Starkare skydd för visselblåsare
Manualen Vad gäller om man som anställd upptäcker något som man vill larma om? Enligt ett nytt EU-direktiv måste det finnas en säker ordning för att larma om missförhållanden.
I maj fattade regeringen beslut om genomförandet av EU:s visselblåsardirektiv. Förslaget innebär att skyddet för den som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats förstärks.
Men vad betyder lagen egentligen och vad gäller om man som anställd upptäcker något som man vill larma om? Finansliv reder ut begreppen.
Skyddet för visselblåsare är inget nytt i svensk lag. Det fanns redan tidigare en reglering som skyddar arbetstagare som slår larm mot repressalier från arbetsgivarens sida. Den som är anställd inom offentlig sektor har ett särskilt långtgående skydd genom meddelarskyddet som regleras i grundlagen.
Det nya förslaget innebär att det också införs en tydlig ordning för hur rapporter om missförhållanden ska tas om hand. Särskilda kanaler för rapportering om missförhållanden ska införas och visselblåsarens identitet ska omfattas av sekretess.
Vissa arbetsplatser har redan sådana visselblåsarfunktioner på plats. Andra saknar sådana system och där är det meningen att den nya regleringen ska leda till att det införs en tydlig och säker ordning för att larma om missförhållanden.
Finansförbundets jurist Henrik Cronier menar att det nya direktivet innebär bra förändringar.
– Men det kommer att ställas stora krav på företagen. Från Finansförbundets perspektiv kan man se det på två olika sätt. Vi måste informera våra förtroendevalda så att de känner till vad som gäller, men det är ju företagen som måste inrätta visselblåsarfunktioner.
Det nya förslaget innebär att inte bara anställda omfattas av skyddet för visselblåsare, utan även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan samt aktieägare som är verksamma i bolaget. Det gäller också innan personer har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat – om de fått del av information under den tid de varit verksamma.
Det ska också finnas ett skydd mot repressalier som riktas mot personer som bistår vid rapporteringen, mot personer som har koppling till den rapporterande personer eller mot juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt arbetsrelaterat har koppling till. Skyddet innebär främst rätt till skadestånd för den som eventuellt blir utsatt för repressalier.
– Det stora är att man måste inrätta den här särskilda funktionen, tidigare har du haft skyddet men det har inte funnits några kanaler. Vi kommer tillsammans med TCO att ta fram en vägledning till våra förtroendevalda om hur man jobbar fackligt med de här frågorna, den blir färdig i januari–februari 2022, säger Henrik Cronier.
Förslaget innebär att det ska finnas en intern visselblåsarfunktion dit arbetstagare kan vända sig på ett säkert sätt, skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte. Verksamheter med 50 till 249 arbetstagare ska till viss del få dela interna rapporteringskanaler. Större verksamheter ska vara skyldiga att införa egna interna rapporteringskanaler.
Det ska också finnas en extern rapporteringskanal, det vill säga en statlig myndighet som har utsetts av regeringen. Den ska följa upp och återkoppla på rapporter inom vissa specifika områden. Man kan visselblåsa direkt till en extern rapporteringskanal utan att först slå larm internt.
– Finns det en intern rapportkanal så kan man använda den, men är man orolig för repressalier så kan man vända sig till en myndighet, exempelvis polisen, eller en extern funktion. Man kan leja bort den här funktionen, det kommer nog en stor del av företagen att göra, så det är nog en guldgruva för konsultföretag. Men arbetsgivaren måste ändå kommunicera med visselblåsaren.
Man ska ha rapporterat till externa utan att skäliga åtgärder vidtagits innan man larmar offentligt via exempelvis media för att omfattas av visselblåsarskyddet. Men det finns undantag. Om det är risk för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljön. Eller om man tror att extern rapportering skulle leda till risk för repressalier.
Grundlagsskyddet förändras dock inte med anledning av den nya lagen. Det finns redan i dag ett grundlagsskydd när någon offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium, det så kallade meddelarskyddet.
Lagen föreslås träda i kraft den 17 december 2021. Medelstora företag föreslås få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler, medan övriga verksamhetsutövare föreslås få till 17 juli 2022 på sig att inrätta funktionen.
