Snabbkurs: Vad händer med riskviktsgolvet?
I månadens snabbkurs berättar PwC:s André Wallenberg vad ett justerat riskviktsgolv i Baselreglerna kan få för konsekvenser.

Snabbkurs: Vad händer med riskviktsgolvet?

Vad kan ett justerat riskviktsgolv i Baselreglerna få för konsekvenser? André Wallenberg, PwC, förklarar i månadens snabbkurs.

Snabbkurs

Skaffa dig koll på 5 minuter! Under vinjetten Snabbkurs förklarar vi i varje nummer av Finansliv ett aktuellt ämne i finansbranschen.

Ämne: Vad kan ett justerat riskviktsgolv i Baselreglerna få för konsekvenser?
Lärare: André Wallenberg, regulatory leader tillika partner på PwC

 Vad är bakgrunden till riskviktsgolvet?
– För att beräkna hur mycket kapital en bank behöver för att driva verksamheten på ett säkert och stabilt sätt finns kapitaltäckningsregler. Där bestäms hur mycket kapital banken ska hålla.
– I Basel I-reglerna fanns endast en standardiserad modell för att beräkna en banks kapitalkrav. Sedan lanserades Basel II. Där introducerades möjligheten att använda interna modeller för att beräkna kapitalkraven. I samband med det infördes en övergångsregel i form av ett riskviktsgolv relaterat till Basel I. Syftet med golvet var att säkerställa att de banker som använde interna och egenutvecklade modeller för kapitalberäkning initialt inte skulle få ett för lågt kapitalkrav.
– Tanken var också att reducera den risk som kan uppstå med interna modeller och skapa en bättre jämförbarhet mellan banker, oavsett om de använder interna modeller eller inte. Riskviktsgolven är även en del av Basel III-reglerna som trädde i kraft 2014.

 Vad går det nya förslaget om ändrade riksviktsgolv från Baselkommittén ut på
– Riskviktsgolvet innebär att en banks kapitalbas inte får vara mindre än 80 procent av den kapitalbas som krävs enligt Basel I-reglerna. Det nya förslaget från Baselkommittén utgår i stället från nya reviderade standardmodeller för att beräkna kapitalkravet för de olika risktyperna (kredit, operativ och marknad). Samtidigt väntas nivån på golvet justeras till 75 procent. De nya standardmodellerna är ännu inte beslutade av vare sig Baselkommittén eller Europakommissionen, men lär sannolikt leda till högre riskvägda tillgångar och därmed ett högre kapitalkrav.
– En annan förändring är att golvet inte sätts utifrån kapitalbasen, utan utifrån riskvägda tillgångar. Det innebär att de kapitalbuffertar som bankerna, sedan Basel III, måste uppfylla också beräknas på de riskvägda tillgångarna efter hänsyn till riskviktsgolvet.

Varför kommer det nya förslagen leda till högre kapitalkrav?
– Det procentuella kraven ökar inte, men i och med att de riskvägda tillgångarna ökar så ökar kapitalkravet i absoluta kronor.

Vad tycker du om förslaget?
– Jag tycker generellt inte att riskviktsgolvet är en bra idé, eftersom det minskar de positiva effekterna av att arbeta med ett riskbaserat kapitaltäckningssystem. Tanken med de interna modellerna är att god riskhantering ska löna sig och att hög risk kräver mer kapital medan låg risk mindre. Bankernas olika affärsmodeller och riskprofil återspeglas direkt i det kapitalkrav som banken behöver hålla. Anser en bank att nivån generellt blir för låg kan den justera parametrarna i de interna modellerna för att hantera detta och få bibehållen riskdifferentiering.
– Vissa anser att ett riskviktsgolv säkerställer en lägsta kapitalnivå, men jag menar att detta hanteras med det så kallade bruttosoliditetskravet. Det säkerställer att banken, oavsett hur låga risker den har, måste hålla en viss mängd eget kapital i relation till balansomslutningen.

Somliga röster från bankbranschen hävdar att de nya riskviktsgolven skulle bli en ”storslägga mot svensk ekonomi”. Vad anser du om detta?
– Att tala om storslägga mot svensk ekonomi är kanske att dra lite väl stora växlar.  Men i och med att golvet relateras till riskvägda tillgångar till skillnad mot vad som gäller idag så är risken för negativa effekter mycket större än i det befintliga regelverket. Om de banker som idag använder sig av interna modeller för kreditrisk ändrar sin utlåningsprofil och tar in högre risk i sina portföljer, så kan det få negativa effekter. Till exempel genom en allmänt högre risknivå i banksystemet men också en försämrad riskkultur inom bankerna, eftersom incitamentet att sträva efter låga risker och arbete med riskjusterad lönsamhet begränsas.

Text: Tomas Nilsson

publicerad
13 februari 2017
Sista chansen att anmäla sig! Snart är det dags för #finansloppet igen! På fredag är sista anmälningsdagen. Gå in på finansliv.se och boka din plats!
NY SPONSOR. @naprapatlandslaget är på plats när branschen springer Finansloppet den 5 september!
NY SPONSOR. @nicks.se är på plats och delar ut chokladbars till alla som springer Finansloppet den 5/9 på Stockholms stadion.
NY SPONSOR. Nu är det klart - @thenaiainitiative är på plats och delar ut dryck till alla som springer Finansloppet.
Den 5 september springer branschen Finansloppet. ✔️Start och mål på Stockholms Stadion. ✔️3,8 km i Lill-Jansskogen. ✔️Picknick och branschmingel efter loppet. ✔️Spring, jogga eller promenera i skogen. www.finansloppet.se #finans #löpning #bank #försäkring
Följ @Finansliv på Instagram