Då får man inte provision eftersom kraven inte är uppfyllda. Då kanske priset blir hälften för kunden.

– Då kan det bli tre grupper. Oberoende rådgivare som inte ta emot provisioner, vanliga rådgivare som måste vara tydliga med hur stor provisionen är och dessutom påvisa ett mervärde. Och kanske en tredje grupp som inte tar provision och har enklare tjänster. Som erbjuder billigare fonder för att de inte tar betalt av fondbolaget och som istället tar en avgift av kunden för sina tjänster.

Vilka konsekvenser får provisionsförbudet för konsumenterna?

– Det blir tydligt vad man faktiskt betalar för och det blir tuffare krav på dem som tillhandahåller tjänster. Det innebär att kunden kan vara säker på att när man betalar provision indirekt får man ett mervärde. 

Vad tycker du om förslaget – bättre eller sämre än nuvarande regler?

– Jag tycker att det är bättre. Det är ett skärpt kundskydd. Det tidigare förslaget gjorde oss oroliga för de fristående fondbolagen som inte har egna distributionskanaler. Då hade det blivit sämre konkurrens – det är olyckligt för kunderna. Förslaget var säkert väl menat men blev kontraproduktivt. Nu har man hittat en bra balans.

Text: Agnetha Jönsson