»Stigande räntor kan pressa marginalerna«
En räntehöjning slår inte så hårt på hushållen, eftersom de inte är så högt belånade i bostäder. Det kan däremot leda till ökad konkurrens mellan bankerna, enligt SBAB:s chefsekonom Robert Boije.
Torsdag den 28 april höjde Riksbanken reporäntan till 0,25 procent och räntan ligger nu för första gången sedan 2014 över noll procent. Nollränta har det varit sedan januari 2020.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, räknade med att Riksbanken skulle höja styrräntan.
– Jag pratade om behovet av en snar omläggning av penningpolitiken redan i december och när flera direktionsledamöter på senare tid var ute och signalerade en kursändring, vilket är ovanligt, så tänkte jag att det nog ändå skulle komma en höjning redan i april.
Hade du väntat en större höjning?
– Jag hade blivit förvånad om räntan hade höjts mer. Så sent som i februari gick Riksbanken ut med att det inte blir en höjning av styrräntan förrän i slutet av 2024, till att nu ändra sig och höja redan i april 2022. Då ska det mycket till att man höjer två steg på en gång.
På pressträffen meddelade Stefan Ingves att det kan bli 2–3 räntehöjningar redan i år och räntan kan komma att ligga strax under 2 procent andra kvartalet 2025.
Räntebanan ligger ungefär i paritet med SBAB:s senaste prognos. Banken har räknat något lägre med två räntehöjningar i år, två 2023 och två höjningar året efter, enligt Robert Boije.
Inflationen har stigit till den högsta nivån sedan 1990-talet och KPIF-inflationen var 6,1 procent i mars. Signalerna om att räntan är på väg uppåt har varit många under våren. Räntorna på bundna bolån har stigit under årets första månader, mest på de längre bindningstiderna.
När SBAB gör sina prognoser för bostadspriser är det främst två faktorer som påverkar bostadspriserna och det är realräntan och hushållens reala inkomster. I deras senaste prognos antas bostadspriserna stå mer eller mindre stilla under året och gå ner med totalt 10 procent fram till slutet av 2024.
– Det finns flera faktorer som påverkar bostadspriserna som vi inte tagit hänsyn till i kalkylen. Det gäller framför allt hur elpriserna utvecklas och vad som händer om preferenserna för boendekonsumtion ändras. Under pandemin steg priserna på bostäder då vikten av att bo bra ökade. Vi vet inte om bostadspriserna kommer att falla tillbaka nu när pandemin är över. Det är svårt att fånga upp dessa effekter i prognosen.
Enligt Robert Boije är utbudet av bostäder ganska stort när man räknar in den nya företeelsen »snart till salu« där bostäder inte är till salu än, men på väg att säljas, där man testar marknaden innan försäljning. En räntehöjning kan göra att ett beteende inför ett bostadsköp eller försäljning ändras.
– Min gissning är att de som planerat att sälja, men inte haft så bråttom skyndar på när priserna år på väg ner. Då ökar utbudet. De som hade tänkt köpa kanske i stället väntar in prisfallet, och då minskar efterfrågan. Ett ökat utbud samtidigt som efterfrågan sjunker har en prispressande effekt. Vid sidan av mekaniska beräkningar av ränte- och inkomsteffekter kan ett sådant beteende också spela in på prisbilden på kort sikt.
Statistik från Booli, som SBAB äger, visar att budpremierna och antalet budgivare sjönk något nyligen men att marknaden sedan har stabiliserats på fortsatt höga nivåer.
– Ett fall i budpremierna och antalet budgivare kan annars vara första tecknet på att marknaden svalnat något, men man ska samtidigt komma ihåg att det i så fall sker från väldigt höga nivåer.
Hur kommer en högre ränta påverka bolånemarknaden?
– Ett antal hushåll som har köpt dyra bostäder och tagit stora lån kan komma att få det jobbigt, vilket i viss utsträckning kan leda till ökade kreditförluster hos bankerna, säger han.
För att svensk ekonomi ska hamna i en riktigt jobbig sits krävs att arbetslösheten ökar också kraftigt, enligt Robert Boije. SBAB räknar med en BNP-tillväxt på 3 procent och en arbetslöshet på 7,3 procent.
– Vi tror på ett lägre bostadsbyggande framöver och att motorn i tillväxten fortfarande kommer att vara privat konsumtion. Sedan får vi se hur inflationen och elpriserna utvecklas och hur det kommer att spela in. Vi drog upp den offentliga konsumtionen med tanke på att det är valår.
Kommer inte högre boräntor påverka hushållens konsumtion?
– En tredjedel bor i hyresrätter och påverkas inte och det är lätt att tänka att många är skuldsatta, men det finns även dem som inte har lån alls. Den genomsnittliga belåningsgraden i stocken ligger runt 50 procent. Men helt klart påverkar en räntehöjning i viss mån konsumtionen.
Banksektorn har präglats av år med låga räntor och Robert Boije tror att stigande räntor kan göra att konkurrensen ökar bland bankerna.
– Folk har troligen inte varit så aktiva med att försöka få så låga räntor som möjligt när räntorna redan varit låga, men nu när räntorna börjar kännas mer blir bolånetagarna nog mer om sig och kring sig. Det kan öka konkurrensen något bland bankerna. Händer det kommer det att pressa bankernas marginaler.
Nu när räntorna börjar kännas mer blir bolånetagarna nog mer om sig och kring sig.
Riksbanken höjde reporäntan för att motverka att den höga inflationen biter sig fast.
– Inflationen har blivit betydligt högre på grund av kriget och kommer fortsätta vara hög på grund av det ett tag. Vi hade först en situation med pandemi som lett till inflationsökningar och försämrade leveranskedjor. När det började rätta till sig kom kriget i Ukraina, vilket har gjort att de här problemen har ökat och förlängts i tiden.
Vilka andra effekter har kriget i Ukraina på svensk ekonomi?
– Kriget i Ukraina är fasansfullt och i första hand en mänsklig tragedi. Men även på det ekonomiska planet har det fått stora konsekvenser. Jämfört med många andra länder har dock de ekonomiska effekterna av kriget i Ukraina varit förhållandevis begränsade. Sverige har ett litet handelsutbyte med Ryssland och Ukraina. Svensk ekonomi är inte utsatt på samma sätt som exempelvis Italiens eller Tysklands, men påverkas indirekt av inflationsuppgången och en lägre global tillväxt.
Robert Boije varnar för ett mardrömsscenario, nämligen stagflation.
– Det som är riktigt jobbigt att hamna i är en stagnerande ekonomi samtidigt som inflationen förblir hög. Det är en extremt jobbig situation för Riksbanken att hantera med penningpolitiken. Den kommer också att ge stora finanspolitiska utmaningar då finanspolitiken då blir ett ännu viktigare komplement till penningpolitiken. Där vill vi helst inte vara, men om kriget eskalerar så kan vi hamna där om vi har otur.
