»Stora intressekonflikter vid rådgivning«
Trots hårdare reglering finns problemet med intressekonflikter vid rådgivning kvar. Det anser Susanna Grufman, biträdande generaldirektör på Finansinspektionen, som nu efterlyser en utredning från regeringen om ett provisionsförbud.
Debatten om provisionerna har tagit ny fart. Nu vill Finansinspektionen se en ny utredning från regeringens sida för att införa ett provisionsförbud i samband med rådgivning. Orsaken är att problemet kring intressekonflikter fortsätter, menar Susanna Grufman, biträdande generaldirektör på Finansinspektionen och som tills nyligen var tillförordnad generaldirektör.
– Problemen och riskerna för konsumenterna är så pass stora att man bör göra en belysning, säger hon till Finansliv.
Debatten om provisionerna har pågått under lång tid. I början av 2018 stramades regelverket åt då EU-regelverket Mifid2 trädde i kraft. Direktivet utgår från att provisioner är otillåtna och ställer även ökade krav att redogöra vad rådgivningen kostar.
Samtidigt lämnar regelverket visst utrymme för att ta ut provision (se faktaruta). Exempelvis påverkas inte nätmäklarna på samma sätt eftersom de inte bedriver egen rådgivning, men där en stor del av intäkterna kommer från fondbolag som betalar provision för att deras fonder ska synas på plattformarna.
Reglerna för provision till tredje part
Enligt 9 kap. 21 § LV i Värdepapperslagen får ett värdepappersinstitut som tillhandahåller en investeringstjänst eller sidotjänst till en kund ta emot en ersättning eller förmån från någon annan än kunden bara om ersättningen eller förmånen är utformad för att höja kvaliteten på tjänsten till kunden och inte försämrar institutets förutsättningar att agera hederligt, rättvist och professionellt i enlighet med kundens intressen.
Susanna Grufman anser att rådgivningsmarknaden som helhet fungerar bättre efter Mifid2, men att problemen kring intressekonflikter trots det finns kvar. I fjol ingrep myndigheten mot SIP Nordic Fondkommission och Celina Fondförvaltning för brister i hanteringen av intressekonflikter. De senaste åren har även fondbolagen Nord Fondkommission och Exceed Capital fått sina tillstånd indragna efter intressekonflikter.
Hon påpekar bland annat att skillnaden i ersättning för värdepappersbolag och försäkringsförmedlare som förmedlar en aktivt förvaltad fond kan vara så mycket som tio gånger större jämfört med en indexfond.
– Det här gäller oavsett om kunden har fått rådgivning eller inte. Så bilden är att det fortfarande finns stora intressekonflikter och brister i marknaden. Vi har de senaste åren ingripit med de mest kraftfulla verktyg vi har.
»Dumt att säga att det värsta är över«
Hur ett totalt provisionsförbud skulle påverka aktörerna i branschen har Susanna Grufman svårt att säga, men pekar på vikten av en grundlig utredning.
Det finns flera aktörer som inte vill se ett provisionsförbud. De menar bland annat att det skulle leda till att färre privatpersoner får tillgång till rådgivning. Hur ser du på det?
– När man tittar på de länder som har infört provisionsförbud så har det fått en mycket positiv effekt. I exempelvis Nederländerna menar myndigheterna som vi har kontakt med att det inte har uppstått någon form av rådgivningsgap eller att investerare har slutat att göra investeringar. Men man behöver analysera detta noga innan man ändrar i regelverket, säger Susanna Grufman.
Även på EU-nivå pågår nu diskussioner kring ett provisionsförbud, något som mött starka åsikter både från myndigheter och aktörer på finansmarknaden. Ett besked väntas komma i början av maj hur kommissionen går vidare.
